Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Burma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trias med alpkaraktär, kritsediment, mäktiga skiffrar
och sandsten, nummulitkalk och yngre tertiära
lager. .2) En mellanzon, omfattande Irawadis lågland,
med tertiära och yngre aflagringar. 3) Ett östligt
bergland med paleozoiska (karboniska) sediment och
arkaiska bergarter. Salt och petroleumkällor finnas
i stor mängd på östra och västra sidorna af den vid
Kap Negrais slutande bergskedjan.
Klimatet är hett: medelårstemperaturen i Mandalay
är 27,2° C., den varmaste månaden (april) har i
medeltal 32,8°, den kallaste (jan.) 21,7°. Regn
faller om sommaren och hösten, årsnederbörden är 700
mm., fördelad på 72 regndagar. Växtvärlden är det
indiska monsunområdets och har ungefär samma karaktär
som Assams (se d. o.). Skogarna utgöras till största
delen af arter af Dipterocarpus samt tekträd, Ficus
elastica och olika magnoliaarter. Bland kulturväxter
märkes främst ris samt vidare den vid Irawadi vildt
växande bomullsväxten (Gossypium herbaceum), bananen
(Musa sapientium), pisang (Musa paradisiaca) och
brödfrukträdet (Artocarpus integrifolia). Djurvärlden
tillhör den indokinesiska regionen, hvars fauna
är den rikaste i orienten. Nästan alla dennas
karakteristiska djur finnas i B. Af Indiens rika
djurvärld saknas endast orangutangen. Fåglar,
reptilier, amfibier och insekter finnas mycket talrikt
och lysa i granna färger.
Folk och andlig kultur. Befolkningen, som räknas till
indokineserna, utgöres hufvudsakligen af burmaner,
vidare af karenerna i skogs- och bergstrakterna
i Lower B., arakanerna i Arakan Yomas bergland,
kakhyerna l. kakuerna vid öfre Irawadi upp till
Tibets gräns samt shan och laos i ö. Burmanerna
äro de resligaste bland indokineserna, i medeltal
1,67 m. långa, ljusbruna och välbildade med svart
sträft och rikligt hår, men svag skäggväxt. De äro
mycket lifliga, artiga och gästfria mot främlingar,
men opålitliga och listiga. Deras vanliga klädedräkt
är ett långt nedhängande tygstycke af bomull, som
knytes kring höfterna; vid högtidliga tillfällen
bäres en hvit rock af musslin ("indsji"), med trånga
ärmar. Tatuering är allmän. De förmögnes lik brännas,
de fattiges begrafvas. Deras bostäder äro uppförda
af trä eller bambu, ofta i flera våningar. I B. råder
enligt lagen monogami, som dock icke är konsekvent
genomförd. Kvinnornas ställning är god, ett lyckligt
familjelif och en sorgfällig vård om barnen synas
höra till regeln. Folket är indeladt i 7 skarpt
skilda klasser. Språket är liksom kinesiskan ett
enstafvigt rotspråk; de grammatikaliska förhållandena
uttryckas i regeln blott genom ordställningen,
dock finnas äfven ansatser till grammatiska element,
hvilka merendels isättas framför det ord de närmare
bestämma, t. ex. tsa, äta, atsa, mat. Jfr Judson,
"Grammar of the burmese language" (1866) och "English
and burmese dictionary" (3:e uppl. 1877), Sloan,
"Practical method with the burmese language"
(1877), Harmand, "Birmanie. Résumé ethnographique et
linguistique" (1884). Skriftecknen härstamma från
Indien (pali) och hafva endast runda former. Det
finns en icke obetydlig litteratur, särskildt äldre
skrifter rörande religiösa och historiska ämnen,
hvilka både till form och innehåll visa tillbaka
till Indien. Det vanliga skrifinaterialet är palmblad.
Från 1872, då den första folkräkningen företogs i
Lower B., till 1891 växte befolkningen från
2,747,148 till 4,658,627 inv. eller med 2,23
proc. om året. Burmanerna bo mest i byar om mindre
än 500 inv. 1891 bodde 57,9 proc. i byar med under
200 inv. och 38,4 proc. i byar med 200-500 inv. Af
städer med 1,000-2,000 inv. funnos s. å. 376, däraf
202 i Lower B., med 2,000-3,000 inv. 41, däraf 21
i Lower B. 3,000-5,000 inv. hade 21 städer med en
sammanlagd folkmängd af 76,565 inv. l. 1,006 proc. af
hela befolkningen. S. å. funnos 3,887,156 män och
3,740,412 kvinnor, d. v. s. på 1,000 män blott 962
kvinnor; i Lower B. var t. o. m. antalet kvinnor på
1,000 män endast 881.
Till religionen äro omkr. 90 proc. af invånarna
buddister. Deras antal 1891 var 6,888,075; närmast i
antal kommo s. å. muhammedanerna (3,125 proc.) med
253,031, hinduerna (2,25 proc.) med 171,577,
andedyrkarna (omkr. 2 proc.) med 168,449 och de
kristne (l,25 proc.) med 120,768. Kristendomen har
vunnit föga utbredning. Till den relativt höga siffran
på dess anhängare i B. bidrager mycket, att däri
inräknas afkomlingarna af de portugisiske kolonisterna
i Syriam, som blifvit deporterade till den gamla
burmanska staden Tabayin. Katolsk och baptistisk
mission har rönt den relativt största framgången.
I jämförelse med andra indiska provinser, ja äfven
med åtskilliga europeiska länder, har B. en hög
procentsiffra för de skrif- och läskunnige (450
män på 1,000 och 29 kvinnor på 1,000). I Rangoon
finnes ett "college", som lyder under universitetet i
Calcutta. Förutom de skolor, som finnas i klostren,
ha både regeringen och missionssällskapen upprättat
särskilda skolor.
Materiell kultur. Åkerbruket är hufvudnäringen i
hela landet och går oafbrutet framåt. 1899 voro i
Lower B. 6,478,339 acres (l acre = 0,405 har) odlade,
i Upper B. 3,419,703 acres, hufvudsakligen med ris,
men äfven hvete, majs, sockerrör, te, bomull, tobak
och foderväxter odlas i stor skala. Boskapsskötseln
är däremot ringa, enär religionen förbjuder köttföda
(fisk ätes dock). Äfven grufindustrien är relativt
obetydlig; dock fås guld (ur flodsand), silfver,
bly och järn samt en utomordentligt hvit marmor
i Shanstaterna. Koppar, tenn och antimon finnas,
och kollager ha påträffats af stor utsträckning och
mäktighet. Äfven ädelstenar, särskildt rubiner,
har man funnit, men utbytet har hittills varit
ringa. Däremot har petroleumindustrien på sista
tiden betydligt tilltagit. Den förnämsta industrien
är rismalning, men därjämte förekommer skogs-
och skeppsindustri. Handeln förmedlas mest af de
stora floderna, i synnerhet Irawadi, som är landets
sannskyldiga pulsåder. Ris och timmer äro de förnämsta
exportvarorna, också kateku, bomull och kautsjuk äro
föremål för export. De viktigaste införselvarorna
äro bomullsgarn, bomulls-, ylle- och sidenvaror,
stenkärl, metallvaror, säckar af juteväf, socker,
tobak och spritdrycker. De förnämsta hamnarna äro
Rangoon, Akyab, Bassein och Moulmein. 1890 inklarerade
2,619 fartyg om 1,016,373 ton och utklarerade 2,469
om 1,011,880 ton. 1900 funnos omkr. 1,200 eng. mil
järnvägar.
Förvaltning. B. utgör en del af kejsardömet Indien
och styres af en "lieutenant-governor", som först
tillsattes 1897, samt ett lagstiftande råd på 9
medlemmar, af hvilka 5 äro ämbetsmän. 1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
