Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Burrus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
studentföreningsmedlem, och grek. adverbialändelsen -os), ystert
lefnadsglad, men litet "oborstad". Jfr Studentikos.
Burser (Burserus), Joachim, tysk (dansk)
botanist, f. 1583 i Lausitz, d. 1639 som professor
i medicin och fysik i Sorö, hvilken beställning han
innehade från 1625. Han stod i nära förbindelse
med K. Bauhin, till hvars arbeten han lämnade
viktiga bidrag från sina resor i södra Europa. B:s
efterlämnade rika herbarium, bestående af 25 band,
utom en särskild samling af danska växter,
blef 1666 af kanslirådet P. J. Coijet skänkt
till Uppsala universitet; två band (tom. 2
och 5) förstördes vid branden i Uppsala 1702.
(T. K.)
Bursera L., bot., växtsläkte af fam. Burseraceæ. Af
B. Simaruba Sarg. (tropiska Amerika liksom de öfriga
arterna) fås chibou-hartset (gomart-hartset), som i
växtens hemland nyttjas som läkemedel. B. tomentosa
Engl. och B. excelsa Engl. lämna takamahak-harts,
som äfvenledes har medicinsk användning.
G. L–m.
Burseraceæ, bot., en växtfamilj, som utmärker sig
genom stor rikedom på harts och balsam. Dit höra
öfver 300 träd (ofta mycket stora) och buskar, som
alla förekomma i de varma jordbältena. Många arter
lämna produkter, som användas för medicinskt ändamål,
t. ex. gummihartserna myrra och olibanum, den sedan
äldsta tider berömda Mekka-balsamen, hartserna elemi,
ostindisk kopal och caranna m. fl. Fröna äro ofta
rika på fet olja; flera arter af släktet Canarium
(i Kina och på de ostindiska öarna) hafva frön,
som i likhet med mandel eller oliver användas till föda.
Ätliga frukter ha äfven arter af släktet Pachylobus.
Se vidare Boswellia, Bursera, Canarium,
Commiphora, Pachylobus, Protium och Tetragastis.
O. T. S. (G. L–m.)
Burserus. Se Burser.
Burseryd, socken i Jönköpings län, Västbo härad. 8,812
har. 1,060 inv. (1904). B. bildar med Bosebo och Sandvik
ett konsistoriellt pastorat i Växjö stift, Västbo kontrakt.
Bursian, Konrad, tysk filolog och fornforskare,
f. 1830 i konungariket Sachsen, gjorde 1852–55 en
vetenskaplig resa i Belgien, Frankrike, Italien och
Grekland samt blef 1864 professor i Zürich, 1869 i Jena
och 1874 i München, där han afled 1883. B:s förnämsta
verk äro
Geographie von Griechenland (1862–72) samt
Geschichte der klassischen philologie in Deutschland (2 bd, 1883).
B. utgaf vidare Senecas verk (1857) och från 1874
"Jahresbericht über die fortschritte der klassischen alterthumswissenschaft".
Burskap var intill tiden för näringsfrihetens
tillämpning i Sverige (1864) den lagliga rättigheten
att utöfva yrke i stad och åtnjuta de förmåner, som
tillkomma borgare (se d. o.). Burskap söktes hos och
meddelades af magistraten, som mottog borgareden och
utfärdade borgarbref. Var den sökande handtverkare,
egde han att efter uttjänad gesälltid (i regeln 3 år,
men kortare för gifta män) under tillsyn af "behörige
skådemästare" förfärdiga ett "efter tidens skick
tjenligt och brukeligt mästerstycke", hvilket borde
inlösas af skrået, i händelse det ej genast kunde på
annat sätt afyttras. Burskap för handlande meddelades
endast åt person, som uppnått 27 lefnadsår och under
12 år tjänat såsom lärling och "köpsven". Af ålder
åtnjöt det s. k.
"burskapsegande borgerskapet" de rättigheter, hvilka
tillkommo medlemmarna i en stadskommun såsom sådana,
och bar de flesta af de skyldigheter, som varit
städerna ålagda. Detta förhållande upphörde vid
tillämpningen af 1862 års kommunallagar. Det burskap,
som numera meddelas, har ingen annan betydelse än att
medföra rätt till delaktighet i vissa kassor. 1896
års riksdag biföll regeringens framställning om
borgaredens afskaffande. – Jfr Kontingentborgare.
Kbg.
Burslem [bə’ṡlem], stad i engelska grefsk. Stafford,
vid Grand-trunk-kanalen. 38,766 inv. (1901). Det
ligger i medelpunkten för det engelska kruk- och
porslinsområdet "The potteries".
Burspråk (lty. bursprake, "borgar-samtal", af
bur, borgare; da. bursprog). 1. Sammankomst
mellan en stads borgare för öfverläggning i
kommunala angelägenheter. Benämningen burspråk
öfverflyttades i Sverige och Danmark äfven på de
allmänna rådplägningar, som höllos i olika delar
af landet vid marknader och andra tillfällen, då
en myckenhet folk var samlad. I denna betydelse
förekommer ordet ofta under 1400- och 1500-talen. –
2. Stadgar, beslutade vid borgares sammankomster. I
denna betydelse torde ordet dock hafva i Sverige
användts endast om vissa för staden Stockholm gällande
stadgar för det kommunala lifvet, hvilka kungjordes
två gånger årligen och af hvilka ännu finnas i
behåll sådana för åren 1459–63, 1476, 1478, 1481–82
och 1527 (se härom S. Clason, "Stockholms återfunna
stadsböcker från medeltiden", i Hist. tidskr. 1903,
s. 97–105). I Danmark äro "Ribe bursprog" de mest
bekanta bland dylika stadgar. –
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
