i sär och undanträngdt. Se pl. Afrikanska folk, 25 o. 26. Busch-te, äfven Kap-te, bot. farm. Se Te. Buscovius. 1. Joakim B., ämbetsman. Se Ehrenbusch. - 2. Daniel B., präst. Se Buskovius. Busembaum [bos-], Hermann, tysk jesuit, f. 1600, blef 1640 lärare i Köln och sedermera rektor vid jesuitkollegiet i Hildesheim och Münster, där han dog 1688. Han är bekant genom skriften Medulla theologiæ moralis facili ac perspicua methodo resolvens casus conscientiæ (1645, före år 1776 utkommen i öfver 200 upplagor). Då skriften på 1700-talet utvidgades genom tillägg, kom B., delvis orättvist, att gälla som försvarare af mord och uppror. Efter Damiens' mordförsök på Ludvig XV (1757), hvilket lades jesuiterna till last, lät parlamentet i Toulouse offentligen uppbränna B:s bok, och äfven parlamentet i Paris bröt stafven öfver densamma. Busento (grek. Pyxoos, rom. Buxentius), flod i italienska landskapet Basilicata; den mynnar ut i Tarantoviken. Buseo, stad i Rumänien. Se Buzeu. Busera, arabiska namnet på Bosra. Bush. Se Bosj. Bushel [bu'jl], eng. ("skäppa"), engelskt rymdmått för torra varor. Den sedan 1826 i Storbritannien och Irland samt i Canada, Kaplandet och Australien lagligen gällande imperial-bushel (1/8 quarter = 4 pecks = 8 gallons = 32 quarts) är 36,3487 liter (2 218,19 eng. kub.-tum). I Förenta staterna och några brittiska kolonier gäller den äldre, något mindre Winchester-bushel = 35,2381 liter. 33 Winchester-bushels äro ungefär = 32 imperial-bushels. Bushey park [bu'ji pä'k]. Se Teddington. Bushido. Se Busjido. Bushrangers [bu^réindjas], eng., "buskröfvare", kallades i de australiska förbrytarkolonierna sådana deporterade, som lyckats fly till skogarna och där lefde af röfveri. Busi, liten ö med omkr. 150 inv. utanför Dalmatien, s. v. om Lissa, 240 m. hög, rik på grottor, hvilka först i senare tid blifvit undersökta. En af dem, kallad Blå grottan, 31 m. lång, liknar Blå grottan på Capri. Business [bi;snis], eng., affärer; yrke, syssla. Busiri, arabisk skald. Se Búrda. Busiris (egypt. Per-usar, grek. BOVOIQI?). 1. Fordom hufvudstad i "nomos" (= provins) Busirites, vid Damiette-armen i Nildeltat; dess fullständiga egyptiska namn var Per-usar-neb-Tetu ( = Osiris' boning, han som är herre öfver Tetu). Enligt de egyptiska texterna stod Osiris högt i dyrkan i nomos Busirites; också egde B. såsom hufvudstad ett betydande Osiristempel. - 2. Fordom stad i närheten af det forna Memfis, nu en obetydlig by, Abusir, belägen strax s. om byn Gise. De vid Abusir befintliga pyramiderna hafva tjänat till grafvar åt flera faraoner af 5:e dynastien. Busiris, enligt Diodoros ståthållare hos Osiris eller en mytisk egyptisk konung, som skulle ha varit samtidig med Herakles. Han nämnes bl. a. hos Euripides, Epicharmos och Mnesimachos. Egyptierna kände ej till B:s gestalt. Busjido (Bushido), jap., eg. "riddarlagen", ett i Japan från riddartiden muntligen nedärfdt system af grundsatser för medborgarnas sedliga handlande, med kraf på sådana dygder som rättskaffenhet, plikttrohet mot föräldrar och fäderneslandet, dödsförakt, kärleksfullhet mot likar, höflighet, finkänslighet, sanningskärlek och tålmodighet. Busjido, som inplantar hederskänsla hos folket alltifrån ungdomen, har betecknats som "Japans själ". Busjir, hamnstad i Persien. Se Abusjer. Busk, stad i österrikiska kronlandet Galizien, ö. om Lemberg, i ett moras vid floden Bug. 6,785 inv. (1900). Staden kallas "det galiziska Venezia''. Busk, Jens, dansk politiker, f. 1845, hemmansegarson från trakten af Horsens, måste 1863 öfvertaga skötseln af fädernegården och köpte den af modern 1870, då han ingick äktenskap med en torpardotter. 1876 valdes han i Ribekretsen till folketingsman och har sedan städse blifvit omvald; han slöt sig strax till vänstern (särskildt V. Hörup) och kom tidigt att spela en roll; han blef redan 1879 medlem af finansutskottet, som han ännu tillhör, och har i regel tillhört styrelsen i sitt parti eller sin partigrupp. Han gjorde sig 1879 bemärkt genom sina häftiga klagomål öfver dålig behandling af rekryter (hvarigenom flera officerare blefvo straffade) och har äfven senare ofta väckt uppseende genom sina djärfva och oförbehållsamma uttalanden såväl i riksdagen som på folkmöten. I synnerhet har B. framhållit, att bönderna själfva borde ta ledningen af alla sina angelägenheter och lämna allehanda förtroendeuppdrag åt män ur deras egen krets. Utom sitt riksdagsmannauppdrag har B. haft många andra värf att utföra och efter hand samlat en betydlig förmögenhet. 1901 öfverlämnade han sin gård till en son. Ursprungligen grundtvigian, öfvergick han för några år sedan till katolicismen. E. Ebg. Buska l. Busk-öl (af lat. posca l. pusca), färskt öl, en dryck, som i äldre tider ofta förekom vid svenska gästabud. Buskage [-äj], trädg., grupp af buskar i trädgårdsanläggning. Se Trädgård. Buske, bot., namn på sådana fanerogama växter, som hafva flerårig stam ofvan jord och stammen förgrenad ända från roten. Någon skarp gräns mellan buskar och träd finnes ej. Många bland våra resligaste träd (t. ex. gran och tall) antaga stundom buskform, medan åtskilliga af de växter, hvilka efter regeln hafva buskform, t. ex. enen, under särskildt gynnande omständigheter ej sällan erhålla trädform. Den resligaste bland de vanligare buskarterna torde vara syrenen; den mest lågväxta däremot den på våra torfmossar krypande tranbärsväxten. Jfr Dvärgbuske, Halfbuske, Träd och ört. V. W. (H. Hn.) Buskerud (fno. Byskupsrud). 1. Gård i Modums socken i Buskeruds amt i Norge. Den var i lång tid kronogods, tills den 1688 såldes till enskild person. 1762-1883 tillhörde den en gren af familjen Collett. - 2. F. d. fögderi i nämnda amt. Det omfattade häraden Modum, Sigdal, Öfre och Nedre Eker, Lier, Hurum och Röken samt är deladt i två "sorenskriverier". Ytinnehållet är 2,957 kvkm. 42,826 inv. (1900). Hurum och Röken utgöra en bergig halfö, som skjuter ut i Kristiania-fjorden; de öfriga häraden äro jämna och fruktbara dalgångar omkring Dramsälfvens nedre lopp och sjön Kröderen.