Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Busch-te ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
- 3. Amt i Kristiania stift i Norge. Ytinnehållet
är 14,817 kvkm. 112,676 inv. (1900). Amtet består
af fögderierna Hallingdal, Numedal och Sandsver,
Ringerike samt Buskerud äfvensom städerna Drammen,
Hönefos och Kongsberg. Hallingdal och Numedal
äro alltigenom utpräglade ’’fjällbygder" i hvad
som rör åkerbruk och folklif. De genomflytas af
Laagen och Hallingdalsälfven samt omgifvas af höga
fjäll. Ansenliga timmerkvantiteter utföras därifrån,
mest öfver Drammen. Ringerike är öfvervägande
åkerbruksdistrikt. Under medeltiden och äfven
efter reformationen hörde de områden, af hvilka nu
Buskeruds amt utgöres, länge till olika landsdelar,
och Hallingdal bildade ett själfständigt helt för sig.
Y. N.
Buskkörsbär. Se Körsbär.
Buskmus, Sminthus subtilis, zool., en i Sibirien
och östra Europa, upp till Finland, förekommande
liten gnagare, som förr hänfördes till fam. råttor
(Muridæ), men nu påvisats vara den ursprungligaste
formen bland springråttorna, Dipodidæ. Den vistas
i björkskog eller på åkrar med björk i grannskapet,
helst i närheten af vatten, och klättrar skickligt
på grenar, ja t. o. m. upp på sädesstrån. Buskmusen
är på ryggsidan rödbrun eller gulgrå, med ett
mörkt streck längs midten af ryggen, på buksidan
blekt gulgrå. Om hösten äter den sig betydligt
fet, innan den lägger sig i vinterdvala. Den
lär utan svårighet låta tämja sig. I Sverige
(Skåne) har den blifvit funnen blott en enda gång.
F. A. S.*
Buskovius (Buscovius), Daniel Joannis,
präst, f. 1599 i Buskåker, Stora Tuna socken i
Dalarna, d. 1677, studerade i Västerås, där han
samtidigt tjänstgjorde som konsistoriets kursor,
blef 1631 prästvigd och fick anställning som kaplan
i Älfdalen. När under kriget mot Danmark 1643-45 den
svenska styrelsen ville företaga en diversion mot
Norge, förklarade sig dalkarlarna beredda att våga
infallet och valde B. till anförare. I spetsen för
200 män bröt denne (mars 1644) upp mot härfärdens
mål, Särnadalen, hvilken landsträcka då tillhörde
Norge. Tidigt en morgon kringrände han det oförberedda
folket i Särna kyrkby, samlade det och lät det välja
emellan att pröfva svenskarnas vapen eller åtnjuta
samma gudstjänst, lag och rätt som de. Särnakarlarna
valde det senare och skickade med B. fullmäktige att
å deras vägnar svärja trohet åt svenska kronan. För
sin raska handling belönades den modige prästen med en
årlig donation af 12 tunnor spannmål. 1645 blef han
kaplan vid Stora Kopparberget och 1654 kyrkoherde i
Kumla (Västerås stift). B. är poetiskt behandlad af
E. Fredin i dikten "Vår Daniel" (1888).
Buskovius (Busehovius), Joakim, ämbetsman. Se
Ehrenbusch.
Buskråttsläktet, zool. Se Octodon.
Buskskvätta, kanske lämpligare Busk-ärla,
Saxicola, rubetra, zool., en i hela Europa, upp
till Lapplands barrskogsregion, tämligen allmän
art af stenskvättsläktet. Denna fågel är betydligt
mindre än den egentliga stenskvättan - den hoplagda
vingen är endast 75 mm. -, från hvilken den lättast
skiljes därigenom att dess öfvergump har samma färg
som ryggen. Den har dessutom, som namnet antyder,
helt andra tillhåll än stenskvättan. Bäst trifves
den i buskiga ängsmarker
och bygger där sitt öppna bo bland gräs eller i
skydd af en buske. Eljest skiljer den sig föga från
sin nämnda samsläkting. Den är liflig som denna och
har samma sprittande rörelser. Den låter äfven höra
samma smackande pip, men dess sång är renare och
mera omväxlande. I sept. flyttar den från Sverige
ned till Afrika; i slutet af april eller början
af maj är den åter här. F. A. S.*
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
