- 3. Amt i Kristiania stift i Norge. Ytinnehållet är 14,817 kvkm. 112,676 inv. (1900). Amtet består af fögderierna Hallingdal, Numedal och Sandsver, Ringerike samt Buskerud äfvensom städerna Drammen, Hönefos och Kongsberg. Hallingdal och Numedal äro alltigenom utpräglade ''fjällbygder" i hvad som rör åkerbruk och folklif. De genomflytas af Laagen och Hallingdalsälfven samt omgifvas af höga fjäll. Ansenliga timmerkvantiteter utföras därifrån, mest öfver Drammen. Ringerike är öfvervägande åkerbruksdistrikt. Under medeltiden och äfven efter reformationen hörde de områden, af hvilka nu Buskeruds amt utgöres, länge till olika landsdelar, och Hallingdal bildade ett själfständigt helt för sig. Y. N. Buskkörsbär. Se Körsbär. Buskmus, Sminthus subtilis, zool., en i Sibirien och östra Europa, upp till Finland, förekommande liten gnagare, som förr hänfördes till fam. råttor (Muridæ), men nu påvisats vara den ursprungligaste formen bland springråttorna, Dipodidæ. Den vistas i björkskog eller på åkrar med björk i grannskapet, helst i närheten af vatten, och klättrar skickligt på grenar, ja t. o. m. upp på sädesstrån. Buskmusen är på ryggsidan rödbrun eller gulgrå, med ett mörkt streck längs midten af ryggen, på buksidan blekt gulgrå. Om hösten äter den sig betydligt fet, innan den lägger sig i vinterdvala. Den lär utan svårighet låta tämja sig. I Sverige (Skåne) har den blifvit funnen blott en enda gång. F. A. S.* Buskovius (Buscovius), Daniel Joannis, präst, f. 1599 i Buskåker, Stora Tuna socken i Dalarna, d. 1677, studerade i Västerås, där han samtidigt tjänstgjorde som konsistoriets kursor, blef 1631 prästvigd och fick anställning som kaplan i Älfdalen. När under kriget mot Danmark 1643-45 den svenska styrelsen ville företaga en diversion mot Norge, förklarade sig dalkarlarna beredda att våga infallet och valde B. till anförare. I spetsen för 200 män bröt denne (mars 1644) upp mot härfärdens mål, Särnadalen, hvilken landsträcka då tillhörde Norge. Tidigt en morgon kringrände han det oförberedda folket i Särna kyrkby, samlade det och lät det välja emellan att pröfva svenskarnas vapen eller åtnjuta samma gudstjänst, lag och rätt som de. Särnakarlarna valde det senare och skickade med B. fullmäktige att å deras vägnar svärja trohet åt svenska kronan. För sin raska handling belönades den modige prästen med en årlig donation af 12 tunnor spannmål. 1645 blef han kaplan vid Stora Kopparberget och 1654 kyrkoherde i Kumla (Västerås stift). B. är poetiskt behandlad af E. Fredin i dikten "Vår Daniel" (1888). Buskovius (Busehovius), Joakim, ämbetsman. Se Ehrenbusch. Buskråttsläktet, zool. Se Octodon. Buskskvätta, kanske lämpligare Busk-ärla, Saxicola, rubetra, zool., en i hela Europa, upp till Lapplands barrskogsregion, tämligen allmän art af stenskvättsläktet. Denna fågel är betydligt mindre än den egentliga stenskvättan - den hoplagda vingen är endast 75 mm. -, från hvilken den lättast skiljes därigenom att dess öfvergump har samma färg som ryggen. Den har dessutom, som namnet antyder, helt andra tillhåll än stenskvättan. Bäst trifves den i buskiga ängsmarker och bygger där sitt öppna bo bland gräs eller i skydd af en buske. Eljest skiljer den sig föga från sin nämnda samsläkting. Den är liflig som denna och har samma sprittande rörelser. Den låter äfven höra samma smackande pip, men dess sång är renare och mera omväxlande. I sept. flyttar den från Sverige ned till Afrika; i slutet af april eller början af maj är den åter här. F. A. S.*

</img>

Busksparfsläktet,  zool.   Se Emberiza.

Buskstam, bot.   Se Stam.

Buskvik, hamn på Gottlands västra kust.

Buskviol,  bot.   Se Viola.

Busk-ärla, zool.   Se Buskskvätta.

Busk-öl.   Se Buska.

Buslajev, Fedor Ivanovitj, rysk filolog, f. 1818,
d. 1897, studerade vid universitetet i Moskva,
åtföljde därefter såsom lärare några unga adelsmän
till Italien, utnämndes 1848 till professor i ryska
litteraturen vid Moskvas universitet, hvilken lärostol
han lämnade vid midten af 1880-talet, och vardt 1872
medlem af kejs. vetenskapsakademien i Petersburg,
på uppdrag af hvilken han skref monografier öfver
åtskilliga ryska författare och konstnärer. I sitt
arbete om historisk rysk grammatik (1858) tillämpade
B. förtjänstfullt på ryskan den af Grimm i dennes
tyska språklära skapade metoden. Af B:s följande
arbeten förtjäna nämnas: Historiska skisser öfver
Rysslands litteratur och nationella konst (2 bd,
1861), Rysslands folkliga epos (1862), Anteckningar
om det religiösa måleriet i Ryssland (1866), Historisk
krestomati (s. å.), Om folkets lif och diktning (1872)
samt tidskriftsuppsatserna Ideala kvinnokaraktärer
i det forntida Ryssland, Eddasångerna, Cyrillus och
Methodius, Våra förfäders etnografiska fantasier
m. m. Genom sina undersökningar i slavisk fornkunskap
inlade B. mycken förtjänst särskildt genom att påvisa
sambandet mellan litteraturens och konstens alster.
(A-d J.)

Busley [bösläj], Karl, tysk skeppsbyggmästare,
f. 1850, blef 1875 mariningenjör i Kiel, 1879
lärare vid sjökrigsakademien därstädes, fick 1890
professors titel och blef 1896 fullmäktig vid de
schichauska skeppsvarfven i Elbing och Danzig. Han
stiftade 1888 tyska segelsällskapet och 1903
tyska luftseglarföreningen samt bidrog nitiskt
till uppkomsten af tyska flottföreningen. Sedan
1899 är han ordförande i det under hans medverkan
stiftade "Schiffbautechnische gesellschaft". Skr.:
Die schiffsmaschine (1883; ny uppl. 1891-1901),
Die neueren schnelldampfer (2:a uppl. 1892), Die
technische entwicklung des Norddeutschen Lloyds
(med Haack, 1893) m. fl.

Busnach [bysna'k], William Bertrand, fransk
författare, f. 1832 i Paris, har skrifvit en mängd
revyer, skådespel, operetter o. s. v., vanligen i
samarbete med andra och med ämnena hämtade ur berömda
romaner, såsom Zolas "L'assommoir", "Pot-bouille"
och "Nana".

Busolt, Georg, tysk historiker, f. 1850, företog
1875-76 med offentligt understöd resor i Italien