praktiserande advokat i Albany och innehade där en högt aktad advokatbyrå, i kompaniskap med Martin van Buren, tills denne 1821 blef senator. B. gjorde sig högt förtjänt om lagstiftningsarbetet i staten New York och utsågs 1833 af president Jackson till Förenta staternas generaladvokat, hvilket ämbete han innehade till 1838. Åren 1836-37 var han därjämte krigsminister. B. tillhörde det demokratiska partiets mest inflytelserike män; efter Kansas-Nebraska-billens antagande 1854 gick han emellertid öfver till dess motståndare. - Hans son, William Allen B., jurist och författare, f. 1825 i Albany, New York, d. 1902, har utom flera populära dikter utgifvit en biografi öfver M. van Buren (1862). V. S-g. Butler [ba'tl9], William Orlando, nordamerikansk militär och politiker, f. 1791 i Jessamine county, Kentucky, d. 1880 i Carrollton, Kentucky, afbröt sina juridiska studier för att taga tjänst som soldat i kriget mot England 1812, utmärkte sig där och var en tid general Andrew Jacksons adjutant. 1817 lämnade han krigstjänsten, blef advokat och medlem af sin stats legislatur, återgick emellertid vid mexikanska krigets utbrott till krigstjänsten, utmärkte sig vid belägringen af Monterey och befordrades till generalmajor. Efter general Scotts hemresa var B. under krigets sista månader den amerikanska härens högste befälhafvare. Den krigiska ära han vunnit gjorde, att demokraterna vid 1848 års val uppsatte honom som kandidat till vicepresidentsposten. F. J. Blair utgaf 1848 "Life and public services of W. O. Butler". V. S-g. Butler [ba(tle], Frances Ann. Se Kemble. Butler [ba'tl9], Benjamin Franklin, nordamerikansk militär och politiker, f. 1818 i Deerfield, New Hampshire, d. 1893 i Washington, blef 1840 praktiserande jurist och kom snart att intaga en ledande ställning bland demokraterna i Massachusetts. Vid inbördeskrigets utbrott 1861 var han brigadgeneral vid sin stats milis och gjorde unionsregeringen en ovärderlig tjänst genom att med 900 man (13 maj s. å.) besätta staden Baltimore, där sydstaternas vänner förberedde en revolutionär folkrörelse. Sedan han erhållit ett befäl i unionsarmén, gjorde han sig bekant genom sin vägran att till egarna utlämna de slafvar, som sökt skydd inom hans armés linjer. Han förklarade dem nämligen för krigskontraband, hvilket gaf anledning till den populära beteckningen "contrabands" för negrer under hela kriget. B. stred sedermera vid Mississippi och besatte, efter Farraguts sjöseger, New Orleans (l maj 1862). Som guvernör i New Orleans gjorde han sig känd för godtycklig stränghet, hvarför han återkallades i dec. 1862. Han stred sedermera med växlande framgång i Virginia och Nord-Carolina och entledigades under krigets sista månader från sitt befäl af general Grant. Åren 1866-75 och 1877-79 var B. republikansk kongressmedlem. Som sådan tillhörde han de ytterlighetsmän, som önskade stränga repressalier mot secessionisterna, och ifrade för den moderate presidenten Johnsons försättande i anklagelsetillstånd. Efter flera nederlag blef B. 1882 såsom demokraternas kandidat vald till guvernör i Massachusetts, men föll igenom vid nästa års val. Utan framgång uppställdes han ett par gånger af monopolisterna och det s. k. "green-back-partiet" som kandidat till presidentvärdigheten. Han har utgifvit Autobiography and personal reminiscenses of general B. F. Butler (1892). Jfr Bland,. "Life of general Butler" (1879)t. C. O. N. V. S-g., Butler [ba'tb], Josephine, engelsk filantrop, f. omkr. 1825 i Milfield i Northumberland, blef 1852 gift med Georg B., professor i Oxford, sedermera kanik i Winchester (d. 1890). Genom en olyckshändelse förlorade hon 1864 sin enda dotter och sökte då sin tröst i arbete för räddning af andra mödrars förlorade döttrar, fallna kvinnor. I detta arbete, hvari hon troget bistods af sin man, ådagalade hon stor kärlek och uppoffring samt upptog de fallna till och med i sitt eget hus, till mångas förargelse. För att värna dem kom hon in på ett större verksamhetsfält. Hennes lifsarbete blef icke blott att bekämpa lasten, utan att bearbeta den allmänna meningen för upphäfvande af den offentliga prostitutionen. Hon agiterade vid valen till parlamentet för sin sak, höll tal på tal, utsände skrifter, bl. a. den äfven till svenska öfversatta "Fallna qvinnor. En röst i öknen" (1876), bildade 1870 i England "Kvinnornas nationalförening" och utsträckte 1874 sin agitation äfven till Frankrike, Belgien, Schweiz och Italien. Efter hennes hemkomst bildades 19 mars 1875 "den brittiska och kontinentala federationen" (se Federationen), i hvars arbeten hon sedan var själen. Henne tillkommer förtjänsten att den hvita slafhandeln (d. v. s. bortförande af unga kvinnor till bordeller i främmande länder) 1879 blef upptäckt och allvarsamt bestraffad i Bruxelles och att i England 1885 stadgades stränga straff för dem, som lockade minderåriga flickor till otukt, 1886 afskaffades lagen om offentlig prostitution ("contagious diseases prevention act") i England, 1888 äfven i Indien (där dock ny skyddsstadga måste utfärdas 1897) och de öfriga kolonierna. Jfr W. T. Stead, "Josephine B. Lefnadsteckning" (öfv. 1891). Butlerov, Alexander Michajlovitj, en af Rysslands främste kemister och grundläggaren af dess moderna skola för organisk kemi, f. 1828 i guvern. Kazan, d. 1886, blef 1851 docent vid Kazans universitet och 1868 professor i Petersburg. A-d J. Butmark. Se Butar. Buto, egypt. myt., en gudinna, som företrädesvis dyrkades i staden Butos (i Nilens delta), där hon hade ett praktfullt tempel. B. innehade en viktig roll i egyptiernas orientering, i det hon då representerade norden, i motsats mot gudinnan Nechebit, som var söderns representant, Hennes orakel var det mest ansedda i Egypten. När Isis flydde för Tyfon, öfverlämnade hon åt B. sina tvenne barn, Horus (grekernas Apollon) och Bubastis (romarnas Diana). B. själf anses liktydig med grekernas Latona. Hennes symbol var näbbmusen. (K. P.) Butomus umbellatus L., Blomvass, bot., är en af våra allra prydligaste vattenväxter, den enda svenska representanten af kl. Enneandria L., i det naturliga systemet räknad till fam. Butomaceæ. Från den krypande rotstocken uppskjuta smala, trekantiga blad och en hög stängel, som i toppen bär en rik flock af hvita, i rödlätt skiftande blommor. Den stärkelserika rotstocken kan begagnas som nödbrödsämne. - Släktet är kändt från tertiär-aflagringar i Schweiz. S. A.* Buton 1. Butong. Se Boeton. Butsch, Johan Albert, biskop, f. 6 febr.