2:a uppl. 1860) och Ausführliche griechische sprachlehre (1819-27; ny uppl. 1838-39). B. utgaf dessutom "Platonis dialogi IV" (5:e uppl. 1830) och arbeten af Sofokles, Demosthenes m. fl. 1803 -12 redigerade han "Haude-spenersche zeitung" och 1807-11 i förening med Wolf J'Museum der alterthumswissenschaft'. Butts [ba'ts], Isaac, nordamerikansk tidningsman och politiker, f. 1816 i Washington i staten New York, d. 1874 i Rochester, New York, egnade sig från unga år åt journalistisk verksamhet och utgaf från 1845 "Rochester advertiser", en af Förenta staternas äldsta tidningar och ledande organ för västra New Yorks demokrater. Under striden om slaffrågan proklamerade B. där den läran, att territoriernas invånare själfva skulle få bestämma, om slafveri därinom skulle tillåtas eller ej. Denna teori om "popular sovereignty" eller "squatter sovereignty" har tillskrifvas än Cass, än dess sedermera ifrigaste förfäktare, Stephen A. Douglas, men torde tidigast ha framställts af B. Denne uppträdde under det häftigt omstridda presidentvalet 1848 för free-soil-partiets kandidater, van Buren och Adams, mot demokratpartiets officiellt nominerade, Cass och Butler, och befordrade därigenom whig-partiets seger. 1864 drog han sig tillbaka från all tidningsmannaverksamhet. V. S-g. Butuntum, det latinska namnet på Bitonto. Buturlin. 1. Ivan Ivanovitj B., rysk fältherre, f. 1661. B. var sonson af Vasilij B., som under tsar Alexejs regering i förening med hetmanen Bogdan Chmielnicki besegrade polackerna 1655. Efter slaget vid Narva blef B. jämte tio andra ryska generaler förd till Stockholm. Ett försök att rymma år 1703 tillsammans med general Weide och furst Trubetskoj misslyckades, och först 1710 återkom B. till Ryssland genom utväxling med generalmajor Meijerfelt. B. inträdde åter i krigstjänstgöring, opererade 1713 i Finland och deltog i flera träffningar med svenskarna, särskildt med general Armfelt. År 1716 fick B. befälet öfver en eskader, som afgick till Rostock; men den skingrades där utan att kunna utföra det tillärnade anfallet på Sverige. B. blef sedan anställd i den ryska krigsöfverrätten och utnämndes till general-en-chef samma dag som Nystad-freden undertecknades. Efter Peter den stores död kom dock B. snart i onåd, hufvudsakligen genom intriger från Mensjikovs sida, förvisades till det inre af landet och gick förlustig sina egendomar, så när som på sin fäderneby i vladimirska guvernementet, där han dog 1739 (ryska nyårsaftonen 1738). A-d J. 2. Dmitrij Petrovitj B., rysk general och militärförfattare, f. 1790, d. 1849, deltog i 1809 och 1812 års krig, var rysk kommissarie vid franska armén i Spanien 1823 och tjänstgjorde som den ryska arméns generalkvartermästare under kriget med turkarna 1829. Kejsar Nikolaus utnämnde honom till senator samt till chef för kejs. biblioteket och hemliga arkivet. Bland hans skrifter må nämnas Rélation de la campagne en Italie 1799 (1810), Tableau de la campagne de 1813 en Allemagne (anon. 1820) och Précis des événements militaires de la dernière guerre en Espagne (1817) samt på ryska en historia om Napoleons infall i Ryssland (1820), en historia om ryssarnas fälttåg under 18:e årh. (1820, ofullb.) och en historia om den politiska förvirringen i Ryssland vid början af 1600-talet (3 bd, 1839-46). L. W:son M. Buturlinovka l. Petrovskoje, ort i ryska guv. Voronezj, kretsen Bobrov, vid Osereda, en biflod till Don. Omkr. 23,000 inv., mest lillryssar. B. har flera kyrkor, betydande läderindustri och medelst en bibana järnvägsförbindelse med linjen Charkov-Balasjov. Butyl, kem., atomgrupp af sammansättningen C₄ H₉. Namnet härleder sig från syran med samma antal kolatomer, näml. smörsyra (ty. buttersäure), hvilken såsom glycerinester förekommer i smör. Radikalen butyl kan vara uppbyggd (konstituerad) på fyra olika sätt, och i öfverensstämmelse härmed finnas fyra butylalkoholer C₄ H₉ OH. Bland dessa är den s. k. isobutylalkoholen, som förekommer i finkelolja, viktigast. H. E. Butylkloralhydrat, farm., en med vanligt kloralhydrat homolog förening, som bildar hvita, glänsande, i kallt vatten svårlösliga, vid 78° smältande kristallfjäll, med tämligen skarp, stickande lukt och brännande smak. Det verkar liksom vanligt kloralhydrat sömngifvande, men mindre säkert än detta och användes därför företrädesvis såsom smärtstillande medel vid neuralgier och andra stötvis uppträdande smärtor. Det gifves med försiktighet i dos af 0,1-0,3, högst 0,5 gr. för hvarje gång och ej gärna mer än 2 ggr pr dygn. Butylkloralhydratet, hvars kemiska formel är C₃H₄C1₃ . CH(OH)₂, kallades förr äfven krotonkloralhydrat, beroende på oriktig uppfattning af dess kemiska konstitution. S. J-n. Butyrometer (af grek. butyron, smör, och metron, mått), apparat för bestämning af fetthalten i mjölk. Se Galaktometer. Butyrospermum Parkii, bot., ett till fam. Sapotaceæ hörande, i norra tropiska Afrika inhemskt träd, af hvars frö det i såp- och ljusfabrikationen använda fettet sheabutter erhålles. G. L-m.

</img>
Butzer (Bucer), Martin, sydtysk reformator, f. 1491
i Schlettstadt i Elsass af fattiga föräldrar,
inträdde, ehuru motvilligt, då han häri såg den
enda utvägen att få egna sig åt studier, 1506 i
dominikanorden. Hans humanistiska sympatier, som
grundlagts redan under skoltiden och befästs under
studietiden (från 1517) vid Heidelbergs universitet,
där han aflade de akademiska lärdomsgraderna,
bragte honom tidigt i spänning med sin orden. Sedan
han af Luther, redan vid dennes första uppträdande,
vunnits för reformationens idéer, skärptes konflikten
ytterligare och föranledde honom att 1520 utträda ur
orden. Sedan han därpå under kortare tider verkat på
olika platser, begaf han sig 1523 till Strassburg,
där han på olika, allt inflytelserikare poster blef
den förnämsta drifvande kraften i ett vidtomfattande
reformationsarbete. I Strassburg stannade han ända
till 1549, då han på grund af oenighet med rådet i
fråga om det s. k. augsburger-interim, mot hvilket
B. till