Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byggnadsgillen l. Byggnadsskrån - Byggnadsingenjör - Byggnadskonsten (Arkitekturen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
engelska byggnadsskråens reglementen (jfr Frimureri).
Se Kr. V. Nielsen, "Bauhytterne" (i
Nord. tidskr. 1897).
Byggnadsingenjör, en i vårt land ofta förekommande
benämning på den från en teknisk elementarskola
utexaminerade elev, som där studerat inom
byggnadsafdelningen.
Byggnadskonsten (Arkitekturen) leder sitt ursprung
ur sträfvandet att åstadkomma en ändamålsenlig bostad
(se d. o.). Hvarje folkstam nådde därunder fram till
en viss traditionell hufvudform och metod att behandla
det till buds stående materialet. Byggnadsdelarna
antogo bestämda dimensioner och mot deras uppgift i
konstruktionen svarande former. Småningom öfvervunnos
de handtverksmässiga svårigheterna; man kunde tillåta sig
att utöfver det för ändamålet strängt nödvändiga
göra för bekvämlighet och prydlighet erforderliga
tillägg. När på detta sätt byggnaden fått en efter
dess ändamål anpassad hufvudform, när led efter
led af konstruktionen fått former, angifvande deras
uppgift, så att hela byggnaden i fantasien framträder
som en organism, lefvande i kraft af det kombinerade
arbete den utför och själf på grund af sin lifskraft
framalstrande den ornamentik, som förklarar och
förskönar den, då har byggnadshandtverket nått upp
till byggnadskonst.
Samtidigt med att folkens lefnadsvanor, styrelseform
och religiösa åsikter bragtes i system, ställdes
på byggnadskonsten nya fordringar. Dess förnämsta
uppgifter blefvo furstarnas och gudarnas boningar:
borgar och tempel, i äldsta tid nästan identiska och
utgångna ur förstorade och förskönade bostadstyper,
hvilka småningom af prästerna fingo ett för kulten
afpassadt plan-, konstruktions- och formsystem af
symbolisk innebörd. Afgörande för formbildningens
regelmässiga daning var öfvergången från
träbyggnadskonst till stenbyggnadskonst, hvilken torde
skett successivt. Så tyckes man efter hand ha ersatt
träkolonnerna kring de äldsta templen i Olympia med
stenkolonner. Det föll sig då för likformighetens
skull naturligast att å det nya materialet, om
hvars tekniska egenskaper en formdanande erfarenhet
saknades, efterbilda träkolonnernas färdiga former.
 |
| Fig. 1. Cheopspyramiden i genomskärning. B Grafkammare. C Drottningens grafkammare. D, D1, D2 Ventilationsöppningar. F Galleri, ingångsrum till B. G Ingång. I Konungens grafkammare. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
