i Sveriges byggnadskonst. F. Blom, som utförde Skeppsholmskyrkan (1842) i nyklassisk stil, förmådde icke uppehålla de stora traditionerna. För nationalmuseum i Stockholm (1851-66, pl. XXIII) måste en tysk arkitekt, Stüler, anlitas, hvilken jämte F. V. Scholander inledde den nutida eklekticismen och åter höjde den konstnärliga nivån. Warodellska huset i Stockholm är en lycklig tillämpning af högrenässansen och barclayska huset (se pl. IX till art. Bostad) af grekisk stil på moderna behof. Scholanders förnämsta arbete blef synagogan i Stockholm (1867-70). Uppgifterna ha i vårt land mångfaldigats på samma sätt som i utlandet. Den för sin tid präktiga centralstationen i Stockholm (af A. Edelsvärd och Hj. Kumlien, 1877-82) och det ypperliga kungl. biblioteket (af F. G. A. Dahl, 1871-77, pl. XXIV) samt det icke mindre ståtliga norra latinläroverket därstädes (af H. Zetterwall, 1876-80) äro exempel både på nya byggnadsbehof och på likartad materialbehandling (puts). Det vaknande historiska sinnet tog sig uttryck i restaureringsarbeten. Lunds, Skara och Uppsala domkyrkor (pl. XXII) undergingo betydliga, icke alltid lyckliga ombyggnader (af H. Zetterwall). Örebro kyrka restaurerades pietetsfullt (af E. Kjellström), Vadstena klosterkyrka och Visby domkyrka (af G. Pettersson), Olai kyrka i Norrköping och Adolf Fredriks i Stockholm (af Agi Lindegren). Utgångspunkten för en modern byggnadsverksamhet blef emellertid materialfrågan, användningen på nytt af naturlig sten, hvars talan fördes redan å Skandinaviska kreditaktiebolagets hus i Stockholm (af E. Jacobsson, pl. XXIV) och å Uppsala universitetshus (af A. Holmgren, pl. XXIV), men slog igenom först med bünsowska huset (1890, se pl. IX till art. Bostad), hallwylska palatset och nordiska museet i Stockholm (alla af I. G. Clason). De två förstnämnda byggnadsverken äro utslag af ett kosmopolitisk-akademiskt konstintresse, som nu håller på att vika för ett mera skandinaviskt, representeradt af nordiska museet, nya operahuset i Stockholm (af A. Anderberg, 1891-98, pl. XXIII) och i viss mån äfven af nya riksdagshuset (af A. Johansson, 1890-1905, pl. XXIV). En af äldre skolor så vidt möjligt oberoende riktning representeras af nya posthuset i Stockholm (af F. Boberg, 1904). Bland tidens kyrkliga nybyggnader må nämnas Johannes kyrka och Gustaf-Adolfs-kyrkan i Stockholm (af K. Möller). Den återgång till nationell grund, som gjort sig märkbar i Sverige, har långt tidigare och naturligare skett i Danmark. Bristen på andra material än tegel höll här vid lif en sund och nationell tegelbyggnadskonst, som med lämplig uppfriskning från Italien egde lifskraft nog att åstadkomma sådana arbeten som nationalbanken i Köpenhamn (af I. D. Herholdt). Den danska akademiens under ledning af professorerna H. Storck och H. J. Holm företagna och publicerade uppmätningar af äldre nationella byggnadsverk ha i hög grad bidragit till den riktiga uppfattningen och förståelsen af den nationella byggnadskonstens tillgångar, hvilka under konsterfarna och kunniga arkitekters ledning blomstrat upp dels i väl utförda restaureringsarbeten, såsom rådhuset i Roskilde, domen i Ribe, S:t Nicolai i Svendborg 1892-94 och S:t Bendt i Ringsted (af H. Storck), Frederiksborgs slott och marmorkyrkan (af Meldahl), dels i nya arbeten af dels nationell, dels norditaliensk prägel, såsom järnvägsstationen i Hälsingör (af Wenck) och de nya småkyrkorna i Köpenhamn (af A. Koch, Martin Borck, T. Jörgensen m. fl.) samt framför allt Köpenhamns rådhus (af M. Nyrop), ett arbete, som satt sitt märke på hela den moderna danska arkitekturen (pl. XXVII). -- Äfven i Norge har en nationell strömning yppat sig, tills vidare dock endast i träarkitekturen. Den moderna norska stenarkitekturen är -- med undantag af restaureringsarbetet i Trondhjems domkyrka (af Christie) samt teatern i Kristiania (af E. Bull) -- en kritiklös härmning af Berlin-arkitektur. Litteraturen om byggnadskonst är mycket rikhaltig och den illustrativa synpunkten väl tillgodosedd. Här må nämnas följande arbeten. 1) Allmän arkitekturhistoria: Kugler, "Geschichte der baukunst" (3 bd, 1856-59), fortsatt af Burckhardt och Lübke, "Die renaissance" (2 bd, 1867-73, 4:e uppl. 1904 ff.), och af Gurlitt, "Geschichte des barockstiles u. des rococo" (2 bd, 1888-89), Lübke, "Geschichte der architektur" (6:e uppl. 1884-86; öfv. 1871) och "Abriss der geschichte der baustyle" (4:e uppl. 1878), Fletcher, "A history of architecture" (5:e uppl. 1894), Lindgren, "Byggnadskonst o. dekorativ konst" (Uppf. bok, nya uppl. bd I, 1896-98), Choisy, "Histoire de l'architecture" (2 bd, 1899), Hamlin, "A textbook of the history of architecture" (5:e uppl. 1902), Hahr, "Arkitekturens historia" (1902), Perry, "Chronology of architecture" (1893). 2) Antikens byggnadskonst: Palladio, "L'antichità di Roma" (1565), Tardieux o. Cousin, "Les dix livres de Vitruve" (1859), Perrot o. Chipiez, "Histoire de-l'art dans l'antiquité" (8 bd, 1881-1903; fortgår), Durm, "Die baukunst der griechen" (2:a uppl. 1892) och "Die baukunst der etrusker und römer" (2:a uppl. 1903), Uhde, "Die architekturformen des klassischen altertums" (1896), Anderson o. Spiers, "Die architektur von Griechenland u. Rom" (1905). 3) Medeltidens byggnadskonst: Viollet le Duc, "Dictionnaire raisonné de l'architecture française" (10 bd, 1853-68), Street, "Gothic architecture in Spain" (1869), Boito, "Architettura del medio evo in Italia" (1880), Mothes, "Die baukunst des mittelalters in Italien" (1883), Corroyer, "L'architecture romane" (1888) o. "L'architecture gothique" (1891), Holtzinger, "Die altchristliche u. byzantinische baukunst" (1898), Stiehl, "Backsteinbau romanischer zeit in Oberitalien und Deutschland" (s. å.), Leader Scott, "The cathedral builders" (1899). 4) Renässansens byggnadskonst: Müntz, "La renaissance en Italie et en France" (1885), Galland, "Geschichte der holländischen baukunst und bildnerei" (1889), Burckhardt, "Geschichte der renaissance in Italien" (3:e uppl. 1891), Palustre, "L'architecture de la renaissance" (1892), Schmarsow, "Barock u. rokoko" (1897), v. Geymüller, "Baukunst der renaissance in Frankreich" (1898-1902), v. Bezold, "Die baukunst der renaissance in Deutschland, Holland, Belgien u. Dänemark" (1900), Blomfield, "A short history of renaissance architecture in England" (s. å.), Gotch, "Early renaissanoe architecture in England" (1901). 5) Nutida byggnadskonst: Statham, "Modern architecture" (1897), Muthesius, "Die englische baukunst der gegenwart" (1900-02), samt