tidskrifterna, bland hvilka må nämnas de franska "La semaine des constructeurs" och "La construction moderne", de österrikiska "Allgemeine bauzeitung" (sedan 1836), "Der architekt" och "Wochenschrift des österreichischen ingenieur- und architektenvereins" (sedan 1849), de tyska "Zeitschrift für bauwesen" (sedan 1851), "Deutsche bauzeitung" (sedan 1868), "Centralblatt der bauverwaltung" (sedan 1881; officiell) och "Berliner architekturwelt" (sedan 1898), de engelska "The builder" (sedan 1843), "Engineering" (sedan 1864), "The architect" (sedan 1866), de nordamerikanska "The architectural record" (kvartalsskrift), "The architectural review" och "American architect and building news", den belgiska "L'émulation". 6) Historisk-tekniska handböcker: Du Cerceau, "De architettura" (1559), Blondel, "Cours d'architecture" (9 bd, 1771-77), Wijnbladh, "Ritningar på våningshus" (1782), Bosc, "Dictionnaire raisonné d'architecture" (4 bd, 1876-80), Mothes, "Illustrirtes baulexikon" (4:e uppl. 1880-83, i 4 bd), "Baukunde des architekten" (1880 ff.; 5:e uppl. 1902 ff.), det ännu mera stort anlagda "Handbuch der architektur" (1881 ff.; 2:a uppl. 1895 ff.), Rothstein, "Allmän byggnadslära" (3:e uppl. 1890), Abel, "Das elegante wohnhaus" (1890) o. "Das gesunde, behagliche u. billige wohnen" (1894), Wyndham Tarn, "The mechanics of architecture" (1893), Häberle, "Die holzarchitektur" (s. å.), Stade, "Die schule des bautechnikers" (1896 ff.), Lindgren, "Byggnadskonstens teknik" (Uppfinningarnas bok, nya uppl. I, 1898), Kaemmerer, "Kompendium des hochbaues" (1899), Schönemark och Stüber, "Hochbaulexikon" (5 bd, 1902-04), Spemann, "Das goldene buch vom eignen heim" (1905). 7) Planschverk: Cicognara, "Le fabbriche e i monumenti di Venezia" (2 bd, 1838), Letarouilly, "Édifices de Rome moderne" (2 bd, 1840-57), Gailhabaud, "Monuments anciens et modernes" (4 bd, 1840-49), "Monumentos arquitectonicos de España" (1859-79), Palustre, "La renaissance en France" (1879 ff.), Ysendyck, "Documents classés de l'art dans les Pays-bas" (1880-89), Reinhardt och Raschdorff, "Palastarchitektur v. Ober-Italien u. Toscana" (I-II, 1882-86, III 1896 ff.), Stegmann och v. Geymüller, "Die architektur der renaissance in Italien" (1887 ff.), Lambert o. Stahl, "Motive der deutschen architektur des 16., 17. und 18. jahrhunderts" (1888-93), Strack, "Baudenkmäler des alten Rom" (1890) och "Baudenkmäler Roms des 15. bis 19. jahrhunderts" (1891) samt "Ziegelbauwerke des mittelalters u. der renaissance in Italien" (1889), Fritsch, "Denkmäler deutscher renaissance" (3 bd, 1891), Ewerbeck, "Die renaissance in Holland u. Belgien" (s. å.), Uhde, "Baudenkmäler in Grossbritannien" (2 bd, 1890-94) och "Baudenkmäler in Spanien u. Portugal" (1892), Dohme, "Barock- u. rokoko-architektur" (3 bd, s. å.), Prentice, "Renaissance architecture and ornament in Spain" (1894), Lübke och Lützow, "Denkmäler der kunst" (7:e uppl. 1896; ny bearb. 1902 ff.), Seemann, "Kunstgeschichte in bildern" (5 bd, 1900-02). 8) Skandinavisk byggnadskonst: Dahlbergh, "Suecia antiqua et hodierna", Peringskiöld, "Monumenta suiogothica' (1710-19), Elers, "Stockholm" (1800-01), Brunius, "Antiqvarisk o. arkitektonisk resa" (1839), "Skånes konsthistoria för medeltiden" (1850), "Konstanteckningar under en resa" (1851), "Om renaissans- eller barockstilen i Skåne" (1856) och "Gotlands konsthistoria" (1864-66), Munch o. Schirmer, "Trondhjems domkirke" (1859), Mandelgren, "Monuments scandinaves du moyen-âge" (1868) och "Atlas till Sveriges odlingshistoria" (1877), Eichhorn, "Svenska byggnadskonsten" (i sv. upplagan af Lübke, 1871), densamme, "Kalmar slotts konsthistoria" (1881) och "Gripsholms slotts konsthistoria" (1882), Hildebrand, "Sveriges medeltid" (7 bd, 1879-1905 ff.) och "Visby och dess minnesmärken" (1893), Nicolaysen, "Mindesmaerker af middelalderens kunst i Norge" (1854-55), "Kunst og haandverk fra Norges fortid" (1883-94) och "Stavanger domkirke" (1896), Meldahl o. Neckelmann, "Denkmäler der renaissance in Dänemark" (1888), Mejborg, "Gamle danske hjem" (s. å.) och "Nordiske böndergaarde" (1892), Krefting, "Undersögelser i Trondhjem" (1890), Liljekvist, "Strengnäs domkyrka" (1891), Dietrichson, "Norske stavkirker" (1892), C. R. Nyblom, "Upsala minne" (1893), Lindgren, "Byggnadskonsten i Sverige" (Uppf. bok, nya uppl. I, 1896-98), Upmark, "Architektur der renaissance in Schweden" (5 bd, 1897-1900; sv. uppl. 1904), Böttiger, "Hedvig Eleonoras Drottningholm" (1897), Dahlgren, "Stockholm, Sveriges hufvudstad" (3 bd, s. å.), Seesselberg, "Die früh-mittelalterliche kunst der germanischen völker" (2 bd, s. å.), E. Wrangel, "Tegelarkitekturen i norra Europa o. Upsala domkyrka" (s. å.) och "Cisterciensernas inflytande på medeltidens byggnadskonst i Sverige" (1899), F. U. Wrangel, "Blasieholmen" (1894) och "Stockholm under medeltiden och Vasatiden" (1897) samt "Stockholmiana" (4 bd, 1902-05 ff.), Wiberg, "Det tyske kontor i Bergen" (1899), Sundt, "Bygningsskik på bygderne i Norge" (1900), Hahr, "De svenska kgl. lustslotten" (s. å.), Lindegren, "Mariakyrkan i Vesterås" (1902), Troels Lund, "Dagligt liv i Norden" (folkeudg. 1903), Munthe, "Kgl. fortifikationens historia" (1900-03}, Ambrosiani, "Medeltida kyrklig byggnadskonst i Sverige" (1904), Holm o. Beckett, "Kunstakademiets opmaalingsarbeider" (s. å.). -- Tidskrifter: "Antiqvarisk tidskrift" (sedan 1864), "Svenska fornminnesföreningens tidskrift" (sedan 1870), "Aarböger for nordisk oldkyndighed og historie", "Föreningens til norske fortidsmindesmaerkers bevaring aarsberetning", "Architekten, meddelelser fra akademisk architektförening" (sedan 1898), "Arkitektur o. dekorativ konst" (sedan 1901). G. Ldgn. Byggnadskontor, den tekniska myndighet, som i Sveriges större städer handhar stadens husbyggnadsarbeten samt anläggning och underhåll af gator, broar, afloppsledningar, hamnar, planteringar o. d. och som äfven i flera fall har ledningen af vattenlednings- och belysningsverkens anläggning och drift. I spetsen för dessa byggnadskontor står vanligen en byggnadschef. -- Byggnadskontor kan dessutom hvarje för byggnadsändamål inrättadt kontor benämnas. Fr. E. Byggnadslära, den del af läran om byggnadskonsten, som omfattar beskrifning af olika byggnadsmaterialiers förekomst, egenskaper och användning, samt de allmänna praktiska iakttagelser man har att