kashmirischen dichters Somadeva (1885), Über eine inschrift des königs Dharasena von Valabhi (1886), Über eine neue inschrift des Gurjara königs Dadda II (1887), Über eine Sendrakainschrift (s. å.), Über die indische sekte der Yainas (s. å.), Über das Navasahasankacarita des Padmagupta (1888, tillsammans med Th. Zachariae), Über das Sukrtasam-kirtana des Arisimha (1889), Die indischen inschriften und das alter der indischen kunstpoesie (1890), Indian studies: I. The Jagaducarita of Sarvänanda, a historical romance from Gujarat (1892), II. Contributions to the history of the Mahabharata (s. å., tillsammans med J. Kirste), III. On the origin of the Brahma, alphabet (1895). Slutligen må nämnas, att B. planlade och till sin död ledde utgifvandet af det stora verket Grundriss der indo-arischen philologie. K. F. J. Bylag, statsr., afgift, som i Danmark under medeltiden erlades af en person, som ville erhålla borgarrätt i en stad, d. v. s. blifva delaktig af stadens lag. Bylander. Se Bilander. Bylandt-Rheidt. 1. Arthur Maximilian Adrian B., grefve, österrikisk militär, f. 1821, d. 1891, deltog som generalstabsofficer i 1849 års italienska fälttåg, var en tid ordförande i den teknisk-administrativa militärkommittén, blef 1875 fältmarskalk-löjtnant och var 1876-88 rikskrigsminister. Såsom sådan reorganiserade han den österrikiska hären och var en förträfflig parlamentarisk målsman för sitt departement. 2. Arthur B., den föregåendes son, grefve, österrikisk politiker, f. 1854 i Prag, inträdde 1892 i undervisningsministeriet samt var 1897 åkerbruksminister i kabinettet Gautsch och 1898-99 kultusminister i kabinettet Thun. 1900 utnämndes B. till medlem af herrehuset och blef vid Körbers afgång i dec. 1904 inrikesminister i det nya kabinettet Gautsch. . Bülau, Friedrich, tysk statsvetenskaplig författare, f. 1805, d. 1859, blef i Leipzig 1836 professor i filosofi och 1840 i statskunskap samt var 1837-44 censor för den periodiska pressen i Sachsen. 1838-49 redigerade han "Neue jahrbucher der geschichte und politik", 1843-48 "Deutsche allgemeine zeitung" och 1851-54 "Leipziger zeitung". Bland B:s arbeten må nämnas: Encyklopädie der staatswissenschaften (1832, 2:a uppl. 1856; "Statsvetenskapens encyklopedi", 1843), Handbuch der staatswirtschaftslehre (1835), Geschichte des europäischen staatensystems (3 bd, 1837-39), Geschichte Deutschlands von 1806 bis 1830 (1842, för Heeren Ukerts "Geschichtswerk") och Geheime geschichten und rätselhafte menschen (12 bd, 1856 -60, 2:a uppl. 1863-64; "Hemliga historier och hemlighetsfulla människor", 1864-65). By-laws [båVlås], engelsk lagterm (ordets ursprung sammanhänger med da. by, stad), vanligen använd om lokalt gällande stadgar, utfärdade af en lokal myndighet. Deras giltighet kan bero på häfd, fribref eller vanlig lagstiftning. Vanligen pläga de underställas ett regeringsdepartement (t. ex. local government board l. board of trade) för stadfästelse. I vidsträckt bemärkelse innefattas under detta begrepp alla regler och bestämmelser, som utfärdas af en parlamentet underordnad myndighet. Dit höra då t. ex. alla bolagsordningar lika väl som stadgar för ett landområdes administrering, utfärdade af ett med fribref försedt bolag (chartered company). Byleipt. Se Byleist. Byleist l. Byleipt, nord. myt., Lokes ene broder; den andre hette Heblinde. Namnet är sannolikt en omtydning af Beelzebub. I medeltiden uppträda ofta tre djäflar tillsammans, Lucifer, Beelzebub och Satanas. Se Bugge, "Stud. över de nordiske gude- og heltesagns oprindelse", I, S. 72. B-e. Byliner (ry. byliny), ryska hjältesånger. Se Ryska litteraturen. Bylk ll. Bylkhoved, Slesvigs yttersta spets på östkusten, n. om Frederiksort och Kielfjorden. Den svenske schoutbynachten K. H. Wachtmeister måste där 25 april 1715, dagen efter slaget vid Femern, sätta sina skepp på grund och med 1,800 man ge sig fången åt danskarna. Bylkhoved. Se Bylk. Bülow, urgammal mecklenburgsk släkt, som säges ha tagit namn efter byn B. vid Gadebusch. Släkten har vunnit stark utbredning i länderna vid östersjökusten och räknar minst 8 linjer, hvilka skildes på 1200- eller 1300-talet och vid olika tider slagit sig ned i Mecklenburg, Braunschweig, Hannover, Danmark, Sverige, Polen och Ryssland. Till Sverige lär en gren af släkten ha inkommit med konung Erik af Pommern. Fikke Johansson B. och hans broder Detlef nämnas ofta i tidens handlingar. Fikkes syster fru Ermegard B. var gift först med Knut Bosson af Gripsläkten, sedan med grefve Hans af Eberstein. Grenens mest kända medlem är Anna Fikkesdotter B., abbedissa i Vadstena kloster 1501, död 1519. Hon har, på uppdrag af biskop Hans Brask i Linköping, författat en utförlig berättelse öfver samtida släktförhållanden, Chronicon genealogicum, den mest värdefulla af de äldre släktuppteckningar, som vår litteratur eger. Arbetet är tryckt 1618 genom Peringskiölds försorg. - Till en dansk gren hörde hofmannen Johan B. (se nedan) och generalen Frants Kristoffer B. (se nedan), - Större delen af släkten kvarstannade i Tyskland. Bland där förgrenade linjer märkas: Wedendorf-linjen, som räknat representanter äfven i Danmark och till hvilken höra generalen Frederik Rubeck Henrik von B. (se nedan) samt statsmännen Heinrich von B., Bernhard Ernst von B. och Bernhard von B. (se nedan); vidare Gartow-linjen, med skriftställaren Karl Eduard von B. och musikern Hans Guido von B. (se nedan); samt Plüskow-linjen, som i sin ordning omfattar dels en greflig gren von Dennewitz, med generalen Friedrich Wilhelm von B. och militärskriftställaren Adam Heinrich Dietrich von B. (se nedan), dels grenen Prützen med politikern Ernst von B.-Cummerow (se nedan, så kallad efter ett familjegods). A. Den danska grenen: 1. Johan B., dansk hofman, f. 1751. d. 1828, blef 1769 löjtnant vid lifgardet (öfvervar dettas resning mot Struensee julafton 1771), men studerade samtidigt vid Sorö akademi. 1773 blef han kammarjunkare hos kronprins Fredrik, vann dennes förtroende och var mycket verksam både vid förberedandet och utförandet af regeringsskiftet 14 april 1784, då kronprinsen öfvertog styrelsen och bildade en ny