Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bühler, Johann Georg - Bylag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kashmirischen dichters Somadeva (1885), Über eine inschrift
des königs Dharasena von Valabhi (1886), Über eine
neue inschrift des Gurjara königs Dadda II (1887),
Über eine Sendrakainschrift (s. å.), Über die indische
sekte der Yainas (s. å.), Über das Navasahasankacarita
des Padmagupta (1888, tillsammans med Th. Zachariae),
Über das Sukrtasam-kirtana des Arisimha (1889),
Die indischen inschriften und das alter der
indischen kunstpoesie (1890), Indian studies:
I. The Jagaducarita of Sarvänanda, a historical
romance from Gujarat (1892), II. Contributions to
the history of the Mahabharata (s. å., tillsammans
med J. Kirste), III. On the origin of the Brahma,
alphabet (1895). Slutligen må nämnas, att B. planlade
och till sin död ledde utgifvandet af det stora
verket Grundriss der indo-arischen philologie.
K. F. J.
Bylag, statsr., afgift, som i Danmark under medeltiden
erlades af en person, som ville erhålla borgarrätt
i en stad, d. v. s. blifva delaktig af stadens lag.
Bylander. Se Bilander.
Bylandt-Rheidt. 1. Arthur Maximilian Adrian B.,
grefve, österrikisk militär, f. 1821, d. 1891, deltog
som generalstabsofficer i 1849 års italienska fälttåg,
var en tid ordförande i den teknisk-administrativa
militärkommittén, blef 1875 fältmarskalk-löjtnant
och var 1876-88 rikskrigsminister. Såsom sådan
reorganiserade han den österrikiska hären och var
en förträfflig parlamentarisk målsman för sitt
departement.
2. Arthur B., den föregåendes son, grefve,
österrikisk politiker, f. 1854 i Prag, inträdde
1892 i undervisningsministeriet samt var 1897
åkerbruksminister i kabinettet Gautsch och 1898-99
kultusminister i kabinettet Thun. 1900 utnämndes
B. till medlem af herrehuset och blef vid Körbers
afgång i dec. 1904 inrikesminister i det nya
kabinettet Gautsch. .
Bülau, Friedrich, tysk statsvetenskaplig författare,
f. 1805, d. 1859, blef i Leipzig 1836 professor i
filosofi och 1840 i statskunskap samt var 1837-44
censor för den periodiska pressen i Sachsen. 1838-49
redigerade han "Neue jahrbucher der geschichte und
politik", 1843-48 "Deutsche allgemeine zeitung" och
1851-54 "Leipziger zeitung". Bland B:s arbeten må
nämnas: Encyklopädie der staatswissenschaften (1832,
2:a uppl. 1856; "Statsvetenskapens encyklopedi",
1843), Handbuch der staatswirtschaftslehre (1835),
Geschichte des europäischen staatensystems (3 bd,
1837-39), Geschichte Deutschlands von 1806 bis
1830 (1842, för Heeren Ukerts "Geschichtswerk") och
Geheime geschichten und rätselhafte menschen (12 bd,
1856 -60, 2:a uppl. 1863-64; "Hemliga historier och
hemlighetsfulla människor", 1864-65).
By-laws [båVlås], engelsk lagterm (ordets ursprung
sammanhänger med da. by, stad), vanligen använd
om lokalt gällande stadgar, utfärdade af en lokal
myndighet. Deras giltighet kan bero på häfd,
fribref eller vanlig lagstiftning. Vanligen
pläga de underställas ett regeringsdepartement
(t. ex. local government board l. board of trade)
för stadfästelse. I vidsträckt bemärkelse innefattas
under detta begrepp alla regler och bestämmelser, som
utfärdas af en parlamentet underordnad myndighet. Dit
höra då t. ex. alla bolagsordningar lika väl som
stadgar för
ett landområdes administrering, utfärdade af ett med
fribref försedt bolag (chartered company).
Byleipt. Se Byleist.
Byleist l. Byleipt, nord. myt., Lokes ene broder;
den andre hette Heblinde. Namnet är
sannolikt en omtydning af Beelzebub. I medeltiden
uppträda ofta tre djäflar tillsammans, Lucifer,
Beelzebub och Satanas. Se Bugge, "Stud. över de
nordiske gude- og heltesagns oprindelse", I, S. 72.
B-e.
Byliner (ry. byliny), ryska hjältesånger. Se Ryska
litteraturen.
Bylk ll. Bylkhoved, Slesvigs yttersta spets på
östkusten, n. om Frederiksort och Kielfjorden. Den
svenske schoutbynachten K. H. Wachtmeister måste
där 25 april 1715, dagen efter slaget vid Femern,
sätta sina skepp på grund och med 1,800 man ge sig
fången åt danskarna.
Bylkhoved. Se Bylk.
Bülow, urgammal mecklenburgsk släkt, som säges ha
tagit namn efter byn B. vid Gadebusch. Släkten har
vunnit stark utbredning i länderna vid östersjökusten
och räknar minst 8 linjer, hvilka skildes på 1200-
eller 1300-talet och vid olika tider slagit sig ned i
Mecklenburg, Braunschweig, Hannover, Danmark, Sverige,
Polen och Ryssland. Till Sverige lär en gren af
släkten ha inkommit med konung Erik af Pommern. Fikke
Johansson B. och hans broder Detlef nämnas ofta
i tidens handlingar. Fikkes syster fru
Ermegard B. var gift först med Knut Bosson af Gripsläkten,
sedan med grefve Hans af Eberstein. Grenens mest kända
medlem är Anna Fikkesdotter B., abbedissa i Vadstena
kloster 1501, död 1519. Hon har, på uppdrag af
biskop Hans Brask i Linköping, författat en utförlig
berättelse öfver samtida släktförhållanden, Chronicon
genealogicum, den mest värdefulla af de äldre
släktuppteckningar, som vår litteratur eger. Arbetet
är tryckt 1618 genom Peringskiölds försorg. - Till en
dansk gren hörde hofmannen Johan B. (se nedan) och
generalen Frants Kristoffer B. (se nedan), - Större
delen af släkten kvarstannade i Tyskland. Bland där
förgrenade linjer märkas: Wedendorf-linjen, som räknat
representanter äfven i Danmark och till hvilken höra
generalen Frederik Rubeck Henrik von B. (se nedan) samt
statsmännen Heinrich von B., Bernhard Ernst von B. och
Bernhard von B. (se nedan); vidare Gartow-linjen,
med skriftställaren Karl Eduard von B. och musikern
Hans Guido von B. (se nedan); samt Plüskow-linjen,
som i sin ordning omfattar dels en greflig gren von
Dennewitz, med generalen Friedrich Wilhelm von B. och
militärskriftställaren Adam Heinrich Dietrich von
B. (se nedan), dels grenen Prützen med politikern
Ernst von B.-Cummerow (se nedan, så kallad efter
ett familjegods).
A. Den danska grenen:
1. Johan B., dansk hofman, f. 1751. d. 1828, blef
1769 löjtnant vid lifgardet (öfvervar dettas resning
mot Struensee julafton 1771), men studerade samtidigt
vid Sorö akademi. 1773 blef han kammarjunkare hos
kronprins Fredrik, vann dennes förtroende och var
mycket verksam både vid förberedandet och utförandet
af regeringsskiftet 14 april 1784, då kronprinsen
öfvertog styrelsen och bildade en ny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
