Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 807-808 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Båglampa ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ljusmängden tankes vara jämt fördelad öfver
den undre halfsfären med ljusbågen såsom
medelpunkt. Ljusstyrkan angifves i Hefnerljus (Hlj.).

För normala likströmslampor med icke innesluten
ljusbåge gälla följande siffror:

Strömstyrka	Spänning	Ljusstyrka	Effekt
Amp.	Volt	Hlj.	watt pr Hlj.
6	40	320	0,75
8	41	515	0,64
10	42	700	0,60
12	43	920	0,56

Praktiskt kan räknas med en effektförbrukning
af 0,9-0,8 watt prHlj. Dessa lampor kopplas för
de vanligen vid belysningsanläggningar använda
spänningarna, 110 och 220 volt, i serier om
respektive 2 och 4 (stundom 5) lampor. Härvid måste
användas ett förkopplingsmotstånd, upptagande
omkr 20 volt. För gatubelysning används stundom
mycket långa serier, anslutna till särskilda maskiner
af hög spänning.

Fig. 14.

För vanliga växelströmsbåglampor gälla följande
siffror:

Strömstyrka	Spänning	Ljusstyrka	Effekt
Amp.	Volt	Hlj.	watt pr Hlj.
8	28	220	1,02
10	28	300	0,93
16	29	56	0,83
20	30	730	0,82

Praktiskt taget blir effektförbrukningen omkr. l,3
watt pr Hlj. Dessa lampor inkopplas ofta medelst
individuella transformatorer, hvilka nedsätta
nätspänningen till det för lampan passande värdet. I
Amerika användas ofta långa serier med hög spänning,
flera tusen volt, för gatbelysning.

Vid lampor med innesluten ljusbåge är
effektförbrukningen omkr. 50-100 proc. större än vid
de vanliga. Dessa lampor. arbeta med en spänning af
omkr. 80 volt och kunna därför inkopplas ensamma pä
110-voltnät eller i serier om två lampor på
220-voltnät, i båda fallen med användande af ett visst
förkopplingsmotstånd.

För flamljuslampor med nedåt riktad båge (likström)
äro följande värden uppmätta:

Strömstyrka	Spänning	Ljusstyrka	Effekt
Amp.	Volt	Hlj.	watt pr Hlj.
6	46	1000	0,28
8	47	1350	0,28
10	48	1840	0,26
12	49	2800	0,21

Som häraf synes, lämna dessa lampor ett betydligt
större utbyte. I själfva verket närma de sig i
fråga om effektförbrukning mycket det teoretiska
gränsvärdet.

Fig. 15.

För åstadkommande af mycket stora ljusstyrkor,
t. ex. för strålkastare, lämpa sig elektriska
båglampor synnerligen väl. Vid dylika apparater
önskar man koncentrera ljuset i en viss riktning,
vanligen medelst spegel, och härvid erbjuder
bågljusets egenskap att vara koncentreradt till en
relativt liten strålande yta en ur optisk synpunkt
stor fördel. Lampor för strålkastare byggas för
strömstyrkor ända till 100-150 ampère och mera, och
på detta sätt vinnas ljusstyrkor om flera millioner
normalljus. Som exempel på en lampa för ifrågavarande
ändamål må anföras en typ af Schuchert & c:o, Nürnberg
(använd bl. a. vid svenska flottan). Lampans utseende
visas i fig. 14, dess inre anordning schematiskt i
fig. 15. Fig. 16 ger en bild af strålkastaren. Kolen
äro horisontalt ställda, med det positiva kolets
krater

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>