bärnstensmonopolet och bearbetade grufvorna vid Palmnicken, betalade till staten en arrendesumma, som på de senare åren uppgick till 450,000 à 680,000 kr. årligen. Den bärnsten, som hittas på andra ställen inom Östpreussen, måste aflämnas till staten, men som upphittaren endast erhåller tiondedelen af värdet i hittelön, lär en stor del af den upphittade bärnstenen smugglas utom provinsen. Anförda år inköptes bärnstensverken vid Palmnickens jämte därstädes befintliga förråd af preussiska staten för 8,550,000 kronor, och grufdriften bedrifves nu af de "kungliga bärnstensverken". Beckers omfattande, i vetenskapligt hänseende ytterst värdefulla bärnstenssamling med i bärnsten inneslutna växter och djur o. s. v. blef 1901 likaledes af staten inköpt (för 274,500 kronor) och har sedermera införlifvats med universitetet i Königsberg. Den bärnstenskvantitet, som årligen erhålles vid Palmnickens grufvor, kan enligt officiellt meddelande uppskattas till ungefär 400,000 kg., hvaraf likvisst endast 25-30 proc. äro användbara till fabrikation af bärnstensvaror, medan resten användes till framställning af bärnstenskolofonium (råmaterial till bärnstensfernissa). Den vid kusten af Öst- och Västpreussen erhållna årliga kvantiteten belöper sig till vid pass 20 à 25,000 kg., så att Preussens (Tysklands) hela årliga bärnstensproduktion kan sägas uppgå till omkr. 425,000 kg. Nedanstående tabell visar omfattningen af handeln med råbärnsten till fabrikation af bärnstensarbetcn, under de senaste åren. <table b> <td v>Råbärnsten <td c 3>Vikt i kilogram<td c 3>Värde i kronor <td v>att förarbetas <td>såld till<td c>1901<td c>1902<td c>1903<td c>1901<td c>1902<td c>1903 <td>Tyskland<td r>20 900<td r>31 200<td r>43 600<td r>229 500<td r>344 250<td r>484 920 <td>Österrike<td r>19 700<td r>24 200<td r>18 650<td r>571 140<td r>718 650<td r>579 420 <td>Ryssland<td r>27 480<td r>21 280<td r>19 300<td r>154 170<td r>138 375<td r>134235 <td>Frankrike<td r>2 660<td r>1 830<td r>2 100<td r>127 350<td r>86 544<td r>64 170 <td>England<td r>690<td r>650<td r>630<td r>46 125<td r>43 470<td r>42 210 <td>Kina<td r>8 060<td r>6 060<td r>2900<td r>41 274<td r>25 380<td r>15 795 <td>Turkiet<td r>2 200<td r>2 200<td r>2 400<td r>61 200<td r>65 070<td r>79 110 <td>Holland<td r>68<td r>17<td r>8<td r>1 746<td r>1 548<td r>720 <td r>Summa<td r>81 828<td r>87 437<td r>89 598<td r>1 232 506<td r>1 423 287<td r>1 400 580 </table> Värdet af hela bärnstensproduktionen under samma tid uppgick till 1,395,000 kr. (1901), 1,791,000 kr. (1902) och 1,800,000 kr. (1903). Königsberg är den förnämsta affärsorten för råbärnsten, Danzig för bärnstensvaror. Utom på dessa ställen tillverkas sådana bl. a. i Wien, Nürnberg, Worms, Polangen i Ryssland, Paris och New York. Bärnstensarbetena utföras, åtminstone i Tyskland, till stor del af fruntimmer. Näst Tysklands Östersjökust är det i Danmark, i synnerhet på västkusten af Jylland, som bärnsten till större mängd erhålles, ehuru af försvinnande betydelse i jämförelse med den tyska. Den årliga bärnstensfångsten i Danmark anses uppgå till 1,500 à 2,000 kg. Åtskilliga ganska stora stycken hafva där erhållits; det största har en vikt af 4,41 kg. Längre mot väster är bärnstenen funnen ända till Scheveningen i Holland och på sydöstra kusten af England. Å andra sidan finnes den längs västkusten af Kurland, i synnerhet mellan Polangen och Rutzau, ända upp till Rigabukten, och träffas slutligen äfven vid Ingo i Finland. Den är äfven funnen på Öland (sällsynt), i Blekinge och Halland, mera ymnigt i sydvästra Skåne (se nedan; den vid och på Björkön i Mälaren förekommande bärnstenen är ditförd af människor och lämnas därför ur räkningen). Ehuru en del af dessa bärnstensfynd utan tvifvel förekommer långt från sin ursprungliga moderklyft, transporterade af strömmar, böljor, is o. s. v., lider det dock föga tvifvel, att de bärnstensförande marina tertiärlagren fordom sträckt sig långt utanför sin nuvarande förekomst i Samland, troligen öfver den nuvarande Östersjöbottnens södra del, åtminstone ända till Jylland och kanske vidare på bottnen af Nordsjön. I Sverige är det i sydvästra Skåne, som bärnstenen mera allmänt förekommer, närmare bestämdt mellan Skanör, Falsterbo, Kämpinge, Skåre och Trelleborg, där den uppkastas på stranden, men äfven erhålles vid gräfning i jorden. Den skånska bärnstenen förarbetas till ringa mängd i därvarande städer; man har i densamma funnit inneslutna insektlämningar och otydliga växtfragment. Utom på anförda område äro enstaka bärnstensfynd gjorda flerstädes i provinsen, i synnerhet längs kusten, från Landskrona å den västra till förbi Åhus å den östra. Den förekommer därstädes i kvartära och alluviala aflagringar eller ursköljd ur desamma. Sådan bärnsten är äfven funnen i Halland. I bärnstenen inneslutna växter och djur. Af ofvanstående redogörelse framgår, att de i bärnstenen inneslutna lämningarna, företrädesvis insekterna, tidigt tilldragit sig uppmärksamhet; redan Tacitus talar ju om desamma. I den af solen omsmälta tunna och klibbiga kådan fastnade insekter af mångahanda arter, dels tillfälligtvis, dels lockade dit af lukten, och äfvenså inneslötos blommor och andra växtdelar, som ditfördes af vinden. De föremål, som genast omhöljdes af den flytande kådan, hafva bibehållits med en tydlighet .och skärpa, som är nästan underbar. Det oaktadt är hvad vi se endast en afgjutning af organen i fråga, en hålighet, som på sin höjd ännu kan vara beklädd af epidermis eller annan hårdare väfnad, medan föremålet i öfrigt är upplöst eller förkoladt. Men afgjutningen är så fullständig, att den till och med visar den mikroskopiska byggnaden af det inneslutna organets ytväfnader. Blommornas allra finaste delar, ståndare, pistiller, hår o. s. v., kunna ännu tydligt iakttagas. I våra skogar ser man ofta på liknande sätt i kådan fastklibbade myror, och Conwentz