Cidlina, Iser och Polzen, fr. v. Aupa, Mettau, Adler, Moldau, Eger och Biela. Moldau och Elbe mötas i det fruktbara bäckenet vid Melnik, som en gång var täckt af en stor sjö. Elbe blir segelbar vid Pardubitz, men den stora sjöfarten (med ångbåtar) börjar vid Leitmeritz. - Sjöar har B. blott mycket små, mest i Böhmerwald. Af kanaler märkes den 57,8 km. långa schwarzenbergska kanalen, som förenar Moldau med Mühl (Donau). Planlagd är en vattenväg, som dels skall öka Moldaus segelbarhet, dels förena Budweis med Linz. Klimat. Klimatet är tämligen likartadt öfver hela B. - utom på kantbergen -, enär landets lutning mot n. gör, att den lägre polhöjden i s. motväges af den större höjden öfver hafvet. Medelårstemperaturen är i Prag 8,8°, i Pilsen 8,5° och i Tabor 7,2° C. Nederbördsmängden beror af höjdförhållandena och är i Böhmerwald och Sudeterna 150 cm., i Prag 44 cm., i Erzgebirge 120 cm., i mellersta och nedre Eger-dalen 40 cm. Sommarregn är förhärskande. - Djur- och växtvärlden öfverensstämmer med djur- och växtvärlden i mellersta Europa för öfrigt. Befolkning. Med afseende på folkmängd intar B. andra platsen bland Österrikes kronländer, med afseende på folktäthet den tredje. Vid trettioåriga krigets slut skall folkmängden icke ha utgjort mer än 800,000 inv., 1772 hade den stigit till 2,3 mill., 1857 till 4,7 mill., 1880 till 5,56 mill. och 1890 till 5,84 mill. inv. Den utgjorde vid slutet af 1900 6,318,697 inv., 122 inv. på l kvkm. Tätast befolkade äro de norra, glesast de södra kretsarna. - Till nationaliteten äro 37,3 proc. tyskar och 62,7 proc. slaver, hufvudsakligen tjecher. Dessa bebo mellersta B. samt de östra och sydöstra delarna, medan tyskarna bebo gränsområdena, särdeles i n. och v. Dessutom bilda tyskar en mängd språköar på det tjechiska området, särskildt i och omkring de större städerna, medan tjecherna på senare tid i stort antal slagit sig ned i de tyska bergsbruks- och industriområdena. Fiendskapen mellan dessa båda folk är mycket intensiv och tar ofta våldsamma utbrott samt hämmar landets utveckling. Till religionen voro 1900 6,067,017 (96 proc.) katoliker och 144,658 evangeliska (2,3 proc.), till större delen kalvinister. Judarna voro 92,745 (1,5 proc.). Undervisningsväsendet står högt. 1900 funnos 5,509 offentliga folk- och borgarskolor (2,351 tyska och 3,158 tjechiska) med tillhopa 24,640 lärare och 1,09 mill. skolpliktiga barn. Af gymnasier och realgymnasier funnos 61 (27 med tyskt och 33 med tjechiskt undervisningsspråk) med 1,144 lärare och 14,477 lärjungar; af realskolor 30 (12 med tyskt och 18 med tjechiskt undervisningsspråk) med 643 lärare och 10,096 lärjungar. Dessutom funnos 17 lärar- och 7 lärarinneseminarier. Af högskolor finns universitetet i Prag, stiftadt 1348, från hvilket 1882 utsöndrades ett särskildt tjechiskt universitet. Det tyska universitetet hade 1900: 189 lärare med 1,321 studenter, det tjechiska 196 lärare och 3,143 studenter. I Prag finnas också en tysk och en tjechisk teknisk högskola (den förra med 49 lärare och 560 studenter, den senare med 86 lärare och 1,179 studenter, 1900). Dessutom finnas en bergsakademi i Pfibram, en konstakademi i Prag, 4 teologiska läroanstalter, 5 mellanskolor för åkerbruk och 2 för 56 lägre landtbruksskolor, 96 handelsskolor och 421 tekniska skolor, 2 bergsskolor, 270 musikskolor, 134 kvinnliga arbetsskolor och 130 andra speciella skol- och uppfostringsanstalter. Ett nationalmuseum grundades 1818, dessutom finnes "Bömiska kejsar Frans-Josef-akademien för vetenskap, litteratur och konst" (tjech. Ceská akademie cisare Frantiska Josef a pro vedy, slovesnost a umiéni). Tidningarnas antal var 1901 696 (bland dem 237 tyska, 448 tjechiska), däraf 21 dagliga. B. hade 1899 166 sjukhus, 6 dårhus, 4 döfstum- och 2 blindinstitut. Näringar. Åkerbruket är hufvudnäringen och befrämjas af den mycket fruktbara jorden, af hvilken blott 3 proc. äro improduktiv mark. öfver 50 proc. af marken äro åker, 11 proc. äng och trädgård, 5 proc. beten, 29 proc. skog, resten mest dammar, som lära upptaga 387 kvkm. Skörden utgjorde 1900: hvete 300 mill. kg., råg 348 mill. kg., korn 570 mill. kg., hafre 580 mill. kg., skidfrukter 712,619 hl., raps 14,3 mill. kg., lin 14,2 mill. kg., cikoria 37 mill. kg., potatis 2,950 mill. kg., sockerbetor 3,390 mill. kg., foderbetor 400 mill. kg., gräs och hö 1,980 mill. kg., humla 7,2 mill. kg., vin 9,450 hl., frukt, särskildt äpplen och plommon, 97,3 mill. kg. - Vid 1900 års slut funnos 229,564 hästar, 2,3 mill. nötkreatur, 228,307 får, 688,822 svin och 316,834 getter. Fårafveln är i stark tillbakagång, hvaremot svinskötseln tilltar. Äfven biodling och odling af fjäderfä (7,4 mill. stycken) äro af betydelse. - Skogarna omfatta 1,507,325 har, däraf nära 1,4 mill. barrskog. Ungefär två tredjedelar tillhöra de store godsegarna. Jakten lämnar fortfarande en ganska ansenlig afkastning. Mycket stor är fiskodlingen i landets många dammar (mest karpafvel). - IB. förekomma alla mineralier utom salt, som alldeles saknas. 1901 uppfordrades i statsgrufvorna vid Pfibram 21,36 mill. kg. silfvermalm, som gåfvo 39,150 kg. silfver. Järn fås mest i grufvorna vid Krusnahora och Nucic: 676 mill. kg. (1901); hyttorna (10 masugnar) lämnade 287,96 mill. kg. tackjärn. Dessutom erhöll man 1901: 3,67 mill. kg. bly, mest från Pfibram, 48,600 kg. tenn (från Graupen), 113,700 kg. antimon (Tabor), 13,500 kg. uran (Joachimsthal), 2,55 mill. kg. vitriol- och alunskiffer, 11,76 mill. kg. grafit (från Kruman), 1,428 mill. kg. mineralfärger, porslinsjord, eldfast lera, ädla och halfädla stenar (däribland bömiska granater). Den viktigaste bergverksprodukten är dock kol. 1901 brötos öfver 4 mill. ton stenkol, däraf 2,38 mill. i Kladno-Buschtehrad-bäckenet och 1,23 mill. i Pilsen-Radnitz-bäckenet, samt 18,35 mill. ton brunkol, däraf 11,64 mill. i Brüx- och 3,02 mill. i Teplitz-bäckenet. Hela värdet af bergsbruks- och hyttproduktionen steg nämnda år till 162,7 mill. österrikiska kronor, motsvarande 50 proc. af nämnda värde för hela Österrike. Vid 297 bergsbruk och 25 masugnar voro inalles 70,124 arbetare sysselsatta. Industrien är så liflig, att B. i detta afseende icke blott står främst bland kronländerna, utan intar en framstående plats bland Europas industriländer. Metallindustrien omfattar alla specialiteter; maskinindustrien har särskildt sina viktigaste produktionsorter i Prag, Reichenberg och Pilsen. Järnvägsvagnar tillverkas i Prag, musikaliska instrument i Prag, Reichenberg, Königgrätz, Graslitz och Schönback. Glasindustrien, som i 13:e årh. inkom från