grundläggare, ty hans Euridice är komponerad senare än Peris. A. L. Cáceres [ka'dseres]. 1. Spansk provins i norra delen af Estremadura. 19,863 kvkm. 362,164 inv. (1900), 18 på 1 kvkm. Det begränsas i n. af Sierra de Gredos och Sierra de Gata, i s. genomdrages det af Sierra de San Pedro, Sierra de Montanchez och Sierra de Guadalupe. Tajo genomflyter provinsen från ö. till v. C:s jord anses höra till den bästa i Spanien, men åkerbruket skötes mycket illa. Små och medelstora egendomar äro sällsynta; marken tillhör stora jordegare, som föga bry sig om jordbruket, men i stället egna sig åt boskapsskötsel, som kostar mindre ansträngningar. Provinsen har därför stora hjordar af får, nötkreatur, hästar och svin, de sistnämnda högt skattade för sitt fläsk. Bergen äro rika på malmer, men grufdriften är obetydlig; i större utsträckning brytes endast fosforit. Industrien är likaledes obetydlig, allmänbildningen ytterst låg. -- 2. Hufvudstad i nämnda provins, 471 m. ö. h. 16,933 inv. (1900). C. består af en högre belägen gammal stadsdel, omgifven af gamla murar med torn, samt en lägre liggande nyare stad. I C. finnas flera gamla slott. Industrien omfattar läder- och väfnadstillverkning. -- C. anlades af romarna 74 f. Kr. och kallades då Castra Cæcilia, af hvilket namn det nuvarande uppstått. Cáceres [ka'dseres], Andrés Avelino, president i Peru, f. 1831, var 1857--60 militärattaché i Paris, förde höga befäl i kriget mot Chile 1879--83, lyckades i dec. 1885 störta presidenten Iglesias och valdes följande år formligen till Perus president till 1890. Vid efterträdaren Bermudez' plötsliga död 1894 kastade sig C. ånyo in i de våldsamt uppblossande partistriderna, genomdref sitt val till president i aug. s. å., men fann snart sitt maktområde inskränkt till hufvudstaden Lima och måste följande år vika för insurgenterna samt lämna landet. Jfr Peru (historia). Cachaça [katjāsa], ett slags dålig brasiliansk rom, jäst af mindervärdigt affall från rörsockerfabriker. Nationaldryck bland Brasiliens negrer. Cachar l. Cachar plains [kātʃā'ə plei'ns], distrikt i brittisk-indiska prov. Assam, divisionen Surma valley. 6,402 kvkm. 456,151 inv. (1901), 71 på 1 kvkm. Invånarna äro mest hinduer, men en stor del äro muhammedaner; däremot finnas endast omkr. 1,000 kristna, hvaraf bortåt 300 européer. C. är ett högland, som på senare tid vunnit stor betydelse såsom den mest blomstrande medelpunkten för teodlingen i Indien. 1897 funnos 191 teplantager med ett område af nära 25,000 har, sysselsättande 126,194 personer. Andra produkter äro: ris, bomull, socker, trävirke, bamburör, järnmalm och vax. Den största staden är Silchar, som sedan 1898 har järnvägsförbindelse med Bengalen. North Cachar, n. och n. ö. om det föregående, har förr varit förenadt därmed, men är nu ett eget distrikt, beläget mellan Jaintia hills och staten Manipur i divisionen Surma valley, prov. Assam. 4,475 kvkm. Omkr. 20,000 inv. Det är den glesast befolkade trakten i hela provinsen. Cachar plains. Se Cachar. Cache-nez [kaʃne'], fr. (af cacher, dölja, och nez, näsa), stor ytterhalsduk. Cacheo [-ʃēu] l. Cacheu, befäst portugisisk koloni i Afrika, Senegambien, vid Rio Cacheo l. São Domingo, 25 km. från dess mynning. 12° 17' n. br. Omkr. 15,000 inv. Det grundades 1588 och var förr Portugals viktigaste besittning på denna kust. Cachet [kaʃä'], fr., sigill. -- Lettres de cachet (se d. o.). Cacheu. Se Cacheo. Cachi [ka'tʃi], Nevados de, bergstopp i Argentina, prov. Salta, 24° 55' s. br., på gränsen mot Chile, omkr. 6,000 m. hög. På västra sidan ligger ett 4,320 m. högt pass. Cachibou-harts, farm., dets. som chibou-harts. Se Bursera. Cachoeira [kaʃoēra]. 1. Stad i brasilianska staten Bahia, vid den segelbara Paraguassu. Omkr. 50,000 inv. B. har stora cigarrfabriker och tobaksnederlag samt exporterar bomull, cigarrer, kaffe och frukt. -- 2. (São João da C.) Stad i brasilianska staten Rio Grande do Sul, vid Rio Jacuhy. Omkr. 4,500 inv. Viktig handelsplats för Porto Alegre. Cachou [kaʃō], fr., farm. Se Kateku. Cachucha [katʃūtʃa], spansk dans, liknande boleron, i 3/4 takt och måttligt tempo. Den dansas af ett enda par, med kastanjetter. I dess hemort, Granada, går en sägen, att den är af arabiskt ursprung. Genom Fanny Elssler och Pepita de Oliva har den i moderniserad form blifvit europeiskt ryktbar. A. L. Cactaceæ, Kaktéer, Kaktusväxter, bot., växtfamilj af dikotyledonernas afdelning och med högst egendomligt utseende. De hafva en mångårig, saftig och bladlös stam, som oftast är tjock och klumpig, men för öfrigt af växlande form: pelar- eller kandelaberlik (Cereus), klotformig (Echinocactus, Mammillaria), bestående af flera hoptryckta leder (Opuntia) eller platt och bladlik (Phyllocactus, Epiphyllum). I stället för blad bär stammen vanligen knippen af borst eller taggar. Undantag gör Peireskia, som har blad af vanligt utseende. Blommorna sitta ensamma. De äro stora, till färgen röda, gula eller hvita, ofta i hög grad praktfulla. Foder- och kronblad äro många, spiralsittande och öfvergå utan gräns i hvarandra; äfven ståndarna äro många. Pistill en enda, med undersittande fruktämne. Frukt: bär. Denna familj, som motsvaras af Linnés släkte Cactus, innefattar omkr. 1,000 arter, numera fördelade i 20 släkten. Deras hemland är (med några undantag) Amerika, i synnerhet de tropiska och subtropiska delarna däraf. De förekomma där ofta i mycket stor mängd, på klippor, öde slätter och andra torra, ofruktbara ställen. Rhipsalis-arterna äro epifyter. Genom sina underliga former och blå- eller grågröna färg gifva kaktéerna ofta en egen, nästan dyster prägel åt landskapet. Hela deras byggnad är lämpad för ett torrt och hett klimat samt en torr, mager jordmån. Emedan de sakna blad, är den yta, från hvilken det ur marken upptagna vattnet kan afdunsta, jämförelsevis liten. Afdunstningen från stammen är likaledes ganska ringa, emedan denna är klädd af en mycket tjockväggig öfverhud. Det vatten, som i riklig mängd innehålles i de saftiga stammarna, utgör ett reservförråd, som kommer växten till godo, när marken är torr. Af denna saftrikedom härröra stammens klumpiga former. Enär blad saknas, måste stammen utföra bladens förrättningar. Äfven detta bidrager till dess starka Ord, som saknas under C, torde sökas under K.