Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 955-956 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cæsar ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och litium. Det enda mineral, hvari det anträffats
till större mängd, är pollux från Elba. Metallen,
framställd 1881 af Setterberg, är silfverhvit, liknar
öfriga alkalimetaller och sönderdelar vatten med
eldfenomen. Den smälter vid 26,₅° och har till
egentlig vikt 1,₈₈. Föreningarna likna kaliums.
Cæsium är ännu mer positivt än detta. Dess
atomvikt, som tecknas Cs, är 133. Dess spektrum
utmärkes af tvenne blåa linjer. Däraf namnet (jfr
lat. cæsius, blå).
P. T. C.*

Cæsius, holländsk boktryckarfamilj. Se Blaeu.

Cæstus. Se Cestus.

Cæsura (lat.), metr. Se Cesur.

Café (fr.), kaffe; kaffehus, schweizeri, kafé. –
Café au lait [å lä], kaffe med mjölk (grädde).
– Café noir [n*ar], "svart kaffe", kaffe utan
grädde. – Café-chantant [-*ãtã’],
utskänkningslokal, där sång utföres.

Caffa, italienska namnet på ryska staden
Feodosija.

Caffagiolo [kaffadʃålå], ort nära Florens i
Italien. Omkr. 1500–50 förfärdigades i C. efter
mönstret från fabriken i Faenza fat och tallrikar af
majolika, hvilka nu af samlare skattas mycket högt.
De äro i kanterna försedda med de för den
italienska ungrenässansen karakteristiska ornamenten
och i midtfälten vanligen prydda med kvinnohufvud.
De äro oftast märkta med mediceernas vapen. Se
Argnani, "Le ceramiche e maioliche faentine"
(1889).

Caffarerlli, italiensk sångare. Se Majorano.

Caffarrelli, en sedan Ludvig XIII:s regering i
Frankrike bosatt italiensk släkt (en gren kvarlefver
ännu i Italien), som gjort sig berömd under
revolutionen och första kejsardömet. Bland dess mera
framstående medlemmar märkas:

1. Louis Marie Josèphe
Maximilien C. du Falga [dy falga’], fransk general, f.
1756, omfattade revolutionens grundsatser och
tjänade i Rhen-armén, men blef kastad i fängelse,
emedan han ogillade Ludvig XVI:s afrättning.
Sedermera deltog han, fastän han under en
drabbning förlorat sitt ena ben, i tåget till Egypten, där
han 1799 utanför S:t Jean d’Acre fick ett sår, af
hvilket han dog s. å. Han var författare till flera
skrifter i matematiska, administrativa och filosofiska
ämnen.

2. Auguste, grefve de C., den förres broder,
fransk general, f. 1766, deltog i nästan alla
revolutionskrigens fälttåg och var 1806–10 krigsminister
för konungariket Italien. I spetsen för de italienska
trupperna vann han 1811 segern vid Zaragoza, och
1813 anförde han nordarmén mot engelsmännen.
1831 utnämndes han till pär. Död 1849.

Caffiso. Se Cafiso.

Cafiso (Caffiso), italienskt rymdmått, som
äfven beräknas i vikt, i synnerhet för olja, på Malta
= 20,₄₄ liter, i Messina omkr. 11 kg. o. s. v.

Cagayan, provins i nordöstra delen af ön Luzon,
Filippinerna. 13,492 kvkm. 127,565 inv. (1903),
9 på 1 kvkm. Landet genomdrages af floden Rio
grande de C., som upprinner i den s. om C. liggande
provinsen Isabela. C. är uppfylldt af berg.
Invånarna, cagayanerna, af malajisk stam, äro till stor
del kristna. Boskapsskötsel och risodling äro
hufvudnäringar. Äfven bomullsindustri och
skogsafverkning äro betydande. Hufvudorten är Tuguegarao.

Cagli [ka’lji], stad i italienska prov. Pesaro e
Urbino, vid floden Burano. 3,300 inv. (1901; som
kommun 11,927). Sidenindustri. Biskopssäte. I
kyrkan San Domenico finnes en intressant
freskomålning af Rafaels fader.

Cagliari [ka’ljari]. 1. Italiensk provins,
omfattande södra delen af ön Sardinien. 13,431 kvkm.
494,480 inv. (1904), 37 på 1 kvkm. – 2.
Hufvudstad i nämnda provins, vid Cagliari-bukten på
öns södra sida. 53,727 inv. (1901). Staden
är omgifven af vallar och höjer sig amfiteatraliskt
samt består af fyra delar, Castello, Marina,
Stampace och Villa nuova. Katedralen är byggd 1312,
dessutom finnas 37 andra kyrkor, ett kungligt slott
(byggdt omkr. 1217) samt ett universitet med tre
fakulteter och 270 studenter (1903); det inrättades
1596. Ärkebiskopssäte. C. har obetydlig industri,
men liflig handel, i synnerhet export af spannmål,
olja, vin, boskap, ost och salt, som framställes i de
gifvande salinerna. I hamnen inlöpte 1900 1,334
fartyg om 424,252 ton. – C. är anlagdt af
kartagerna och hette i forntiden Caralis. Det kom 238
f. Kr. under Rom och eger en amfiteater och andra
fornlämningar från den romerska tiden.
J. F. N.

Cagliostro [kaljå’strå], Alexander, grefve,
äfventyrare, hette egentligen Josef Balsamo
och föddes af fattiga föräldrar 8 juni 1743 i Palermo.
Vid 13 års ålder blef han biträde hos apotekaren
i ett kloster i Caltagirone
på Sicilien, och denne
lärde honom litet kemi,
fysik och medicin. Till
följd af sin oordentliga
vandel blef han dock
snart fördrifven ur
klostret och uppträdde
sedan i Palermo, där han
lefde på förfalskningar,
tills han 1768 måste söka
sig en ny skådeplats för
sina bedrifter. I Messina
gjorde han bekantskap
med en mystisk person

vid namn Altotas (Altetas), med hvilken han sedan
förde ett kringflackande lif i Grekland, Egypten och
Mindre Asien. 1770 hamnade han på Malta, där
han uppträdde som grefve C. och genom sina
alkemistiska försök vann stor ynnest hos malteser-ordens
stormästare Pinto. Sedan han af denne fått
rekommendationsbref till åtskilliga adliga familjer uti
Italien, begaf han sig till Rom, där han gifte sig
med den vackra Lorenza Feliciani. Därefter
hemsökte han det ena europeiska landet efter det andra,
ständigt åtföljd af Lorenza, som ockrade med sina
behag, under det C. schackrade med lifselixirer,
skönhetsvatten o. d. I London blef han upptagen
i frimurarorden och upprättade 1780 ett s. k.
egyptiskt frimureri, i hvilket han verkade som
stormästare eller "storkofta". De betydliga inkomster
han hade af sitt charlatanen satte honom i tillfälle
att uppträda på det mest lysande sätt och i de mest
aristokratiska kretsar. I England, Frankrike,
Holland, Tyskland, Kurland och Polen mottogs han
med hänförelse, men hade ingen framgång i
Ryssland, där kejsarinnan Katarina II genomskådade hans
bedrägeri (hon t. o. m. förlöjligade honom i några
lustspel). Tillsammans med kardinal Rohan m. fl.

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>