namn, som vanligen anses betyda invånare i Cahors;
ordet caorsin blef snart liktydigt med ockrare, och
Cahors framställdes (t. ex. af Dante och hans
kommentatorer) som ockerlastens särskilda hemort.
Cahours [kaor],
Auguste André
Thomas, fransk kemist, f. 1813 i Paris, blef efter
hand professor vid école centrale i Paris,
examinator vid polytekniska skolan och "gardien" vid
myntverket. Han har gjort sig förtjänt i synnerhet
om den organiska kemien. Hans förnämsta arbete
är
Leçons de chimie générale élémentaire (1855;
2:a uppl. 1860). Tillsammans med Hofmann utgaf
han en berättelse öfver den kemiska industrien vid
världsutställningen 1867. Död 1891.
Caicos-öarna [kai'kås] l.
Cayos-öarna,
Keys-öarna, brittisk-västindisk ögrupp, som i
geografiskt hänseende hör till Bahama-öarna, men i
administrativt hänseende jämte Turks-öarna räknas
till Jamaica. Öarna hafva en areal af 550 kvkm., med
omkr. 2,000 inv. De största äro East C., Grand C.,
North C., Providenciales och West C.
Hufvudnäringar äro saltberedning och svampfiske. Exporten
steg 1900 till 30,000, importen s. å. till 35,000
pd st. Se
Turks-öarna.
Cail [kaj],
Jean François, fransk
industriidkare, f. 1804, d. 1871, kom 1822 till Paris och
associerade sig med kemisten
Ch. Derosne (f.
1780, d. 1846), som egde en verkstad för
tillverkning af kemisk-tekniska apparater. Han
konstruerade där en destillationsapparat, som fick allmän
användning, egnade sedan sin verksamhet åt
sockerindustrien, hvitbets- och vinkultur samt konstruerade
och tillverkade för dessa industrigrenar flera
ändamålsenliga apparater och maskiner. Tillverkningen
i de s. k. Cail-verkstäderna utvecklade sig till
en mekanisk storindustri och omfattade senare
hufvudsakligen alla slag af järnvägsmateriel,
lokomotiv, broar, verktygsmaskiner samt artillerimateriel.
Utom hufvudfabriken i Paris (Grenelle) funnos stora
filialer i Denain, Douai, Valenciennes, Bruxelles
m. fl. ställen, och deras fabrikat gingo öfver hela
världen. Bland senare direktörer för dessa verk må
nämnas artillerikonstruktören öfverste de Bange.
Under Paris' belägring 1870--71 voro i verkstäderna
300 kvarnar dag och natt i gång för att skaffa
mjöl åt parisarna, samtidigt med att C. levererade
franska regeringen kanoner, projektiler, kanonbåtar
o. s. v.
Caillaux [kajå],
Alexandre Eugène, fransk
politiker, f. 1822, d. 1896, var 1862--72
chefsingenjör vid franska västbanan och blef 1871 invald
i nationalförsamlingen. Där bidrog han kraftigt till
Thiers' störtande 1873. Maj 1874--mars 1876 var
han minister för allmänna arbeten i olika kabinett
och maj--nov. 1877 finansminister i Broglies
ministär. 1876--82 var C. medlem af senaten, där han
slöt sig till den monarkiska högern. Sedermera drog
han sig tillbaka från den aktiva politiken.
Caille [kaj],
Nicolas Louis de la, fransk
astronom. Se
Lacaille.
Caillebotte [kajbå't],
Gustave, fransk målare,
f. 1848 i Paris, d. 1894 i Gennevilliers, påverkades
af Édouard Manet samt målade impressionistiska
Paris-bilder, landskap och stilleben. Representerad
i Luxembourg-galleriet, dit han testamenterade sin
samling af 38 målningar af Manet, Monet, Cézanne,
Pissarro, Renoir, Sisley och Degas. I galleriets
samling af modernt franskt måleri fyllde "Legs
Caillebotte" en betydande lucka.
G--g N.
Cailletet [kajtä'],
Louis Paul, fransk fysiker
och metallurg, f. 1832 i Châtillon-sur-Seine,
studerade i Paris vid lycée Henri IV och därefter
vid école des mines samt öfvertog sedan ledningen
af sin faders järnverk. Där hade han rikligt
tillfälle att studera metallurgiska processer, öfver hvilka
han offentliggjort flera afhandlingar i franska
vetenskapsakademiens "Comptes rendus". Det arbete,
hvarigenom C. skapade sig världsrykte, var egnadt
åt försök att genom användande af högt tryck och
låg temperatur öfverföra de förut s. k. permanenta
gaserna från gas- till vätskeform. C. påvisade 1877
att sannolikt ingen gas är "permanent". Några dagar
senare kom den schweiziske fysikern Raoul Pictet,
oberoende af C. och genom andra metoder, till
samma resultat. C. har på senare tider utfört
mycket viktiga arbeten angående gasers förhållande
såväl vid mycket höga som vid mycket låga
tryck, hvarvid han stundom användt Eiffeltornet
till uppställning af sina kvicksilfvermanometrar.
Han blef medlem af Institutet 1884. Jfr
Cailletets
pump.
S. A--s.
Cailletets kloroformprof [kajtä's]. Se
Mjöl.
Cailletets pump [kajtä's], en af den franske
fysikern Cailletet (se d. o.) konstruerad apparat,
med hvars tillhjälp man kan
studera kroppars förhållande
vid höga tryck.
</img>
Apparaten består dels af en
för höga tryck afsedd
kompressionspump, dels af en
med denna vid E (se fig.)
förbunden recipient.
Denna består af en stark
behållare, A, af smidesjärn,
med en däri passande solid
skruf, B, och en öppning,
E, hvarigenom behållaren
förbindes med
kompressionspumpen. Då Cailletet
ville studera gasernas
sammantrycklighet, fyllde han
röret CDG (af glas) med
gasen i fråga, ihällde i A
kvicksilfver (H) och
därofvan vatten (F). Röret
CDG, väl inkittadt i
skrufbulten B, fördes därpå ned
i A, och B tillskrufvades.
Kompressionspumpen fick
därefter pressa in vatten
genom E. Vattnet drifver
in kvicksilfret i röret CDG,
kvicksilfret pressar ihop den
i röret befintliga gasen,
som kondenseras till vätska
vid D, medan en del ännu
är i gasform vid G.
Skrufbultarna vid B och E äro försedda med
omsorgsfullt gjorda packningar af läder, för att vattnet
ej skall sippra ut. Apparaten har användts, utom
af Cailletet för studiet af gasers kondensation, af en
mängd andra forskare för utrönande af tryckets
inverkan på olika ämnen.
S. A--s.
Cailliaud [kajå], Frédéric, fransk resande, f.
