Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Caldani ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bonaparte, hvilken dock strax därefter vann slaget
vid Arcole. I slutet af okt. 1805 blefvo fransmännen
under Masséna slagna vid C. af österrikarna under
ärkehertig Karl.
C. O. N.
Caldwell [kå’ld*el], Robert, engelsk
missionär, f. 1814, d. 1891, blef efter universitetsstudier
utsänd som missionär till presidentskapet Madras,
valde 1841 Tinnevelli till sin verksamhetsort och
blef 1877 biskop därstädes såsom koadjutor till
biskopen i Madras. Till kristendomens ovanligt stora
utbredning i denna trakt bidrog C. nitiskt. Han
deltog i bibelns öfversättning till tamilspråket (1858
–69) och utarbetade bl. a. Comparative grammar
of the dravidian, or south indian, family of languages
(1856; ny uppl. 1875).
Caledon [kä’lid*n]. 1. Biflod till Oranjefloden. –
2. Division i Kapkolonien, vid sydvästra kusten.
4,589 kvkm. 12,192 inv. (1901). C. är ett bergigt
land, som lämpar sig väl för boskapsskötsel. Dess
hufvudstad heter också C., har heta källor samt
mycket besökta ull- och hästmarknader. 1,279 inv.
(1901).
Caledonia. 1. Romarnas namn på Skottland. Se
Kaledonien. – 2. Ö i Stilla hafvet. Se Nya
Kaledonien.
Calefactor (lat.). Se Kalfaktor.
Calembour l. Calembourg [kalãbo’r], fr.,
akustisk ordlek ("ljudvits"), som grundar sig på
olika betydelser hos samma eller lika lydande ord,
t. ex. det svar, som markis de Bièvre gaf Ludvig
XVI, då denne uppmanade honom att göra en
calembour om konungen själf: "Ah! sire, le roi n’est
pas un sujet": "Ack! Ers majestät, konungen är
icke ett lämpligt ämne (är icke en undersåte)". –
Ordets ursprung är ej med säkerhet kändt; den
franske språkforskaren Darmesteter härleder det från
calem, i bet. dålig, och bourde, lögn, undflykt;
andra hänföra det till personer med namnen
Calembourg, Kahlemberg m. fl. Det tyska uttrycket
kalauer för en sorts vitsar är en närstående bildning.
Jfr La Pointe och Le Gai, "Dictionnaire des
calembours et des jeux de mots" (1884).
Calembourg. Se Calembour.
Calendæ l. Kalendæ (lat.), hos forntidens
romare den första dagen i hvarje månad. Den
benämndes stundom calendæ tristes, "den ledsamma
första", emedan lån och räntor då skulle betalas.
– Ad calendas græcas, latinskt ordspråk,
"till grekiska c.", d. v. s. aldrig; grekiskan saknar
nämligen detta ord.
Calendaria perpetua. Se Almanack, sp.
655.
Calendarium (lat.), register, kalender;
skuldregister. Se Kalender.
Calendarium sanctorum (lat.). Se
Martyrologium.
Calendars of state papers [kä’lind*s *v stei’t
pei’p*s], eng. (eg. "register öfver statshandlingar"),
från trycket utgifna volymer, som i sammandrag
återgifva officiella, mestadels i engelska riksarkivet
förvarade dokument alltifrån Henrik VIII:s tid.
Calendula L., Ringblomma, bot., växtsläkte
af fam. Compositæ. Dit hör C. officinalis L. (vild i
Syd-Europa), den vanliga ringblomman, som allmänt
odlas i trädgårdar och täppor. Bladen äro strödda,
lansettlika eller aflånga, blommorna gula, i många
schatteringar, vanligen fyllda. Lukten är oangenäm.
Ringblommans rödfärgade kantblommor användas
ofta, under namn af feminell, till förfalskning
af saffran.
G. L–m.
Calentes aquæ, romarnas namn på
Chaudes-Aigues (se d. o.).
Calenz(u)oli, Giuseppe, italiensk
lustspelsförfattare, f. 1815 i Florens, d. 1882 (?), författade
mer än 30 mest smärre lustspel, som utmärkas af
blick för det sceniska, fin iakttagelse, god
karaktärsteckning och en kvickhet, som aldrig förirrar sig till
det simpla. Här må nämnas Ricerca d’un marito
(1852), Commedia e tragedia (1854), Il sottoscala
(1863), Padre Zappata, Le confidenze innocenti
(1879) samt hans för kvinnlig ungdom afsedda
samling Dialoghi e commedie per fanciulle (1874).
Cales, fordom namn på Calvi Risorta. Se
Calvi 2.
Calfa, egentl. Guy (Gonidon) de
Lusignan, armenisk lärd, f. 1831 i Konstantinopel,
enligt vanlig, ehuru icke alldeles obestridd, uppgift
härstammande från den bekanta franska släkten
Lusignan (se d. o.). C. studerade först i Venezia
och sedan i Paris och har utvecklat en synnerligen
flitig verksamhet som författare på olika områden.
Bland hans arbeten märkas Calligraphie arménienne
(1854, 3:e uppl. 1859), Dictionnaire
arménien-français (1860, flera uppl.) och Dictionnaire
français-turc (flera uppl.), alla utgifna i Paris,
äfvensom öfversättningar från franska till modern
armeniska af "Télémaque", "Paul et Virginie"
m. m.
K. V. Z.
Calgary [kä’lg*ri], hufvudort i distriktet Alberta
i Dominion of Canada, vid föreningen af Bow river
och Elbow och vid kanadiska pacifikbanan. 4,865
inv. (1901).
Calhoun [k*l-ho’n], John Caldwell,
nordamerikansk statsman, f. 18 mars 1782 i Abbeville,
Syd-Carolina, härstammade på både fäderne och
möderne från Irland. C. erhöll en strängt kalvinsk
uppfostran, blef 1807
advokat, invaldes s. å. i sin
fädernestats legislatur och
sändes 1811 till
kongressen som medlem af
representanternas hus. Där
vann den rikt begåfvade
unge mannen genast stort
inflytande genom sin
logiska skärpa och
glänsande debatteringskonst;
han ledde
förhandlingarna i utskottet för utrikes
ärenden och var den
vältaligaste målsmannen för
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
