Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cambridge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
S: t John's college i Cambridge. och Paris organiserade sig som medeltidens gillen till ett "studium" med privilegium att meddela undervisning och lärdomsgrader. Bevisligt är, att franciskanmunkar funnos i C. sedan 1224, och ett halft århundrade därefter nedsatte sig där dominikaner. Kungliga och påfliga skrifvelser af åren 1231 och 1233 visa, att universitetet redan vid denna tid bildade en väl organiserad lärarkorporation med en kansler i spetsen. Det äldsta beviset på en universitetsstadga är från 1276. Universitetets uppblomstring sammanfaller med upprättandet af stiftelser (colleges), hvilka ännu ega bestånd och åt unga män, som ämna studera, lämna bostad, kost och undervisning. Det äldsta är Peterhouse college, stiftadt 1257 af biskopen i Ely, Hugh Balsham (det erhöll 1284 kungl. "charter"), det yngsta bland de egentliga är Downing college (stiftadt 1800). Det största är Trinity college, bildadt 1546 af Henrik VIII genom sammanslagning af några äldre colleges. Det har räknat Bacon, Newton, Bentley, Dryden och Byron bland sina lärjungar, och dess bibliotek är det värdefullaste näst universitetsbiblioteket. Trinity college har omkr. 3,600 medlemmar och inhöstar af donationer, landtegendomar m. m. en årsinkomst af omkr. 75,000 pd st. Det näst största, S:t John's (stift. 1511), med en årsinkomst af mer än 40,000 pd, är ryktbart för sina storartade byggnader, särskildt det af G. G. Scott på 1860-talet byggda kapellet. Detta öfverträffas dock
King's college i Cambridge. i arkitektoniskt hänseende af King's colleges kapell (byggdt 1446--1515), hvilket betraktas som universitetets pärla. I universitetet ingå 17 dylika studieanstalter (colleges och halls), hvilka hafva hvar sin egen författning och sina egna ganska rika fonder. Sedan 1869 kunna studenter, utan att tillhöra något college, såsom non-collegiate students bo i privatbostäder under uppsikt af en censor. I senare tid ha bildats ett hostel l. privat studiepensionat, det strängt kyrkliga Selwyn college (1882), som står under vicekanslerns uppsikt, samt två colleges för kvinnor (Girton coll., 1873, och Newnham coll., 1875). Sedan 1891 ega kvinnor rätt att aflägga de högsta examina, men få icke lärdomsgrader och äro ej medlemmar af universitetet. 1905 räknade universitetet 13,391 medlemmar, ungefär hälften doktorer och magistrar, hvilka äro medlemmar af "senaten". Hvarje college har sina "lecturers" (omkr. 195); de utom dessa colleges stående lärarnas (1905: 49 professorer, 12 e. o. professorer l. readers och 53
S:t John's bro i Cambridge. university lecturers) föreläsningar besökas hufvudsakligen af dem, som egna sig åt ett särskildt fack. De olika vetenskapsgrenarna representeras af utskott, "special boards of studies", medan högsta studieledningen hvilar hos "general board of studies". Af sina årliga inkomster bidraga colleges till Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>