universitetet med en viss procent, hvilken förvaltas såsom en särskild "Common university fund" jämte universitetets egna förmögenhet ("university chest"). -- Till universitetet höra bl. a. bibliotek (omkr. 576,000 bd), det af lord Fitzwilliam 1816 stiftade museet, med tafvel- och gravyrsamlingar, skulpturverk och bibliotek (museibyggnaden är synnerligen ståtlig), klassisk-arkeologiska museet (med bibliotek), antikvarisk-etnografiska museet, geologiska museet, botaniska trädgården, observatoriet och universitetstryckeriet (Pitts press). Hvad andliga strömningar angår, visade universitetet protestantiska böjelser samtidigt med Luthers uppträdande och blef under Elisabets regering vagga för puritanismen samt på 1600-talet ett cartesianskt centrum. Från 1670-talet (genom Newton o. a.) togo naturvetenskaperna där en betydande lyftning. -- Universitetets af Elisabet 1570 utfärdade statuter gällde ända till 1858; på grundval af nya statuter, gifna 1871 och 1882, har sedermera pågått ett reformarbete för att bringa universitetets organisation i närmare öfverensstämmelse med nutidens fordringar. Genom erkännandet af vissa brittiska läroanstalter i och utom moderlandet såsom "affiliated colleges" har man för dem, som önska erhålla lärdomsgrader, förkortat den dyra vistelsen vid universitetet. Till landets olika orter och folkklasser har universitetet direkt spridt bildning dels genom anställandet (sedan 1858) af "local examinations", dels genom den af Cambridge började rörelsen "university extension" (sedan 1867. Jfr Universitetsutvidgning). Se vidare Universitet. Litt.: Willis, "Architectural history of the university of C." (4 bd, 1886), Mallinger, "History of the university of Cambridge" (1888). Atkinson, "C. described and illustrated" (1897), och Thompson, "C. and its colleges" (1898). 3. Stad i Massachusetts, vid Charles river, midtemot Boston, med hvilket det är förenadt genom flera broar. 91,886 inv. (1900), däraf 30,466 födda i utlandet. Staden har en betydande industri; 1900 funnos 782 fabriker med 12,986 arbetare och ett tillverkningsvärde af 39,₂ mill. doll., bl. a. 18 gjuterier och maskinverkstäder (1,591 arb., 3,₅ mill. doll. tillverkningsvärde), tvål- och vagnfabriker, sockerraffinaderier och tillverkning af teleskopiska linser. Staden anlades 1631 under namnet Newtown. C. är berömdt såsom säte för Harvard-universitetet (se d. o.). 4. Stad i nordamerikanska staten Ohio, vid Catskill-järnvägen. 8,241 inv. (1900). Kolgrufvor i trakten. Cambridge [kei'mbrid*]. 1. Adolphus Frederick, hertig af C., grefve af Tipperary, baron af Culloden, engelsk fältmarskalk, Georg III:s yngste son, f. 1774. Såsom befälhafvare öfver de engelska förtrupperna deltog han 1793 i fälttåget mot Holland, blef s. å. tillfångatagen i slaget vid Hondschooten, men utlämnades snart. 1794 gjorde han sitt inträde i öfverhuset, men spelade där icke någon betydande roll. 1803 ställdes han i spetsen för Hannovers försvar, men afskedades ej långt därefter. 1816 blef han generalståthållare och 1831 vice konung öfver Hannover. I detta land införde han 1833 en ny författning och vann genom sin mildhet och sin nitälskan för de sköna konsterna (synnerligast för teatern) folkets kärlek. 1837 återvände han till England och dog där 1850. 2. George Frederick William Charles, hertig af C., den föregåendes son, engelsk general, f. 1819 i Hannover, deltog 1854 i Krimkriget såsom generallöjtnant och utnämndes 1856 till general och öfverbefälhafvare för engelska hären, hvilken befattning han innehade till 1895, då han utnämndes till drottningens personlige adjutant och hedersöfverste i armén. C. genomdref åtskilliga militära reformer, såsom prygelstraffets afskaffande, truppernas utbildning för lätt tjänst och införandet af examen för officersaspiranter, samt förordade äfven afskaffandet af säljbara officersfullmakter. Död 1904 i London. -- I sitt morganatiska äktenskap med Luisa Farebrother, kallad Fitzgeorge (f. 1815, d. 1890), hade han flera barn; de bära namnet Fitzgeorge. Cambridge-viken [kei'mbrid*-], eng. Cambridge gulf, en vik af Timorsjön, inträngande djupt i norra delen af Väst-Australien, under 15° n. br. och 128° ö. lgd. Vid dess södra ända ligger Mount Cockburn, och Ord river utmynnar i en af dess bukter. Cambriels [kãbriä'l], Albert, fransk militär, f. 1816, d. 1891, var vid fransk-tyska krigets utbrott brigadgeneral. Sårad och fången vid Sedan, lyckades han fly, ställde sig till nationalförsvarsregeringens förfogande och fick befälet öfver franska östarmén i Besançon, men lyckades icke hindra tyskarnas framträngande, hvarför han nedlade befälet, förmådd därtill också af tvister med Garibaldi. I början af 1871 fick han befälet öfver 19:e armékåren i Vierzon med uppgift att maskera Bourbakis marsch till Belforts undsättning, men måste inom kort på grund af sitt sår ånyo nedlägga befälet. 1875 blef C. kommendant för 10:e armékåren, men drog sig 1879 tillbaka till privatlifvet. Cambronne [kãbrå'n], Pierre Jacques Étienne, grefve de C., fransk general, f. 1770, deltog såsom öfverste i Napoleons fälttåg 1806--13 och följde kejsaren 1814 till Elba. Vid Waterloo (1815) anförde han en division af "gamla gardet" samt blef i stridsvimlet svårt sårad, hvarefter han som fånge fördes till England. Efter återkomsten till Frankrike blef han, såsom anhängare af Napoleon, ställd inför krigsrätt, men då han icke svurit bourbonerna trohetsed, blef han frigifven. Ludvig XVIII utnämnde honom 1820 till brigadgeneral och kommendant i Lille. Napoleon hade gjort honom till generallöjtnant, grefve och pär. Död 1842. Camden [kä'md*n]. 1. Stad i nordamerikanska staten New Jersey, vid floden Delaware, midtemot Filadelfia. 75,935 inv. (1900). Skeppsbyggeri, järnverk och många fabriker. -- 2. Stad i nordamerikanska staten Syd-Carolina, vid floden Wateree, n. v. om Charleston. 2,441 inv. (1900). Vid C. ledo amerikanerna under Gates 16 aug. 1780 ett stort nederlag i en strid mot engelsmännen under Cornwallis. -- 3. Stad i nordamerikanska staten Arkansas, vid floden Washita. 2,840 inv. (1900). Under nordamerikanska inbördeskriget 1861--65 blef C. för sin strategiska vikt befäst af den rebelliska sydstatsregeringen, men eröfrades 1864 af unionsgeneralen F. Steele, hvilken sedermera verkställde ett mästerligt återtåg därifrån till Little rock. Camden [kä'md*n], William, engelsk fornforskare och historiker, f. 1551 i London, studerade 1566--71 i Oxford, egnade sig sedan några år åt topografiska och antikvariska studier i skilda Ord, som saknas under C, torde sökas under K.