delar af England, blef 1575 konrektor och 1593 rektor vid Westminsterskolan samt utnämndes 1597 af drottning Elisabet till "Clarenceux king-at-arms" (en af landets rikshärolder). Han afled 1623 på sitt slott Camden house i Chiselhurst samt begrofs i Westminster abbey, där hans minne hedrades med en vård. -- C. fortfor lifvet igenom med sina ströftåg genom hela England, för att studera de olika landsdelarna, deras dialekter, minnesmärken o. s. v. samt åvägabragte därunder rika antikvariska samlingar. Första frukten af hans forskarnit blef ortbeskrifningen Britannia (1586; den fullständigaste upplagan, den sjätte, i folio, 1607), hvilken blef grundläggande för alla senare antikvariska forskningar om de brittiska öarna. Arbetet öfversattes till engelska 1610, och sedan ha nya upplagor och öfversättningar i mängd utgifvits. Under sin rektorstid utgaf C. för Westminsterskolans räkning 1597 en på latin skrifven grekisk grammatika, hvilken vann oerhörd spridning och användes ända in på 1800-talet. Bland hans antikvariska arbeten märkas äfven hans 1600 utgifna beskrifning öfver grafskrifterna i Westminster abbey samt Remains of a greater work concerning Britain (1605), där han bl. a. skildrade de forne britternas och saxarnas lefnadssätt. 1608 började C. arbetet på sin egen samtids historia och kunde 1615 utgifva 1:a delen (till 1589) af Annales rerum anglicarum et hibernicarum regnante Elisabetha; slutet, ehuru färdigt 1617, utgafs först efter författarens död (i Leiden 1625 och i London 1627; bästa uppl. i 3 bd 1717). Arbetet utkom 1624--27 i fransk och 1625 --29 i engelsk öfversättning. De omfattande arkivaliska samlingar C. för detsamma hopat antagas ha gått förlorade under inbördeskriget, vid plundringen af ärkebiskop Lauds bibliotek. 1622 stiftade C. ett legat för upprättande af en lärarplats i historia vid Oxfords universitet. Hans korrespondens utgafs 1691 af d:r Thomas Smith, åtföljd af en biografi, grundad på hans själfbiografiska Memorabilia de se ipso. -- Efter C. uppkallades Camden society, ett 1838 stiftadt samfund för utgifvande af historiska skrifter och andra litterära minnesmärken. (V. S--g.) Camden house [kä'md*n hau's], slott. Se Chiselhurst. Camden society [kä'md*n s*sai'iti], ett engelskt vetenskapligt samfund. Se Camden, W. Camelina Crantz, bot., växtsläkte af fam. Cruciferæ, med 2 svenska arter, af hvilka C. linicola, lindådra, är ett besvärligt ogräs i linåkrarna. Af fröna af en form af denna art, C. sativa, pressas olja, som användes i såpfabrikationen och såsom brännolja; pressåterstoden utgör ett godt kreatursfoder. G. L--m. Camélinat [-na'], Zéphirin, fransk politiker, f. 1840. Ursprungligen bronsarbetare, var han en af socialismens banérförare under andra kejsardömet och medverkade vid internationalens grundande. Han var medlem af Pariskommunen och utnämndes 1871 af dess regering till direktör för myntet. Sedan kommunupproret kufvats, flydde C. till England, där han återtog sitt yrke, men vände sedermera tillbaka till Frankrike och valdes till deputerad 1885. Vid de nya valen 1889 föll han dock igenom och har sedan försvunnit ur det politiska lifvet. Camellia L., bot. Se Thea. Camelopardalis, zool. Se Giraffen. Camelopardalus. Se Giraffen, astron. Camelot [kamlå'], fr., gatförsäljare af småkram; ett slags tjockt, blankt ylletyg (se Kamlott). Camelus, zool., kamel. Camembert-ost [kamãbär-], berömd fransk mjuk delikatessost af oskummad mjölk. Den är vanligen cylindrisk, 10 cm. i diameter och 3 cm. hög. Osten har sitt namn efter byn Camembert i depart. Orne, där den först bereddes. Nu tillverkas den i hela norra Frankrike. H. J. Dft. Camenæ, rom. myt., romerska källnymfer, dyrkade i gudinnan Egerias lund utanför kapenska porten. Där hade de en marmorklädd grotta med porlande källsprång (vid nuv. Villa Fonseca). Tidigt likställdes de med de grekiska sånggudinnorna. Camera (lat.) l. Kamera, kammare. -- 1. Camera lucida ("ljus kammare"), äfven benämnd Camera clara, fys., en af W. Wollaston 1809 uppfunnen apparat, hvilken, liksom camera obscura (se nedan), tjänar till att projiciera bilden af ett föremål -- t. ex. ett landskap, ett ansikte e. d. -- på ett papper, så att det med lätthet kan aftecknas. Apparatens princip är den, att det observerande ögat genom en del af pupillen ser papperet, genom en annan del medelst en eller flera speglar ser föremålet. Wollastons konstruktion däraf består af ett fyrkantigt glasprisma, ABDC (se fig.), som vändes så, att ytan AB är riktad mot föremålet. En ljusstråle, ab, som därifrån faller på prismat, undergår inuti detsamma tvenne totala reflexioner, vid b och c, utgår därefter i riktningen cr och träffar pupillen vid oo. Föremålet synes följaktligen ligga någonstädes på

</img>

linjen pcr, antag vid p. Om därför ett papper
utbredes där, faller bilden på papperet, och
emedan, såsom figuren utvisar, pupillen på samma
gång kan uppfånga ljus, som kommer direkt från
papperet utefter, linjen tC utan att hafva
passerat prismat, är det möjligt att samtidigt med bilden
se spetsen af pennan, med hvilken bildens konturer
aftecknas. Skall afteckningen kunna ske med
noggrannhet, måste bildafstånden regleras genom linser,
afpassade efter ritarens öga. Prismat är täckt af en
mässingsskifva, i hvilken man anbragt ett hål för
ögat, till följd hvaraf detta alltid kan hållas
oförändradt på samma ställe. Camera lucida begagnas
äfven vid af teckning af mikroskopiska föremål, i
hvilket fall apparaten fästes framför okularet. För
sådant ändamål konstruerade kameror hafva dock i
allmänhet något olika inrättning med den
wollastonska (se Mikroskop).

2. Camera obscura ("mörk kammare"),
fys., ett optiskt instrument, bestående af en inuti
svärtad trälåda (C i fig.), i hvars främre vägg sitter
en samlingslins (se Lins), A, eller en samling
linser, hvilken är flyttbar genom en skruf (D)
och hvars bakre vägg (B) är försedd med en
mattslipad glasskifva, som man efter behag kan
närma till eller aflägsna från linsen. Genom linsens
egenskap att sammanbryta de ljusstrålar, hvilka från
en gemensam utgångspunkt falla på denna, alstras
inuti det mörka rummet en upp- och nedvänd bild
af det föremål, som befinner sig framför den,

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.