1827--29 var han lordrektor vid universitetet i Glasgow. C. var icke synnerligen produktiv som skald, och flertalet af hans verk är numera förgätet, men några af hans dikter äro oförgängliga, och flera uttryck, som han format med ypperlig konst, citeras alltjämt. Biogr. af W. Beattie (1840) och Cyrus Redding (1859). (R--n B.) Campbell [kä'm*l l. kä'mb*l], John, baron C., engelsk jurist och biografisk författare, f. 1779, studerade först teologi, men egnade sig därpå åt tidningsmannaverksamhet, sedan åt juridiken, blef 1806 praktiserande advokat och vann snart vidsträckt praktik. 1830 invaldes C. i underhuset och slöt sig där, ehuru personligen af rätt utprägladt konservativ läggning, till whigpartiet. För lagstiftningsreformer hyste han emellertid starkt intresse och inlade som solicitor-general (1832--34) och attorney-general (1834--41, med ett kort afbrott 1840) stora förtjänster om flera viktiga reformförslag på detta område. Bl. a. verkade han, ehuru ej med fullständig framgång, för upphäfvande af bysättningsstraffet. 1841 blef han peer och utnämndes till lordkansler för Irland, men nödgades redan efter några månader afgå med den öfriga ministären Melbourne. Lord C. egnade sig nu trots framskriden ålder åt ett synnerligen intensivt biografiskt författarskap och utgaf Lives of the lord chancellors of England from the earliest times till the reign of king George IV (7 bd 1845--47, 4:e uppl. i 10 bd 1856--57); först efter hans död utkom som en fortsättning Lives of lord Lyndhurst and lord Brougham (1869). Nästa stora biografiska verk af C:s hand blef Lives of the chief justices of England (3 bd, 1849--57). Som lefnadstecknare kännetecknas C. af synnerligen liflig, ibland vårdslös stil och stor rikedom såväl på roande anekdoter som värderika rättshistoriska upplysningar. Hans noggrannhet som forskare var emellertid ej stor, och särskildt vid biografier af hans samtida vanställes skildringen af författarens otyglade partiskhet och öfverdrifna förkärlek för elaka anekdoter. C. inträdde 1846 i Russells kabinett som kansler för hertigdömet Lancaster, blef 1850 lord-öfverdomare vid Queen's bench och fick sig 1859 trots sina 80 år af Palmerston anförtrodt lordkanslersämbetet, som han förvaltade till sin död, 1861. Efter C:s själfbiografiska anteckningar utgaf hans dotter "Lord chancellor C., his life and letters" (2 bd, 1881). V. S--g. Campbell [kä'mb*l l. kä'm*l], Alexander, nordamerikansk sektstiftare, till börden irländare, f. 1786, d. 1866, kom 1800 till Amerika och var presbyteriansk präst i Bethany (West Virginia), då han 1812 öfvergick till baptismen. I sin från 1823 utgifna tidskrift "The Christian baptist" uttalade han emellertid afvikande läromeningar, hvarför synoden 1827 utstötte den kring honom flockade sekten, som antog namnet disciples of Christ och äfven kallades campbelliter. I afseende på dopet lära de, att människan, sedan hon pliktenligt med sanningssökande håg läst bibeln och sålunda kommit till tro på dess sanning, bör låta döpa sig, hvarigenom hon får syndaförlåtelse och blir en ny människa i så måtto, att hon fortgår i villig lydnad mot Gud. De förkasta treenighetsläran, ehuru de tillbedja Kristus som Gud, och mot hednamissionen ställa de sig ogillande. Sekten räknar omkr. 800,000 medlemmar. Campbell [kä'm*l l. kämb*l], Colin, baron Clyde, brittisk fältherre, f. 1792 i Glasgow, var son till en timmerman Macliver; modern tillhörde släkten Campbell of Islay, och då den unge Colin Macliver 1807 ingick i militärtjänst, kom han genom en missuppfattning af militärmyndigheterna att kallas C., hvilket namn han sedan bar. C. deltog i kriget på spanska halfön och visade därunder många prof på oförvägen tapperhet, särskildt vid stormningen af San Sebastian 1813, samt förvärfvade s. å. kaptens grad. Sedan gick hans befordran

</img>

ytterligt långsamt; han deltog i kriget mot Förenta
staterna 1814, tjänade i Västindien 1819--26 och
utmärkte sig därunder vid kufvandet af ett uppror i
British Guyana samt var med i Kina-kriget 1842, men
nådde först 1843 öfverstegraden. I Indien tjänade
han därpå 1846--53, utmärkte sig i kriget mot
sikherna, bl. a. som befälhafvare för ena flygeln i
slaget vid Gujrat 1849. Hans afsikt var nu att
taga afsked och återvända hem för att "trygga sina
anförvanter mot ekonomiskt betryck", men han
förmåddes att åtaga sig en svår bevakningstjänst mot
afganska stammar vid Indiens nordvästgräns och
lämnade först 1853 aktiv tjänst. När Krimkriget
1854 utbröt, sändes han ånyo i fält, nu som
generalmajor och chef för höglandsbrigaden. Förnämsta
äran af segern vid Alma anses tillkomma honom;
som belöning utbad sig den enkle krigaren att få
bära höglandsmössa i stället för plymagerad
generalshatt. Han var under vintern 1854--55 befälhafvare
i Balaklava och befordrades 1856 till
generallöjtnant. Då underrättelsen om indiska seapoys-upproret
nådde London (11 juli 1857), utsände regeringen
redan följande dag C. som högste befälhafvare.
Han anlände till Calcutta 13 aug., kvarstannade
där till slutet af oktober, för att öfvervaka
förstärkningarnas ankomst och andra förberedelser, samt
ryckte efter denna på många håll klandrade långa
förberedelsetid först mot Cawnpur och sedan mot
Lucknow, som undsattes 16--17 nov. C. lät af
försiktighetsskäl den undsatta besättningen utrymma
staden, en åtgärd, som utfördes mästerligt, men på
många håll ansågs oklok. Först i mars 1858 företog
den försiktige C. det slutliga anfallet mot Lucknow,
som då definitivt intogs; han undertryckte sedan
långsamt och metodiskt upprorsrörelsen i Rohilkhand och
Audh, där i nov. 1859 lugnet var fullständigt
återställdt. C. hemkom i juni 1860 och emottogs med
stora ärebetygelser, erhöll af parlamentet en offentlig
tacksägelse och upphöjdes af regeringen till peer
såsom baron Clyde samt utnämndes 1862 till
fältmarskalk. C. afled i Chatham 14 aug. 1863 och
begrofs i Westminster abbey. Själf beskref han sig
som "blott en lyckokrigare". I saknad af
fältherresnille lyckades han emellertid i sällspord grad
förvärfva arméns kärlek genom sin enkelhet, sin faderliga
omsorg om soldaternas välbefinnande och sin
öfverdådiga personliga tapperhet. Jfr Shadwell, "Life

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.