betydelse var emellertid hans rastlösa verksamhet såsom författare af skrifter för ungdomen. Han är den förnämste representanten för den förståndsmässiga och opoetiska, än sentimentala och än pedantiska, ungdomslitteratur, hvilken så hastigt uppblomstrade i slutet af 1700-talet. Hans Sämmtliche kinder- und jugendschriften, 39 band, af hvilka Entdeckung von Amerika ("Amerikas upptäckande", 1864) och den efter Defoes Robinson Crusoe omarbetade Robinson der jüngere (1779; "Robinson den yngre", flera gånger utg. på svenska) äro de bästa, hafva haft en ofantlig afsättning. Särskildt gäller detta om den sistnämnda boken, som öfversatts på alla europeiska språk. - Om C:s nit för sitt modersmål och dess renhet vittna hans Wörterbuch der erklärung und verdeutschung der unserer sprache aufgedrungenen fremden ausdrücke (1801) samt hans Wörterbuch der deutschen sprache (1807-12), hvilka visserligen röja mera patriotism än grundlig sakkunskap, men dock för sin tid voro af betydelse. - C:s trenne brorsöner, bröderna August (f. 1773, d. 1836), Friedrich (f. 1777, d. 1846) och Julius (f. 1794, d. 1867), voro framstående tyska bokhandlare och förläggare. Friedrich C. tog 1825 initiativet till stiftandet af de tyske bokhandlarnas börsförening och blef själf den förste föreståndaren för densamma. H-e. (Frv Brg.) Campeador (sp., af campear, draga i fält), stor kämpe, hjälte; binamn till Cid (se d. o.). Campeche [kampat j e]. 1. Stat i republiken Mexico, i sydvästra delen af halfön Yucatan, 46,855 kvkm. 86,542 inv. (1900), 1,8 på l kvkm., mest mayaindianer. C. är öfvervägande ett slättland; blott i det inre finnas bergsträckningar. Kusten är flack och garnerad med sandbankar samt har blott en god hamn, Laguna de Terminos. Jordbruk är huf-vudnäringen och producerar majs, socker, sisalhampa, tobak, peppar och ris. De vidsträckta skogarna äro rika på ädla träd och droger. 2. San Francisco de C. (eng. Campeachy, fr. Campêche, mexik. Kimpesch), hufvudstad i ofvannämnda stat, på västra kusten af halfön Yucatan, vid Rio de San Franciscos utlopp i Campeche-viken. 17,109 inv. (1900). Sjöhandeln, med kampesch-trä och vax, är obetydlig och hamnen så igensandad, att endast fartyg af mindre än 3 m. djupgående kunna anlöpa den. Tillverkning af palmbladshattar, möbler och cigarrer. - C. grundlades 1540. Staden eger flera fornlämningar och vackra byggnader. Den lider brist på dricksvatten. Campèche-träd [kampäj-j, Kampeschträd, bot. Se Hæmatoxylon. Campeggi [-e'dji], Lorenzo, kardinal, f. 1474, d. 1539, studerade juridik och blef professor, men inträdde efter sin makas död i andliga ståndet. 1512 blef han af påfven Julius II, som han gjort åtskilliga tjänster, kallad till biskop i Feltre och som påflig nuntius sänd till Tyskland och Milano. Leo X utnämnde honom till biskop af Parma och kardinal. 1519 afgick C. som legat till Henrik VIII, af hvilken han erhöll biskopsdömet Salisbury, som han innehade till 1528. År 1524 verkade C. som Klemens VII:s ombud vid riksdagen i Nürnberg med stor energi för de påfliga intressena, afvisade tyskarnas begäran om kyrkoreformer och förmådde en del furstar att fastare sluta sig till påfven. 1528 sändes han ånyo till Henrik VIII af England, men misslyckades i sin uppgift att förmå honom afstå från att skiljas från sin gemål, Katarina af Aragonien. Vid riksdagen i Augsburg 1530 var C. en af protestanternas ifrigaste motståndare och uppmanade kejsaren till tvångsåtgärder mot dem. 1534 arbetade han energiskt för Paul III:s val till påfve. - C:s brorson, Thomas C., d. 1564, efterträdde honom som biskop i Feltre, följde honom på flera af hans missioner och var påflig nuntius vid religionssamtalet i Worms (1540) samt legat under första delen af tridentinska mötet. Campen. Se Kampen. Campenhout [ka;mpenhaut], François van, belgisk operasångare och tonsättare, f. 1779 i Bruxelles. d. 1848 därstädes, var till 1827 en omtyckt tenorsångare vid belgiska, holländska och franska operascener. Han komponerade operor, orkesterverk, kantater, mässor, visor m. m., men lefver i åminnelse företrädesvis såsom tonsättare till den belgiska nationalsången (se Brabançonne). Campenon [käpnå'], Jean Baptiste Marie Édouard, fransk militär, f. 1819 i Tonnerre, kämpade på Krim, i Italien och Kina samt 1870 som öfverste i fransk-tyska kriget, men blef krigsfånge vid Metz' kapitulation. Han blef 1875 brigad- och 1879 divisionsgeneral, var nov. 1881-jan. 1882 krigsminister i Gambettas kabinett, okt. 1883-jan. 1885 i Ferrys och april-dec. 1885 i Brissons samt inlade förtjänst om fästningsartilleriets ombildning. Sedan 1883 var han lifstidssenator. Död 1891. (C. O. N.) Campephaga (af grek. kampe, larv, och fagein, äta), Larvätare, zool., ett släkte bland sångfåglarna, typ för en särskild familj, Campephagidæ, som bl. a. utmärker sig genom sina stickande fjädrar på bakryggen. Familjen tillhör Australien, Indien och Afrika. F. A. S.* Campephagidæ, zool. Se Campephaga. Camper, Pieter, holländsk anatom och kirurg, f. 1722 i Leiden, blef 1750 professor i Franeker, 1755 i Amsterdam och 1763 i Groningen. 1773 nedlade han sitt ämbete, företog sedermera åtskilliga resor och blef 1784 medlem af statsrådet. Död 1789. C. var en af 1700-talets förnämste lärde och åtnjöt ett utomordentligt stort anseende hos sin samtid. Hans verksamhet sträckte sig icke blott till de flesta delar af medicinen, utan äfven till andra naturvetenskaper, och inom dem alla inlade han både såsom lärare och forskare mycket betydande Ord, som saknas under C, torde sökas under K.