tidskriften "Esploratore" (1876) och utgaf skrifter. Död 1899 i Neapel. Camphausen. 1. Ludolf C., preussisk statsman, f. 1803, d. 1890, upprättade 1826 i Köln tillsammans med en äldre broder ett ännu bestående bankhus. 1848 utnämndes han till preussisk ministerpresident, men afgick inom kort, enär ett af honom framlagdt författningsförslag icke vann nationalförsamlingens bifall, och utnämndes till preussiskt sändebud i Frankfurt. Där bekämpade han planerna på ett tyskt kejsardöme äfvensom riksförfattningen, mot hvilken han åvägabragte en gemensam förklaring af trettioen tyska regeringar. I apr. 1849 tog han afsked också från denna post samt egnade sig nästan uteslutande åt bankaffärer och astrofysikaliska studier på ett honom tillhörigt observatorium nära Bonn. 2. Otto von C., den föregåendes broder, preussisk statsman, f. 1812, d. 1896, förvaltade åtskilliga statstjänster i Berlin och provinserna, blef 1849 medlem af preussiska andra kammaren och tillhörde 1850-52 Erfurtparlamentet, där han förfäktade moderat-liberala åsikter och ofta användes som rapportör i finansiella angelägenheter. 1869 blef han preussisk finansminister på en tidpunkt, då den preussiska statsbudgeten visade ett deficit på öfver 13 mill. kr., och lyckades genom en förmånlig räntekonversion bespara staten betydliga summor, som användes till statsskuldens betalning. Den af Frankrike erlagda krigsskadeersättningen (5 milliarder frcs) använde C. dels därtill, dels till järnvägsbyggnader, och statskassan kunde under de första åren efter kriget uppvisa stora öfverskott. Efter Roons afgång blef C. i nov. 1873 vicepresident i preussiska statsministeriet och utöfvade stort inflytande. Men när statsöfverskotten började försvinna, blef C. som frihandlare mycket skarpt angripen af agrarer och protektionister, som också lyckades göra honom och hans system misstrodda af Bismarck, hvarför C. 1878 på begäran erhöll afsked. Han deltog sedan endast som medlem af preussiska herrehuset i den aktiva politiken. 1896 blef han adlad kort tid före sin död. Camphausen, Wilhelm, tysk bataljmålare, f. 1818 i Düsseldorf, d. därstädes 1885. Med förkärlek behandlade han scener från trettioåriga kriget (Tilly på flykt vid Breitenfeld, Gustaf Adolfs tacksägelse efter slaget vid Breitenfeld m. fl.), från Cromwells tid (Cromwellska ryttare betrakta den annalkande fienden, Karl II på flykt från slaget vid Worcester m. fl.) samt ur Fredrik II:s historia (Fredrik II och dragonregementet Baireuth vid Hohenfriedberg, Fredrik vid Schwerins lik, Parad vid Potsdam). Vidare målade han ryttarporträtt af Seydlitz och Zieten, af fältmarskalk Keith, Schwerin och "Gamle Dessauern". Från danska kriget 1864 målade han Öfvergången till Als, Stormningen af Dybbölskansen n:r 2 och Dybböl efter stormningen (i nationalgalleriet i Berlin); från kriget med Österrike 1866 10:e dragonregementet eröfrar ett standar, Konung Vilhelm vid Königgrätz. C. deltog personligen såsom åskådare i bägge. Äfven franska kriget 1870-71 bjöd på motiv till taflor, ehuru ingen lyckades gå upp i värde mot de äldre; mycket omtyckta blefvo de moderna ryttarbilderna, Kejsar Vilhelm med Roon, Bismarck och Moltke (1872, museum i Köln) samt äfven Konung Fredrik Vilhelm I med Leopold af Dessau i bakgrunden. Slutligen kom 1878 en mindre lyckad skildring af Slaget vid Fehrbellin. C. är representerad i flera tyska museer samt i tyghuset i Berlin. Han var ock porträttmålare och tecknade en mängd humoristiska illustrationer. Sin dagbok från danska kriget utgaf han 1865 under titeln Der maler auf dem kriegsfeld. C. R. N.* Camphora (af arab. kafor), farm. Se Kamfer. Camphuysen [-hönsen]. 1. Dirk Rafaelsz. C., holländsk skald, f. 1586, d. 1627, lärde sig först målarkonsten och blef sedan präst, men såsom arminian snart afsatt från sin befattning. Hans Stichtelijke rijmen (1625) äro till stor del af didaktisk natur samt utmärka sig genom enkelhet och kraft. Se Kindermanns biografi öfver B. (1852). 2. Rafel Govertsz. C., den förres kusin, holländsk landskapsmålare, f. 1598 i Gorkum, från 1626 verksam i Amsterdam, där han dog 1657, var såväl i sina månskenslandskap som sina vinterbilder en föregångare till A. van der Neer. I Stockholms högskolas samling finns af honom ett förträffligt Vinterlandskap, och ett dylikt finnes i herr Thiemes privatgalleri i Leipzig. Hans vinterlandskap äro emellertid lika sällsynta som hans månskenslandskap, hvilka dock träffas i Dresdens museum och i Schleissheim. 3. Govert Dircksz. C., den föregåendes broder, holländsk landskaps- och djurmålare, f. 1623 1. 1624 i Gorkum, d. 1672 i Amsterdam. Han gifte sig 1647 i Amsterdam, begaf sig 1652 till Sverige, och man vet, att han åtminstone 1653 och 1654 arbetade för drottning Hedvig Eleonoras räkning (han är, såvidt man känner, näst A. v. Everdingen den konstnär, som först behandlat svenska landskaps- och djurmotiv). År 1663 var han åter bosatt i Amsterdam - det var troligen nämnda år, som han lämnade Sverige. Taflor af honom, i synnerhet landskap med djur och ladugårdsinteriörer, förekomma i museerna i Aachen, Bruxelles, Dresden, Kassel, Köpenhamn, Rotterdam och Petersburg samt i flera engelska privatsamlingar. De stå nära Paul Potter, som de förr ofta med orätt tillskrefvos och hvars berömda målningar de bästa gå upp emot, ja någon gång öfverträffa genom sin större friskhet och ett visst modernt drag. I nationalmuseum saknas denne förträfflige konstnär, men i Oskar II:s samling ses ett Landskap med herde och boskap och på Gripsholm Landskap med en hund (antagligen de äldsta svenska landskap med björkmotiv), och på Stäholm nära Köping finns ett stort Landskap med rastande jägare (ur Österby-samlingen); i den forna samlingen på Forsmark fanns ett annat landskap med en Gosse som hetsar en hund på vildgäss, och hos herr Glosemeyer i Norrköping sågs förr en Ladugårdsinteriör. Trots sin frändskap med Potters konst kan C., på grund af sitt födelseår och sin tidiga utveckling, icke anses såsom af honom påverkad, utan måste betraktas såsom en fullt själfständig, med honom parallellt utvecklad artist, hvars lärare man icke känner. Han var för öfrigt mångsidig samt målade både genrer och porträtt. I Amsterdams riksmuseum ses hans Själfporträtt. D. Padt-Brügge stack efter honom ett porträtt af Olof Larsson, och K. G. Tessin berättar att han sett porträttbilder, signerade "Camphuysen. Holmiæ". O. G-g. Campi (lat., plur. af campus), fält. - C. Catalaunici. Se Katalauniska fälten. - C. elysii, elyseiska fälten. Se Elysium. "Campi Ord, som saknas under C, torde sökas under K.