af industrialster, stenkol, råvaror och kolonialvaror. Värdet af hela utförseln var 1891 98,4 mill. doll., 1901 196,5 mill. doll. och 1904 213,5 mill. doll., medan införselns värde var 1891 120 mill. doll., 1901 190,4 mill. doll. och 1904 259,2 mill. doll. Den största delen af exporten går till England (1903 131,2 mill. doll. eller 58,3 proc.) och till Förenta staterna (1903 71,8 mill. doll. eller 31,8 proc.); största delen af införseln kommer från Förenta staterna (1903 137,6 mill. doll. eller 57,3 proc.) och från England (1903 58,9 mill. doll. eller 24,4 proc.). Därefter följa Tyskland 12,3 mill. doll. import från och 2,1 mill. doll. export till, Frankrike 6,7 mill. doll. import, 1,3 mill. doll. export, Västindien 2,4 mill. doll. import, 3,6 mill. doll. export och Belgien 2,8 mill. doll. import från samt 2,2 mill. doll. export till. De förnämsta hamnarna äro Montreal, som förmedlar hälften af handeln på utlandet, Toronto, Halifax, Quebec, S:t John, Ottawa och Victoria. C:s handelsflotta bestod 1881 af 7,394 fartyg om 1,5 mill. ton, men har sedan dess gått tillbaka och räknade 1902 endast 6,836 fartyg om 653,000 ton. I dessa tal äro såväl flod- och kanalbåtar som kustfartygen -- hvilka utgöra en stor del af flottan -- inräknade. Sjöfarten på alla hamnar steg 1902 till 40,7 mill. ton, däraf på hafshamnarna 14,7 mill. ton. Järnvägsnätet har i förhållande till folkmängden en mycket stor utveckling och steg 1902 till 30,377 km., hvilket motsvarar 5,6 km. per 1,000 inv. och är det relativt största järnvägsnät, som något land eger. Den viktigaste linjen är den kanadiska pacificbanan (4,675 km.), som från Montreal, där den står i förbindelse med de gamla provinsernas och Förenta staternas järnvägssystem, går till Ottawa, därefter n. om de stora sjöarna till Port Arthur vid Lake superior, sedan n. om Lake of the woods, s. om Winnipeg- och Manitobasjöarna, genom Assiniboia och British Columbia, där den går öfver Klippbergen genom Kicking-horse-passet, och slutligen längs Fraser river till Vancouver. Denna väldiga järnvägsanläggning börjades 1880 och afslutades redan 1885. Längs densamma hafva småstäder i det inre växt upp till betydande handelsplatser, och många sidobanor utgå från hufvudlinjen. Men den har också stor betydelse för världstrafiken och för sammanhållningen af det brittiska världsväldet, då ångbåtslinjer till England, Australien och Asien omedelbart ansluta sig till densamma. Den första järnvägen i C. byggdes 1836; 1850 fanns det blott 150 km. och 1870 4,020 km. järnvägar, men därefter har tillväxten varit snabbare; redan 1880 funnos 11,026 km. Persontrafiken omfattade 1875 5,2 mill. personer, 1880 6,5 mill., 1890 12,8 och 1902 20,7 mill. Varutransporten steg samtidigt från 5,7 mill. ton 1875 till 9,9 mill. 1880, 20,8 mill. 1890 och 42,4 mill. ton 1902. -- Af elektriska banor fanns det 980 km. 1902. Telegraflinjerna hade 1891 en längd af 49,858 km. och 1902 en längd af 57,172 km. Antalet stationer var sistnämnda år 2,696 och antalet befordrade telegram 5,6 mill. Telefonerna hade 1902 70,700 i bruk varande apparater; deras linjelängd var 45,000 km. -- Postkontoren voro 9,958 år 1902, och antalet befordrade bref och brefkort steg s. å. till 240 mill. Finanser. Budgeten för finansåret 1902--03 upptog inkomster till 66,037,069 och utgifter till 51,691,903 doll.; af inkomsttitlarna märkas tullar 37 mill., acciser 12, järnvägar, kanaler etc. 7,1, postmedel 4,4 mill. doll., bland utgiftstitlarna räntor och amorteringar å statsskulden 13,98 mill., understöd till provinserna 4,4, civilregeringen 1,6, allmänna arbeten 4,4, försvarsväsendet 2,95 mill. doll. -- Statsskulden, hufvudsakligen åsamkad genom allmänna arbeten, uppgick 1 juli 1903 till 361,3 mill. doll., motsvarande tillgångar till 99,7 mill. doll. Myntet är den amerikanska dollarn à 100 cents. C. präglar intet guldmynt, men den engelska sovereign och Förenta staternas gold eagle à 10 doll. äro lagliga mynt (1 sovereign = 4,86 doll.). Sedlar utgifvas endast af staten och till 4, 2 och 1 doll. samt 25 cents. Vikt och mått äro de engelska, dock är en centner (hundredweight) = 100 pounds och en ton = 2,000 pounds såsom i Förenta staterna. Andlig kultur. Af befolkningen i C. år 1901 voro 57,01 proc. protestanter och 41,5 proc. katoliker; 0,30 proc. voro judar. Någon statskyrka finnes icke. Episkopalkyrkan har 2 ärkebiskopar och 19 biskopar samt omkr. 1,000 präster, den romersk-katolska kyrkan 1 kardinal, 7 ärkebiskopar, 23 biskopar och omkr. 1,500 präster, presbyterianerna hafva 1,400 präster, metodisterna 1,950 och baptisterna 500. Antalet anhängare af de olika religionerna var vid folkräkningen 1901: 2,229,600 romerska katoliker, 916,886 metodister, 842,442 presbyterianer, 680,620 episkopaler, 316,477 baptister, 92,524 lutheraner, 28,293 kongregationalister, 206,821 af andra trosbekännelser och 58,652 utan känd trosbekännelse. Hvar provins har ett eller flera universitet jämte åtskilliga colleges, som förbereda till universitetsexamina. Inalles finnes det 16 läroanstalter, som utdela akademiska grader, och omkr. 24 colleges. De besökas årligen af omkr. 16,900 studerande, och deras sammanlagda utgifter belöpa sig till 750,000 doll., medan värdet af all deras egendom beräknas till öfver 18,6 mill. doll. Antalet folkskolor (public schools) var 1903 18,799 med 24,375 lärare och 956,975 lärjungar; antalet högre skolor (high och superior schools) var 1,092 med 5,167 lärare och 155,145 lärjungar. Utgifterna för alla dessa skolor, däri inräknade statsanslagen, voro öfver 11,3 mill. doll. Skolgång är mer eller mindre tvungen i alla provinserna, ehuru lagarna härom icke alltid strängt tillämpas. I Ontario, Quebec och Nordvästterritorierna finnas särskilda skolor för katoliker; i de andra provinserna äro skolorna kcnfessionslösa. Statsförfattningen är bildad dels efter moderlandets, dels efter Förenta staternas. Den verkställande makten utöfvas i den engelska monarkens namn af en generalguvernör och ett af sexton ministrar bestående råd (King's privy council for Canada); den lagstiftande makten utgöres af ett förbundsparlament, bestående af en senat och ett underhus. Senatens medlemmar, hvilka till namnet utnämnas af kronan, men i verkligheten af generalguvernören på förslag af privy council, funktionera för lifstid och äro f. n. (1905) 81, näml. 24 från Ontario, 24 från Quebec, 10 från Nova Scotia, 10 från New Brunswick, 4 från Manitoba, 3 från British Columbia, 4 från Prince Edward island och 2 från territorierna. De måste vara minst 30 år gamla, infödda eller naturaliserade undersåtar samt bo i och vara egare af