Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Caracará ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utsträckningen af den romerska medborgarrätten. För
all tid är hans namn bundet vid det utomordentligt
storslagna badetablissemang, Caracallas termer (se
Romerska bad och pl. VI till art. Byggnadskonst), som
invigdes år 216 och hvaraf ståtliga rester ännu äro
kvar, hörande till Roms mest betydande sevärdheter.
Caracará, folkstam. Se Guarani.
Carácas. 1. Fordom stat i sydamerikanska republiken
Venezuela. Större delen af dess område bildar nu
staten Miranda, medan en mindre del jämte hufvudstaden
C. förklarats för förbundsdistrikt.
2. Förbundsdistrikt i sydamerikanska republiken
Venezuela. 117 kvkm. 206,055 inv. (1904).
3. Hufvudstad i republiken Venezuela och
i förbundsdistriktet C., belägen på 10° 31’
n. br. och 67° 3’ v. lgd, vid Rio Guaire
och vid foten af det 2,801 m. höga Silla de C.
Omkr. 75,000 inv. C. har ett tempereradt klimat,
breda, raka gator, gas och elektrisk belysning,
vattenledning, spårvägar, ett universitet (sedan
1778), en konstakademi, polyteknisk läroanstalt,
präst- och lärarseminarier, nationalmuseum samt
flera andra läro- och bildningsanstalter. Det är
säte för regeringen, nationalkongressen samt för
en ärkebiskop. C. har statyer af S. Bolivar,
åt hvilken också ett panteon är helgadt, af
Washington och Guzman Blanco. Bland dess
kyrkor märkas den tunga domen och Annakyrkan, af
andra byggnader presidentens palats ("gula huset"),
universitetet och stora slakterier. Tillverkning
af tvål, ljus, cigarrer och tobak. C:s hamn är det
10 km. nordligare belägna La Guaira, med hvilket
det är förenadt genom en järnväg. – C. anlades 1567,
blef sedan hufvudstad i ett spanskt generalkapitanat
och säte för guvernören. Det har många gånger svårt
skadats af jordbäfningar, särskildt 26 mars 1812 och
29 okt. 1900. J. F. N.
Caracci. Se Carracci.
Caraccioli [kara’tjåli],
gammal neapolitansk adelsfamilj af grekiskt ursprung.
1. Gianni C., grundläggaren af släktens inflytande
och rikedom, var sedan 1415 gunstling hos drottning
Johanna II, som öfverhopade honom med titlar och
höga värdigheter. Hans äregirighet och högmod
beredde honom en våldsam död 1432.
2. Marino C., f. 1469, var protonotarie hos
påfven Leo X och sändes 1518 till Tyskland för att
underhandla med kurfursten Fredrik den vise om
Luthers utlämnande. Han dog som kardinal och
kejserlig ståthållare i Milano 1538.
3. Galeazzo C., markis af Vico, systerson
till påfven Paul IV (Caraffa), f. 1517, blef i
sin ungdom påverkad af reformationspredikanterna
Valdes och Vermigli, öfvergick till den reformerta
trosbekännelsen och lämnade 1551 familj och
fädernesland för att bosätta sig i Genève.
Han motstod ståndaktigt alla sin släkts försök att
förmå honom att återvända till Italien samt förblef
till sin död, 1586, en högt aktad stödjepelare för
den italienska församlingen i Genève. Jfr Balbani,
"Historia della vita di Galeazzo C." (1587,
omtr. 1875), och Galiffe, "Le refuge italien de
Genève" (1881).
4. Domenico C., neapolitanskt sändebud i Paris,
f. 1715, intog en bemärkt plats i encyklopedisternas
krets och dog 1789 som vice-konung öfver Sicilien.
5. Francesco C., neapolitansk amiral, f.
1752, förde 1793 befälet utanför Toulon, gick 1798
i parthenopeiska republikens tjänst, och blef 1799,
när kardinal Ruffo bemäktigat sig Neapel, på amiral
Nelsons befallning hängd vid rånocken på ett af sina
egna fartyg.
Caracole [-kå’l], fr. (af sp. caracol, snäcka),
bygnk., vindeltrappa; sportv., en ryttares hastiga
vändningar med hästen. Jfr Karakolering.
Caracoles, stad i chilenska prov. Antofagasta, genom
järnväg förenad med staden Antofagasta. Omkr. 3,000
inv. C. ligger 2,865 m. ö. h. och uppstod efter
upptäckten af silfverfyndigheterna 1870 i den då till
Bolivia hörande öknen Atacama.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
