originalitet och värme, men ofta fulla af smaklösheter
och konstiga uttryckssätt.
Cardenas, stad på norra kusten af ön Cuba, 120
km. ö. om Habana. 26,448 inv. (1902). Viktig hamn
med betydlig export af socker. Staty af Columbus.
Cardews voltmeter, ett af den engelske
militäringenjören, major Philip Cardew [käMjö],
f. 1851, konstrueradt elektrotermiskt instrument
för mätning af elektriska spänningar (äfven
växelspänningar) Består af en lång platinatråd,
fastsatt i ena ändan och spänd vid den andra med
en fjäder. Vid strömmens genomgång förlänger
sig tråden, hvilket registreras af en visare,
fäst å samma axel som en liten trissa, kring
hvilken senare tråden är lagd och hvilken
därför kringvrides vid trådens förlängning.
A. E-m.
Cardi,
Lodovico, italiensk konstnär. Se
Cigoli.
Cardia,
anat., öfre magmunnen. Se
Kardia.
Cardiaca (lat., af grek.
kardia, hjärta),
hjärtstärkande medel. Såsom sådana må särskildt
framhållas digitalis och kamfer.
Cardiff [kā'dif] l.
Caerdiff (fordom
Caer dydd), stad
och sedan 1888 eget grefskap (24,5 kvkm.) i södra
delen af Wales, 3 km. ofvan floden Taffs utlopp
i Bristolkanalen. 164,333 inv. (1901). I början
af 1800-talet hade det blott 2,000 inv., men tack
vare de många kolgrufvorna och järnhyttorna i öfre
Taffdalen har dess tillväxt varit snabb. C. står
främst af alla städer i Storbritannien med afseende
på exporten af järn och stenkol. Nedanför staden
ligga de på markisernas af Bute bekostnad anlagda
Butedockorna (5 bassänger), hvilka tillsammans hafva
en vattenyta af 63 har och till följd af det höga
tidvattnet (11 m.) äro tillgängliga för de största
fartyg. Nya dockor, 30 har, hafva anlagts på ön Barry,
11 km. från C., och äfven det 3 km. s. om C. belägna
Penarth eger hamnanläggningar, som stå i förbindelse
med C. genom en kanal. C. egde 1901 291 fartyg,
om 288,340 ton, och s. å. besöktes hamnen af 14,695
fartyg, om 9,2 mill. ton. Från utlandet infördes
1900 varor för 4,2 mill. pd st., och till utlandet
utfördes s. å. från C. brittiska produkter för 13,6
mill. pd st., däraf 13,9 mill. ton stenkol för 13,1
mill. pd st. (omkr. 1/3 af Storbritanniens hela export
af stenkol och koks). C. intog 1901 med hänsyn till
sjöfartens omfattning det femte rummet bland världens
hamnstäder. Lifligast är handelsförbindelsen med
Amerika, Ryssland, Frankrike, Spanien, Turkiet och
Australien. Bland bildningsanstalter må nämnas ett
1883 upprättadt college (University college of South
Wales and Monmouthshire), bestående af en filosofisk
och en matematisk-naturvetenskaplig fakultet,
en ingenjörskola samt en normalskola, vidare en
konstskola, naturhistoriska föreningens museum samt
ett offentligt bibliotek. Hertig Robert af Normandie
hölls fången på slottet i C. från slutet af år 1106
till sin död, 1134. Detta slott liksom större delen af
staden eges nu af markisen af Bute. B. tillhörde före
1888 grefskapet Glamorgan. - B. har två förstäder,
Roath och Canbon.
Cardigan [kā'digən]. 1. Grefskap i sydvästra delen
af Wales (England), längs Cardigan bay, en vik af
Irländska sjön, mellan floderna Dovey i n. och Teifi
i s. 1,794 kvkm. 60,240 inv. (1901), af
hvilka 95 proc. förstå walesiska. Hufvudstad
är Cardigan, men Aberystwyth har den största
folkmängden. -- 2. Hufvudstad i nämnda grefskap,
vid mynningen af Teifi. 3,510 inv. (1901). Lax-
och sillfiske.
Cardigan [kä'dig9n], earl af, engelsk militär. Se
Brudenell.
Cardinal,
Peire, trubadur. Se
Cardenal.
Cardinalia (neutr. plur. af lat.
cardinalis, som har
afseende på hufvudpunkten, grunden),
mat., grundtal.
Cardinalis virginianus,
zool. Se
Kardinalen.
Cardinal von Widdern [få'n],
Georg, tysk
militärskriftställare, f. 1841 i prov. Posen, deltog
i 1866 och 1870-71 års krig, var 1882-87 direktor för
krigsskolan i Neisse och sedermera bataljonschef samt
fick afsked såsom öfverste. C. har utgifvit en mängd
värdefulla krigshistoriska arbeten:
Die russischen
kavallerie-divisionen und die armeeoperationen im
Balkanfeldzug 1877-78 (2 bd, 1878),
Handbuch für
truppenführung und stabsdienst (4 dlr, 1881-84;
4:e uppl. i 2 bd 1892 med titel "Heeresbewegungen
und märsche").
Das nachtgefecht im feld- und
festungskrieg (3:e uppl. 1894),
Der kleine krieg
und der etappendienst (2 bd 1892; 2:a uppl. 1894
ff.), Deutsch-französischer krieg.
Der krieg an den
rückwärtigen verbindungen der deutschen heere und
der etappendienst (5 bd, 1893- 99),
Kritische tage
(3 bd, 1897-1900) m. fl. C. O. N.
Cardinia Ag.,
paleont., ett fossilt musselsläkte
från trias- och juraperioden, med ovalt eller mera
tresidigt, tjockt skal och svagt utvecklade låständer
eller utan sådana. Det är ymnigt i synnerhet i
undre lias (
cardinia-lias; jfr
Jurasystemet)
och är kändt äfven från Skåne, hvarest
C. Follini
Lundgr. är vanlig i ett särskildt sandstenslager,
den s. k.
cardiniabanken (jfr
Jurasystemet), n. om
Pålsjö (Hälsingborg); den finns också i Hörs sandsten.
A. G. N. (A. Hng.)
Cardiniabanken,
geol. Se
Cardinia.
Cardinia-lias [-la'as]. Se
Jurasystemet.
</img>
Cardiocarpus Brongn., paleobot., gymnosperma frön
från stenkolsperioden och den permiska
perioden, något plattade, vanligen af hjärtlik
form, vingade. Några af dessa frön äro funna
skaftade och förenade till klaselika gyttringar
(se fig.). Antagligen höra de flesta af dessa
frön till Cordaites-växterna (jfr Cordaites).
A. G. N.
Cardiola-skiffer l. Colonus-skiffer, geol.,
en grå, lätt förvittrande och stundom kalkhaltig
öfversilurisk lerskiffer, som har stor utbredning i
Skåne, där den såsom ett ganska bredt bälte sträcker
sig
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
