Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carlowitz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbetssätt, hvilket sedermera tillämpats äfven i de öfriga
statsdepartementen. Sitt departements ärenden "ville
han sköta efter sitt eget sinne och han egde en
beundransvärd förmåga att med den största foglighet
och varsamhet göra sin vilja gällande" (De Geer). Han
har från de kompetentaste håll fått erkännande för
stor statsklokhet, han var en mästare i konsten
att begagna omständigheterna och i att öfvertyga
eller öfvertala, men var, kanske just på grund af
sistnämnda omständighet, "åtminstone under sin första
statsrådstid, knappt omtyckt på något håll".
Icke minst som häfdatecknare har C. vunnit
ryktbarhet. Det var på några undantag när
(disputationerna De Hemmingi Gaddii in patriam
meritis, 1834, och De albis et nigris, factionibus
florentinis, 1837) de tre Karlarnas historia, som
utgjorde hans arbetsfält. Förberedelsevis utgaf
han smärre skrifter om en och annan del af detsamma:
Quæ de ineunda pace inde a pugna pultavensi egerit
Carolus XII (professorsspecimen, 1848; i omarbetadt
skick Om fredsunderhandlingarne åren 1709-1718,
1857), Om den svenska statsförvaltningens förändrade
skick under konung Carl XI:s regering (1860), Om
statshvälfningen i Sverige under Carl XI:s regering
(i Nord. univ. tidskr., 1856), Berättelse om riksdagen
1680 (promotionsprogram, 1860), Om Sveriges inflytande
på konungavalet i Polen 1704 (rektorsprogram,
1861), Carl den tolftes första regeringsår (hvarmed
C. öppnade Hist. tidskr., 1881), Carl XII:s tåg
mot Ryssland (i "Sv. akadis handl. ifrån år 1796",
d. 61, 1885). Men en sammanhängande skildring af vårt
lands öden fr. o. m. Karl X Gustafs tronbestigning
t. o. m. Karl XII:s vistelse i Sachsen och freden i
Altranstädt 1706 lämnade han i Sveriges historia under
konungarne af pfalziska huset (l dlr, 1855-85; l:a d.,
2:a uppl. 1883; på tyska utgafs verket, i förkortad
form, i Heeren-Ukertska samlingsverket "Geschichte
der europäischen staaten"). Detta stora arbete, som
utgör en värdig fortsättning af Geijers oafslutade
"Svenska folkets historia", stöder sig på forskningar
i svenska och utländska arkiv (i Köpenhamn och Paris
samt, för Karl XII:s historia, äfven i London, Haag
och Dresden) samt utmärker sig för utsökt konst i
kompositionen och klar, stundom dramatisk, någon
gång litet retorisk stil samt bär täta spår af sin
författares statsmannapraktik. Särskildt 3:e delen
(skildringen af den stora revolutionen under Karl
XI) anses vara C:s mästerstycke. C:s värdesättning
af personer och förhållanden har hittills ej
mött några allvarliga gensägelser, utom i fråga
om uppfattningen af Karl XII. Men man har anmärkt
stundom bristande detalj forskning, ett visst förnämt
förbiseende af den tryckta litteraturen och för stor
sparsamhet med källcitat. Ehuru oafslutadt är det
"i alla fall ett storverk, ett verk, som har få sina
likar i vår historiska litteratur" (Odhner). För
öfrigt författade C. Inträdestal i svenska akademien
(minne af K. A. Agardh, 1861), Minne af riksamiralen
G. O. Stenbock (i "Sv. akadrs handl. ifrån år 1796",
d. 68, 1873) äfvensom personalier öfver prins Gustaf,
Oskar I, drottning Lovisa och Karl XV. Dessutom
utgaf han sin ungdomsvän E. J. F. Kjellanders (se
d. o.) "Minnen" (1842).
Se biografi af C. H. Rundgren, C:s efterträdare i
Svenska akademien (i akademiens "Handl. ifrån år
1886", d. 2, 1888), minnesteckning af
E. Törnebladh (i "Pedagogisk tidskr.", 23:e årg.,
1887), L. De Geer, "Minnen" (1892), Arcadius,
"Bilder ur svenska folkundervisningens historia"
(2:a h. 1898), och C. T. Odhner, "F. F. Carlson
såsom häfdatecknare" (i "Lefnadsteckn. öfver
k. sv. vet. akad:s ledamöter", bd 4, 1902).
2. Karl Fredrik Ernst C., den föregåendes son,
skolman, riksdagsman, historiker, f. 14 mars 1854 i
Stockholm, blef 1872 student i Uppsala, 1877 filos.
doktor och 1880 docent i historia därstädes samt
1883 lektor i historia, geografi och modersmålet
vid högre realläroverket i Göteborg. 1890 utnämndes
han till professor i historia och statskunskap vid
högskolan därstädes, men återgick 1893 till sitt
lektorat. C. tog liflig del i Göteborgs kommunala
lif och var bl. a. 1891-1900 ordförande i stadens
allmänna folkskoleöfverstyrelse. 1897-1905 var han,
som i politiken vanligen slutit sig till frisinnade
partier, en af nämnda stads representanter i andra
kammaren, hvilken 1903-04 valde honom till ledamot af
konstitutionsutskottet. C. har varit en rätt flitig
och framgångsrik motionär. Så t. ex. var det på grund
af hans motion 1898 som den statistiska handboken
"Sverige" med anslag af statsmedel utarbetades och
utgafs på svenska, franska och engelska. Hans motioner
(1899) om en mera tidsenlig och svensk namnlängd
i almanackan och (1900) att frågor om bestämmelser
rörande rikets vapen och flagga skulle afgöras af
konung och riksdag gemensamt och ej af konungen allena
ledde till önskad påföljd. Han yrkade 1902 på ökade
anslag för främjande af universitetens för allmänheten
afsedda föreläsningskurser - ett yrkande, som medförde
önskadt resultat - och på proportionellt valsätt
vid val af riksdagens utskott och delegationer, ett
förslag, som ej ledde till någon påföljd. Upptagande
tanken i S. Boethius’ läroverksmotion af 1896,
motionerade han 1899 om en riksdagens skrifvelse
till k. m:t med anhållan om framläggande af förslag
till omorganisation af de allmänna läroverken i den
riktning, att den dittillsvarande 9-års kursen delades
i ett högre och ett lägre stadium samt att det lägre
finge en afslutningsklass med en särskild, af en
viss kompetens åtföljd afgångsexamen för lärjungar,
som vid 15-16 års ålder sluta sin skolgång. C. blef
ledamot af den med anledning af motionen tillsatta
kungl. kommittén och inlade stor förtjänst vid
utarbetandet af kommitténs förslag, som blef
grunden till den stora läroverksreformen vid 1904
års riksdag. Ett erkännande däraf var C:s utnämning
s. å. till öfverdirektör och chef för den nyskapade
öfverstyrelseo för rikets allmänna läroverk. C. har
skrifvit bl. a. Om Karl XII:s vistelse i Sachsen
1706-07 med särskild hänsyn till det nordiska
krigets inverkan på spanska tronföljarstriden
(akad. afh., 1877), Sverige och Preussen 1701-1709
(i Hist. bibi., 1880), Drottning Kristinas historia
(i den på Hj. Linnströms förlag utg. "Sveriges
historia", IV, 1881), Sverige på kongressen i Wien
1814-1815 (i Hist. tidskr.,. III, 1883), Karl XII:s
ryska fälttågsplan 1707 -1709, sedd i ljuset af
nyare forskningar (i Nord. tidskr., 1889), Columbus
och Toscanelli (i Ymer, 1893), Karl XII och kejsaren
1707. Sveriges sista bragd som protestantisk stormakt
(i Hist. tidskr., XVII, 1897) och Slaget vid Poltava
och dess krigshistoriska förutsättningar enligt
samtida källor (1897;
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
