Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 1183-1184 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carlson ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Göteborg utförde han en Psyche och sitt kanske
förnämsta arbete, den karaktärsfulla stora frisen
Baldersbrenna, som framställer hela den nordiska
gudavärlden med liffull omväxling och rikedom i
kompositionen samt verkligt personlig uppfattning
af de mytiska figurerna. Hans kraftiga utkast Loke
bindes af gudarna (skänkt i brons till nationalmuseum
1885) hör äfven till de mera lyckade inläggen
i frågan om de nordiska myternas användbarhet
för skön konst. Vidare märkas Flora (statyett,
1871), tre reliefer Luna och Endymion (1872), Ny
och Nedan (1873, dessa fyra verk i marmor ha sedan
blifvit skänkta till Göteborgs museum) samt Vas med
dansande backanter (1878), ett särdeles intagande
alster af lekande fantasi, känsligt formsinne
och smidigt behandlingssätt. Vasen beställdes i
brons af P. Fürstenberg och finns nu i Göteborgs
museum - en reproduktion af densamma inköptes 1885
af nationalmuseum. Af C:s kopior från antiken eger
Göteborgs museum Kapitolinska amor, Den knäböjande
Venus och Amor och Psyche, samtliga i marmor.
G-g N.

Carlsson, Albertina, zoolog, f. 12 juni 1848 i
Stockholm, sedan 1881 lärarinna vid Södermalms högre
läroanstalt för flickor, är den första svenska
kvinna, som egnat sig åt undersökningar på den
moderna morfologiens område. Sedan hon under flera
år idkat zoologiska studier vid Stockholms högskola,
har hon utgifvit en hel rad erkändt förtjänstfulla
arbeten, som behandla dels ryggradsdjurens anatomi
och embryologi, dels fylogenetiska spörsmål. Af hennes
publikationer må nämnas: Beiträge zur kenntniss der
anatomie der schwimmvögel (af Vetenskapsakademien
belönad med flormanska priset), Untersuchungen
über gliedmassenreste bei schlangen, Untersuchungen
über die weichen teile der s. g. überzähligen
strahlen an hand und fuss (alla tre i Bihang till
Vet. akad:s handl. 1884, 1886 och 1891), Über
die zahnentwicklung bei einigen knochenfischen (i
Zool. jahrb., 1894), Über die zahnentwicklung der
diprotodonten beutelthiere (ibid. 1899), Beiträge zur
anatomie der marsupialregion bei den beutelthieren
(ibid. 1903) och Zur anatomie des Notoryctes typhlops
(ibid. 1904). L-e.

Carlstadt. Se Karlstadt, A. R.


Carlsund, Otto
Edvard, ingenjör, fartygskonstruktör, f. l okt. 1809
i Karlskrona. Student i Lund 1829, studerade han
först juridik, sedan fysik och matematik under
Hills ledning, men lämnade snart universitetet för
att egna sig åt mekaniken, till hvilken hans håg
stått från barndomen. Efter praktisk utbildning
vid Motala verkstad, hvarunder han till chef hade
grefve A. E. von Rosen, förde han som befälhafvare
ångbåten "Rosen", hvilken konstruerats af hans broder,
löjtnanten vid flottans mekaniska kår Anton Gustaf
C. (d. 1834) och var en af de första ångbåtarna
på linjen Norrköping-Stockholm. Som själfständig
konstruktör byggde C. 1836-37
ångbåten "Norrland" och öppnade med denna ångbåtstrafiken
på norrländska kusten 1837. Vid byggandet af maskinen
tillämpades för första gången C:s uppfinning
att medelst vefstake direkt utan tillhjälp
af balans öfverföra cylinderkolfvens rörelse
till maskinaxeln. 1839 reste C. till England och
fullbordade där under anställning vid en af landets
största verkstäder sin fackutbildning. Återkommen
till Sverige 1843, öfvertog han s. å. högsta
ledningen af Motala mekaniska verkstad, hvilket
etablissemang genom C:s verksamhet utvecklade sig till
en mekanisk mönsterverkstad med ett anseende, som
sträckte sig vida utom Sveriges gränser. Särskildt
som fartygs- och sjömaskinkonstruktör var C. en
föregångsman och införde bl. a. i vårt land John
Ericssons uppfinning propellern. Af icke mindre
betydelse torde vara, att C. som verkstadsledare och
konstruktör förstod att bilda en skola af ingenjörer,
hvilken kraftigt bidragit till utvecklingen
af Sveriges mekaniska industri. C. blef 1852
ledamot af Krigsvetenskapsakademien och 1854 af
Vetenskapsakademien. Efter att 1870 hafva lämnat
chefskapet vid Motala verkstad var han 1870-72 ledamot
af riksdagens andra kammare såsom representant
för Motala-orten (Aska, Dals och Bobergs härad af
Östergötlands län) samt 1878-81 ledamot af första
kammaren för Älfsborgs län. Som riksdagsman arbetade
C. kraftigt för de svenska järnvägarnas utveckling
och för främjandet af Sveriges sjöförsvar. Mot slutet
af sin bana blef han anhängare af protektionismen
på grund af den förlust i industriell utveckling
han ansåg Sverige hafva lidit därigenom, att
materiel till statens järnvägar icke från början
fick tillverkas inom landet. I skyddssyfte väckte
han därför vid 1880 års riksdag motion om att en
inregistreringsafgift af 5 proc. af varuvärdet skulle
påläggas alla varor, som från utländsk ort infördes
i landet. C. afled i Stockholm 24 febr. 1884. Vid
Motala verkstad aftäcktes 22 aug. 1889 en minnesvård
(granitmonument med bronsmedaljong) öfver C.,
"banbrytare inom det svenska ångbåtsbyggeriet". Se
C. Adelsköld, "Otto Edvard Carlsund. Civilingenjör"
(i "Lefnadsteckningar öfver K. sv. vet. akad:s efter
år 1854 aflidna ledam.", III, 1891).

Carludovica palmata Ruiz et Pav., en till
fam. Cyclanthaceæ hörande, låg, palmartad växt med
stora handflikiga blad. Af de unga bladens fibrer
förfärdigas de bekanta äkta panamahattarna. Växten
är inhemsk i nordvästra delen af Syd-Amerika. Se
illustr. sp. 1185. Ldt. (G. L-m.)

Carlyle [käläi’1; äfven kä’läil], Thomas, skotsk
tänkare, häfdatecknare och socialpolitisk
skriftställare, föddes 4 dec. 1795 i byn
Ecclefechan, grefskapet Dumfries, och dog 5
febr. 1881 i London. Fadern var en frikyrklig
murare och hemmansegare, ovanlig kraftmänniska
till karaktären. Honom såväl som modern omfattade
C. städse med de varmaste sonliga känslor, och
barndomshemmets enkla lefnadsvanor bibehöll han
lifvet igenom. Äldst bland nio syskon, fick gossen en
vårdad uppfostran, genomgick lärdomsskolan i Annan
och var 1809-13 student vid Edinburghs universitet,
där han vann sitt uppehälle med att ge lektioner. För
hans inåtvända natur, som tidigt sysslade med
de djupare lifsgåtorna, kändes läroanstalternas
tvång, kamratråhet och andelösa pedanteri högligen
tryckande. Den

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>