romerska katoliker ha upprättat anstalter för högre undervisning, och 1897 åtnjöto 2,868 personer universitetsbildning under ledning af 253 lärare. Protestantismen är så godt som allenahärskande; 1890 funnos endast 2,640 romerska katoliker. Talrikast äro baptisterna, därefter komma metodisterna, presbyterianerna, "the Christians", lutheranerna och episkopalerna i nu nämnd ordning. North C. är i administrativt hänseende indeladt i 96 grefskap (county). Statens legislatur består af 50 senatorer och 120 för 2 år valda representanter. Guvernören väljes för 4 år. North C. sänder 9 representanter till kongressen. - North C. tog liflig del i oafhängighetskriget mot England, antog 1776 sin författning, som 1835 ändrades, och slöt sig 1861 med en viss tvekan till de konfedererade staterna. Dess kontingent af deltagare i inbördeskriget var större än någon annans af sydstaterna. Efter kriget fick North C. sin ännu gällande författning af 1868. 1900 blef rösträtten med vissa modifikationer inskränkt till de skrif- och läskunnige, hvarigenom de fleste negrerna miste sin rösträtt. - Litt.: J. W. Moore, "History of North Carolina" (2 bd, 1880), samt Saunders och Clark, "Colonial and state records of North Carolina" (19 vol., 1889-1902). 2. South Carolina (Syd-Carolina) är som en kil inskjutet mellan North C. i n. och Georgia i s. v., medan dess sydöstra gräns bildas af Atlanten. 80,411 kvkm. 1,340,316 inv. (1900), 17 på l kvkm. Folkökningen 1890-1900 var 16,4 proc. Kusten är rikare på inskärningar än North C:s, Winyah bay i n., Bull's bay, Charleston harbor, S:t Helena sound och Port Royal sound längst i s. Det öfvervägande slättlandet - endast i n. v. finnas utgreningar från Alleghanybergen - genomdrages af flera betydande floder i riktningen n. v. - s. ö., bland hvilka Peedee, till Winyah bay, Santee river, med bifloden Broad river, och Savannah, som under större delen af sitt lopp bildar gränsen mot Georgia, äro de största. Klimatet är mildt och sundt, utom i kärrtrakterna, och i kustlandet är jorden ytterst fruktbar. - Hufvudnäringen är bomullsodling och bomullsindustri. 1898-99 utgjorde bomullsskörden 1,04 mill. balar, hvaraf 400,000 balar spunnos i landet. 1880 funnos 82,334 spindlar och sysselsattes 2,100 personer i bomullsindustrien, medan motsvarande tal år 1899 voro 1,9 mill. och 45,000. 1900 var värdet af i staten tillverkade bomullsvaror 29,7 mill. doll. Dessutom odlas ris i stor skala, socker, frukt af alla slag, rotfrukter m. m. En viktig näring är också skogsafverkningen, hvars produkter 1900 nådde ett värde af 5,2 mill. doll. Äfven tobak odlas i stor utsträckning och exporteras. Tobaksskördens värde 1899 var 2,7 mill. doll. En synnerligen viktig näring är fosfatberedningen. 1867-90 var South C. absolut allenahärskande på fosfatmarknaden, men upptäckten af fosfat i Florida och Tennessee har gjort slut på detta monopol. South C. producerar nu omkr. 500,000 eng. ton årligen, medan Tennessee lämnar ungefär lika mycket och Florida dubbelt. Tillverkningen af artificiella gödningsämnen är därför mycket storartad i South C., och tillverkningsvärdet beräknas till omkr. 5 mill. doll. för år. Antagligen tillverkas och säljas mer gödningsämnen i denna stat än annorstädes inom Unionen, och Charleston anses som den förnämsta industriorten i världen på detta område. - Af befolkningen 1900 voro 664,895 män och 675,421 kvinnor, 1,334,788 födda inom staten och 5,528 inflyttade. De hvite utgjorde 557,807, negrerna 782,321, indianerna 121 och kineserna 67. S. å. funnos 24 städer med mer än 2,000 inv. De största äro Charleston, med 55,807 inv., hufvudstaden Columbia, med 21,108 inv., Greenville, med 11,860, och Spartanburg, med 11,395 inv., allt 1900. Undervisningsväsendet har ordnats genom konstitutionskonventet år 1895, och South C. har bl. a. en berömd kvinnlig teknisk skola i Rock hill, "Winthrop normal and industrial college". Af den hvita manliga befolkningen öfver 21 år, 130,375 (1900), voro 15,865 eller 12,2 proc. analfabeter, af den motsvarande negerbefolkningen, 152,860 (s. å.), 83,618 eller 54,7 proc. analfabeter. - South C. är för administrationen indeladt i 40 grefskap (county). Guvernören och de 124 medlemmarna i representanthuset väljas för 2 år, de 40 senatorerna för 4 år. Till kongressen sänder South C. 7 representanter. South C. är den enda stat i Unionen, som drifver handel med rusdrycker som statsmonopol. Sedan 1898 äro endast de personer röstberättigade, som kunna läsa och skrifva eller som betala skatt för egendom af 300 doll. värde, hvarigenom en negermajoritet i politiken förebygges. - South C. var den af de amerikanska kolonierna, som hade de flesta förbindelserna med England, på grund af den rika och till stor del aristokratiska styrande klassen där. Stor opposition rådde därför till en början där mot anslutningen till det amerikanska upproret. Men sedan South C. 1776 antagit sin författning, som 1778 och 1790 reformerades, accepterade det 1788 Unionens författning. 1832 fattades där under ledning af Calhoun (se d. o.) nullifikationsbeslutet mot den nya skyddstulltariffen, och staten gaf efter i striden, först sedan denna modifierats. Det var också den första stat, som (dec. 1860) anslöt sig till secessionen, och i april 1861 öppnades där fientligheterna mot Unionen genom beskjutningen af Fort Sumter. Under inbördeskriget led South C. ofantligt, kanske mer än någon annan stat i Unionen, och efter dess slut tillsattes 1865 en provisorisk regering, och en lagstiftande församling inkallades. Enligt den 1868 antagna nya författningen afskaffades slafveriet och gafs medborgarrätt åt negrerna. Kriget hade förstört landets finanser, som ännu mer ödelades genom regimen under den nya författningen. Genom negrernas röster kom nämligen en mängd yrkespolitiker, "carpet-baggers" (se d. o.), från norden till makten i staten, och dessa förhållanden medförde förbittrade partistrider mellan negrerna och de besuttne hvite, kulminerande i Kuklux-klanens våldsamma agitation, som först 1871 med militärmakt kunde undertryckas. Litt.: W. G. Simms, "The history of South Carolina" (1840). och Edward M'Crady, "The history of South Carolina" (4 vol., 1897-1902). Carolina, La, stad i spanska prov. Jaén (Andalusien). 9,756 inv. (1900). C. är den viktigaste af de 1769, under Karl III:s regering, grundade protestantiska kolonierna i Sierra Morenas bergstrakter. Carolina (egentl. Academia Carolina), Karolinska universitetet i Lund, så kalladt med anledning däraf att det grundlades af Karl X.