om Goethe och dennes verk. Som konstskriftställare vann C. ett ansedt namn genom sina Briefe über die landschaftsmalerei (1831; 2:a uppl. 1835). Han var själf en utmärkt landskapsmålare. Carus, Julius Victor, tysk zoolog, f. 1823 i Leipzig, d. 1903, blef 1849 konservator i Oxford och 1853 e. o. professor i zoologi i Leipzig. Bland hans större skrifter må nämnas: Zur nähern kenntniss des generationswechsels (1849) och System der thicrischcn morphologie (1853). Tillsammans med Gerstäcker utgaf han en på sin tid mycket anlitad uppslagsbok, Handbuch der zoologie. Känd och mycket värderad har C. blifvit förnämligast genom bibliografiska och historiska skrifter på zoologiens område: Geschichte der zoologie (1872), Bibliotheca zoologica (1861, tills, med W. Engelmann) och årliga förteckningar öfver den zoologiska litteraturen i den 1878 af honom grundade, mycket spridda tidskriften "Zoologischer anzciger". C. öfversatte äfven Darwins arbeten till tyska språket. L-e. Caruso, Enrico, italiensk operasångare, f. i Neapel, har under senaste åren (från 1903) på gästspelsresor i Österrike, Tyskland, England och Amerika gjort sig känd och beundrad som en af nutidens ypperste tenorister, med en varm, mjuk och böjlig röst, som är fulländadt skolad i "bel canto". Italienska operaroller äro hans egentliga fält. Carus Sterne, pseudonym för tyske författaren E. L. Krause (se d. o.). Carutti di Cantogno [kantå'njå], Domenico, baron, italiensk statsman och historieskrifvare, f. 1821, tillhörde en mycket gammal ätt i Piemonte, idkade i sin ungdom grundliga studier i juridik, historia och litteratur samt uppträdde äfven som skald (bl. a. med diktsamlingen Addio, 1849). C. väckte sedan uppseende genom några politiska och historiska skrifter, såsom Dei principii del governo libero (1852), Storia del regno di Vittorio Amedeo II (1856, 3:e uppl. 1897) och Storia del regno di Carlo Emanuele III (1859). 1859 kallades han af Canova till generalsekreterare i utrikesministeriet, 1860 invaldes han i italienska parlamentet, och 1862-69 var han italienskt sändebud i Haag. C. blef 1869 medlem af statsrådet, var längre tider deputerad och utnämndes 1889 till medlem af senaten. Bland hans lärda, med klassisk bredd och värdighet skrifna arbeten öfver Savojens och konungariket Sardiniens historia märkas, utom ofvannämnda skrifter, äfven Storia della diplomazia della casa di Savoia (4 bd, 1875-80), Storia della corte di Savoia durante la rivoluzione e l'impero francese (2 bd, 1892) och Storia di Pinerolo (1893). Carvacrol. Se Karvakrol. Carvajal [-chäl], Thomas José Gonzalez, spansk statsman och skriftställare, f. 1753, utnämndes 1795 till intendent vid de på Sierra Morena och i Andalusien anlagda kolonierna, men tog 1807 afsked från denna befattning. När hela nationen 1809 reste sig mot fransmännen, ingick han som intendent vid hären. 1813 blef han statssekreterare i finansministeriet och sedermera på egen begäran studiedirektor vid högskolan San Isidoro. 1815 häktades han, därför att han där upprättat en lärostol i författningsrätt. Efter revolutionen 1820 återfick han sin syssla och utnämndes 1821 till medlem af statsrådet. Vid reaktionens våldsamma genombrott 1823 måste C. fly från Madrid och återkom ej förrän 1827. Sedermera innehade han flera militära befattningar till sin död, 1834. Såsom skriftställare vann C. europeisk ryktbarhet genom sin metriska öfversättning af åtskilliga böcker i bibeln, Los salmos (5 bd, 1819), Los libros poeticos de la santa biblia (6 bd, 1827) m. fl. Hans Opusculos ineditos en prosa y verso utkommo 1847 i 13 bd. Carvalho [karva7ljå], Léon och Miolan-C. Se Miolan-Carvalho. Carvalho [karva;ljå], José da Silva, portugisisk statsman, f. 1782, var från studentåren afgjord vän af liberalismen, rönte därför åtskillig förföljelse på den juridiska ämbetsmannabanan och blef en verksam deltagare i den revolution, som i aug. 1820 utbröt i Oporto. I jan. 1821 var han en af de fem, åt hvilka cortes uppdrog landets styrelse, och s. å. ingick han som justitieminister i Johan VI:s liberala ministär. Vid den absolutistiska motrevolutionen 1823 flydde C. till England, återvände 1826, men måste efter dom Miguels statskupp (1828) ånyo söka skydd i England. När dom Pedro ankom till Europa för att skydda sin dotter Marias rättigheter, sällade sig C. till honom och verkade sedermera nitiskt för Miguels förjagande. Han utnämndes till medlem af Marias fönnyndarråd, följde dom Pedro till Terceira och därifrån på expeditionen till Portugal, 1832. S. å. blef han dom Pedros finansminister och kunde som sådan genom en rad af lyckliga reformer återställa den svårt rubbade statskrediten. Revolutionen 10 sept. 1836, till förmån för den friare författningen af 1820, störtade honom ur ministären, och efter sitt deltagande i den misslyckade motrevolutionen 4 nov. s. å., för återupprättande af 1826 års charta, måste han ännu en gång fly till England. Han återkom dock efter erhållen amnesti samt deltog som verksam "chartist" 1842 i återställandet af dom Pedros charta genom upproret i Oporto, hvarefter han tillhörde statsrådet till sin död, 1845. Carwar [kawa'9] l. Karwar, hufvudstad i Kanara. Carvel. Se Gaeliska språket och litteraturen. Carver [ka've], Jonathan, engelsk upptäcktsresande, f. 1732 i Connecticut, deltog i striderna mot fransmännen i Canada och beslöt vid fredsslutet 1763 att utforska trakterna bortom Mississippi och att finna en nordvästlig väg till lands mellan Atlanten och Stilla hafvet. 1766-68 utforskade han Lake superiors stränder och inledde förbindelser med många indianstammar. Under början af 1767 hade C. deltagit i indianstammarnas stora rådslag, och i den trakt, där nu S:t Paul ligger, valdes han l maj till medhöfding af dakotastammen. Han erhöll då, som tacksamhetsbetygelse för en af honom förmedlad fred mellan sioux- och ojibeway-indianerna, ett stort landområde i förläning. Efter C:s i fattigdom inträffade död, 1780, anträffades bland hans papper det med tvenne berömda indianhöfdingars totem påtecknade (10,000 engelska kvadratmil omfattande) förläningsbrefvet, enligt hvilket indianerna (på engelska) benämna honom "our good brother Jonathan", hvaraf ett af de vedertagna namnen på den nordamerikanska nationen förmodas härleda sig. Ord, som saknas under C, torde sökas under K.