C:s arfvingar sålde sina territoriella anspråk för 50,000 pd st. Dessa anspråk förkastades 1825, men ha flera gånger uppdykt. C:s förnämsta verk äro Travels to the interior parts of North America och Origin, mariners and customs, religion and languages of the indians (1778). Hans plan att göra trakten kring S:t Paul till ett stort kommunikationscentrum mellan östern och västern samt att genom kanaler förena det med New York och Canada är nu genom Great Erie-kanalen förverkligad. G. Stg. Carvin l. C. Épinoy [karva' epinoa'], stad i franska depart. Pas-de-Calais. 7,002 inv. (1901). I närheten stenkolsgrufvor och ett gammalt kapell, som är en mycket besökt vallfärdsort. Cary [kä^ri]. 1. Sir Henry C., viscount Falkland, engelsk politiker, blef efter några års krigstjänst hofman vid Jakob I:s hof, 1617 medlem af privy council, 1620 skotsk peer under namn af viscount Falkland och 1622 ståthållare på Irland, hvars styrelse han förestod till 1629. Han var ej vuxen denna svåra ställning, och hans vankelmodiga irländska politik endast ökade förvirringen på ön. - C:s maka, Elizabeth Cary, lady Falkland, f. 1585, d. 1639, var ryktbar som en af sin tids lärdaste kvinnor. Hon öfvergick till katolicismen, men stod i nära förbindelse med Chillingworth och andra af trosfrihetens tidigaste förespråkare i England. 2. Lucius C., viscount Falkland, den föregåendes son, engelsk politiker, f. omkr. 1610, ärfde familjens litterära intressen och hängaf sig tidigt, liksom modern, åt religiös spekulation. Under 1630-talet var hans gods Great Tew en fristad för religiösa tänkare som Chillingworth och flera af tidens mest kände engelske skalder. C. motstod sin moders försök att göra honom till katolsk proselyt och intog i sin samtids kyrkopolitiska strider en egendomlig mellanställning, med sin glödande entusiasm för tankens frihet bortstött lika mycket af Lauds högkyrkliga episkopalism som af presbyterianernas trångbröstade renlärighetsnit. I långa parlamentet uppträdde han för Straffords domfällande, men emot biskopsämbetets afskaffande. Då Karl I i början af år 1642 för sista gången sökte samförstånd med parlamentet, gjorde han C. till sin statssekreterare, och som sådan ledde C. (sept. s. å.) de fruktlösa förhandlingarna med parlamentet. Inbördeskrigets utbrott bragte honom till förtviflan, och då alla utsikter till en fredlig uppgörelse syntes försvunna, sökte och fann han döden i slaget vid Newbury, sept. 1643. C. var en af denna religiösa brytningstids ädlaste och mest finbildade, men också vekaste personligheter. Hans bana är med mycken sympati skildrad af Gardiner i "History of England 1603-1642". "The poems of Lucius Carey" utgåfvos 1870 af d:r Grosart. V. S-g. Cary [kalori], Alice, nordamerikansk författarinna, f. 1820, d. 1871, var dotter af en landtbrukare från Ohio och kom 1852 till New York med sin likaledes poetiskt begåfvade syster Phœbe C. (f. 1824, d. 1871). Deras hem i New York blef en samlingsplats för skriftställare, konstnärer och politiker. Alice C. skildrade behagligt sin födelsebygd och lifvet där i prosaarbetena Clover-nook (1851-53), Ptctures of country life (1859) m. m., utgaf en diktsamling tillsammans med systern och ensam flera sådana (bäst är A lover's diary, 1867) samt skref romaner med ämne ur hemlifvet, bl. a. Married not mated (1856). Phoebe C. utmärkte sig mest som hymndiktarinna. En samling; af bägges dikter utgafs" i 4 bd 1873 (flera uppl.), med minnesteckning öfver systrarna af Mary Ames. Carya Nutt., Hickory-träd, bot., växtsläkte af fam. Juglandaceæ. Arterna, som härstamma från Nord-Amerika, äro storväxta träd, besläktade med valnötträdet. Liksom detta hafva de parbladiga blad och stenfrukt. Frukterna af C. alba Nutt. m. fl. arter ("hickory-nötter") innehålla oljerika, ätliga frön, som äro ännu mer välsmakande än valnötternas. Veden af C. porcina och andra arter utgör ett hårdt och varaktigt virke. Barken af C. alba och C. tomenlosa användes till färgning. Ldt. (G. L-m.) Caryocaraceæ l. Rhizoboleæ, bot., växtfamilj, besläktad med Marcgraviacæ och Theaceæ, innefattande ett fåtal träd och buskar i Syd-Amerikas urskogar. De jättelika stammarna af Caryocar-arterna användas med fördel i möbelsnickeriet (tatajubaträ) och till skeppsbyggnad. Nötterna ätas rostade. G. L-m. Caryocatactes, zool. Se Nötkråksläktet. Caryocystites v. Buch, paleont., ett inom de undersiluriska aflagringarna förekommande cystidé-släkte af fam. Echinosphœrilidæ, utan stjälk, med relativt stora kalkplåtar, som visa sig rafflade af porrutornas på ytan såsom lister framträdande rör. Såsom typ för släktet anses den redan af Wahlenberg beskrifna C. granatum. A. G. N. (A. Hng.) Caryophyllaceæ, Nejlikväxter, bot., en familj inom ordn. Centrospermæ (Curvembryæ), innefattande de oftast af äldre systematiker såsom skilda familjer upptagna Silenaceæ, Paronychieæ och Alsinaceæ, som emellertid visa så stora öfverensstämmelser, att de numera allmänt ställas endast som grupper inom ifrågavarande familj. Till densamma hörande växter äro örter och halfbuskar med vanligen motsatta, enkla blad; blommorna äro anordnade i kvast, hvilken till sist öfvergår i ensidiga knippen; blommorna äro regelbundna, i regel femtaliga; fruktämnet, bildadt af 2--5 fruktblad, är enrummigt med ett centralt fritt fröämnesfäste och fria stift; frukten är kapsel, sällan nöt eller bär. De omkr. 1,300 arterna anträffas hufvudsakligen inom de tempererade zonerna. -- Familjen sönderfaller i två stora väl begränsade grupper: 1. Alsinoideæ (Alsineæ, se d. o.) med fribladigt foder. Till denna grupp höra släktena Cerastium, Spergula, Sagina, Stellaria, Arenaria, Scleranthus, Herniaria o. a.; de båda sista släktena ha nötfrukt och sammanfattas jämte andra släkten till gruppen Paronychieæ. 2. Silenoideæ (Sileneæ) med sambladigt foder. Bland de många hithörande släktena kunna anföras Lychnis, Agrostemma, Silene, Dianthus, <p>Saponaria, <p>Gypsophila. Familjens nytta är ringa. Några arter ha medicinsk användning, förr mer än nu. Spergula odlas allmänt som foderväxt. Många arter af släktena Cerastium, Dianthus, Gypsophila, Lychnis, Saponaria och Silene odlas som prydnadsväxter. Flera arter ha giftiga frön. G. A. (G. L-m.) Caryophyllidea, zool. Se Bandmaskar. Caryophyllus aromaticus L., Kryddnejlikträdet, bot. farm. Se Eugenia och Eugenol. Caryopsis. bot. Se Hinnfrukt. Ord, som saknas under C, torde sökas under K.