Caryota L., bot., växtsläkte af fam. Palmæ, med 9 arter i södra Asien och Nord-Australien. De ståtliga Caryota-palmerna, som i Europa odlas i växthus, utmärka sig genom småbladens fiskfenliknande utseende. Af de större arterna (C. urens, C. Rumphiana m. fl.) erhållas palmsocker, ett värdefullt virke och sago. Af bladslidornas fibrer beredes vegetabiliskt tagel (crin végétale, black fibre, siamfaser). G. L-m. Casa (lat.), hydda, hus; under medeltiden äfven kloster; it. och sp., hus; port., domstol. - Casa santa (it.), jungfru Marias heliga hus i Loreto. Casa, Giovanni della, italiensk prelat och skriftställare, f. 1503, var bl. a. ärkebiskop i Benevent, 1544-50 nuntius i Venezia och slutligen påflig statssekreterare under Paul IV. Död 1556. Han är hufvudsakligen märkvärdig som ledare af en reaktion mot den allmänna efterhärmningen af Petrarcas poesi och som upphofsman till en stil, hvilken är mera kraftig och ståtlig, ehuru mindre elegant och mjuk, än nämnde skalds. C:s förnämsta verk äro sedeskildringarna Galateo, trattato de' costumi (utgifven af Tommaseo 1825) och Trattato degli uffizi communi tra gli amici superiori e inferiori. Hans samlade arbeten utkommo i Florens 1707 (i 3 bd) och förekomma i "Classici italiani" (bd IV, 1806). Casablanca, François Xavier, grefve de C., fransk statsman, f. 1796 i Nizza. invaldes 1848 i nationalförsamlingen (såsom ombud för Corsica) och verkade där för sin frände Louis Napoléons politik. I okt. 1851 blef han handels- och åkerbruksminister och kort därefter s. å. finansminister. Såsom bonapartist godkände han naturligtvis statskuppen af 2 dec. s. å. 1852-64 var han ministerpresident (utan portfölj) och 1864-71 generalprokurator vid kammarrätten ("cour des comptes"). Död 1888. 1852 utnämndes han till grefve och medlem af senaten. Casablanca (arab. Dar el-Beïda), hamnstad i Marokko, vid Atlantiska hafvet, på 33°.37' n. br., har en öppen, men djup redd och är den viktigaste mellanhanden mellan utlandet (England och Frankrike) och denna del af Marokko. Omkr. 8,500 inv. 1898 omfattade sjöfarten 283,547 ton. Exporten (ull, majs, getskinn m. m.) hade 1891 ett värde af 5,13, importen af 9,5 mill. kr. Platsen anlades af portugiserna i början af 16:e årh. i st. f. det äldre Anfa. Casagli [kasa'lji], Justina Kristina, operasångerska, född Wässelius, f. 1794, blef 1805 elev vid k. teatern och där anställd 1812. Hon berömdes för "vacker och böjlig sångröst, god skola, behagligt utseende och mycken grace" samt vann stort bifall i synnerhet som Cherubin, Papagena och Zerlina. Hon gifte sig 1812 med dansören Lodovico Casagli (f. 1769, d. 1831), lämnade med honom Sverige 1818 och reste till Italien, där hon väckte ännu större bifall än hemma, i synnerhet i Rossinis "Cenerentola" (Turin 1820) och "Donna del lago" (Rom 1823) samt i Cimarosas "Matrimonio segreto" (Lucca 1827). Hon var en längre tid anställd vid teatern i München och sökte efter mannens död ny anställning i Stockholm, men "fick afslag, emedan det försports, att hennes röst tagit skada". Fru C. dog i Parma 1841. Hon säges vara den första svenska, som uppträdt på utländsk scen. A. L. Casalanza. by i italienska prov. Neapel, nära Capua. Där afslöts 1815 en konvention, genom hvilken Neapel öfverlämnades åt österrikarna. Casalanza, hertig af. Se Bianchi (Friedrich von). Casale, it., utanverk; förstad. Casale Monferrato, kretshufvudstad i italienska prov. Alessandria (Piemonte), på Pos högra strand. 31,793 inv. (1901). Biskopssäte. C. har en 1107 färdigbyggd katedral, en renässanskyrka (San Domenico), vackra palats, ett lyceum, ett gymnasium, ett tekniskt institut och ett prästseminarium. Fabrikation af kalk och cement, maskiner, likör och konstgjorda gödningsämnen. Såsom första Po-öfvergång nedanför Turin har C. alltid haft strategisk betydelse och är fortfarande befäst. Det var under medeltiden residens för markgrefvarna af Monferrato och kom 1703 till Savojen. Casale Pusterlengo, by i italienska provinsen Milano. 6,313 inv. (1901). Stor handel med parmesanost. Casalis (Cassalis), Eugène, banbrytande fransk missionär, f. 1812 i Orthez i Béarn, idkade under pastor Pyts ledning klassiska studier med syfte att bli präst, men inträdde 1830 som elev i det evangeliska missionsinstitutet i Paris och utsändes 1832 med två andra unga män till Syd-Afrika, för att ansluta sig till missionärerna Lemue, Rolland och Pellisier i barotsefolkets land. Vid framkomsten till Kap möttes de emellertid af meddelandet, att arbetet därstädes genom ett öfverfall af höfdingen Moselikatse blifvit upprifvet, och ett nytt arbetsfält upptogs då i Basutoland, där de hjärtligt välkomnades af höfdingen Mosjesj och i Morija 1833 upprättade den första missionsstationen. Ej långt därefter fick C. upptaga en ny station i Taba Bosigo, där höfdingen residerade. Där arbetade han såsom bibelöversättare, evangelist och församlingsledare med växande framgång. Det dröjde icke länge, innan Mosjesj själf omvändes till kristendomen och blef ett godt stöd för missionsarbetet. C:s hustru, Sara Dyke, bidrog i icke ringa mån till att evangelium vann ingång hos folket, och basutokvinnorna kallade henne sin egen missionär. Kort efter hennes död, 1854, hemkallades C. för att öfvertaga ledningen af missionsinstitutet i Paris och utförde i denna ställning ett betydelsefullt arbete. F. n. (1905) finnas i Parissällskapets basuto-mission 19 hufvudstationer och 154 bistationer samt 12,000 kommunikanter och 8,000 katekumener. I 150 skolor mottaga öfver 10,000 lärjungar undervisning, och ett ej obetydligt antal infödda medhjälpare står vid missionärernas sida. C. afled i Paris 9 mars 1891. A. K. Casalmaggiore [-madjåre], kretshufvudstad i italienska prov. Cremona (Lombardiet), vid Po. 16,373 inv. (1901). Tillverkning af lervaror (majolika), glas och läder. Omgifningen är rik på vin, säd och hampa. Vid C. blef 1448 en veneziansk flotta besegrad af Francesco Sforza. Casal nuovo, förr namn på staden Manduria. Casamance [kasamaV] l. Cazamance, flod i franska kolonien Senegal, har sina källor på Futa-Djallons västra förgreningar och faller ut 120 km. s. om Gambia i Atlantiska hafvet. Stora sandbankar spärra inloppet och lämna endast tre kanaler öppna, af hvilka den mellersta, omkr. 1,200 m. bred, är