Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Casati, Gaetano - Casaubonus l. Casaubon, Isaac - Cascade range - Cascara sagrada - Cascarilla - Cascarilleros - Cascate delle marmore - Cascina - Casco (Kasko, skål, kortspel, pråm) - Casco (barn af mulatter) - Case boards - Caselli, Giovanni - Casentino-dalen - Caserta - Caserta, grefven af - Cases, Emanuel Auguste Dieudonné - Cash
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
</img> Casaubonus l. Casaubon [kasåbå'], Isaac, filolog och protestantisk teolog, f. 1559 i Genève, d. 1614 i London, blef 1596 professor i Montpellier och 1604 bibliotekarie hos Henrik IV, sedan han af katolikernas religionshat hindrats att mottaga en honom af konungen redan 1599 erbjuden professur i Paris. Sina sista lefnadsår tillbragte han i England, där Jakob I vid hans öfverflyttning till London (okt. 1610) mottog honom med stor utmärkelse. Bland C:s många arbeten må nämnas hans förträffliga editioner af ett stort antal klassiska auktorer, såsom grekerna Strabon (1587), Dionysios från Halikarnassos (1588), Aristoteles (1590 och 1605) och Polybios (1609) samt latinarna Plinius d. y. (1591), Appulejus (1594), Suetonius (1595) och Persius (1605). Värdefulla vetenskapliga skrifter af hans hand äro Animadversiomim in Athenæi deipnosophislas libri XV (Lyon 1600), hans kommentarier till "Scriptores historiæ Augustæ" (Paris 1603) samt den grundliga undersökningen De satyrica græcorum poesi et romanorum satira libri II (Paris 1605). C:s bref finnas bäst utgifna af Almeloveen (Rotterdam 1709); hans dagbok, Ephemerides, utgafs af Russel (2 bd, Oxford 1850). Litt.: Fr. Hoffman, "Isaac C." (i Hist. taschenbuch, 1880) och Nazelle, "Isaac C., sa vie et son temps" (1897). - Hans son, Meric C., f. 1599, d. 1671, präst i engelska högkyrkan, är känd som författare till ett par skrifter till försvar för faderns minne mot katolska belackare (1621 och 1624) samt till klassiskt filologiska och teologiska afhandlingar. Då långa parlamentet beröfvat honom hans kyrkliga befattningar, som han först vid restaurationen återfick, erbjöd drottning Kristina honom en fristad i Sverige. Cascade range [käskeid reinds], eng., Kaskadbergen (se d. o.). Cascara sagrada, amerikansk frangulabark. Se Cortex och Frangulabark. Cascarilla [-ri'lja], sp., kaskarillbark. Cascarilleros [-riljērås], sp., barkskalare, yrkesmässiga afskalare af kinabark. Cascate delle marmore, berömda vattenfall. Se Terni. Cascina [kaʃīna], stad i italienska prov. Pisa (Toscana), vid floden Arno. Omkr. 3,000 inv., som kommun 25,504 inv. 1901). Där blefvo pisanerna 29 juli 1364 öfvervunna af florentinerna under Galeotto Malatesta. Casco (Kasko), sp., egentl. skål, kruka; ett slags kortspel, liknande lomber. -
</img> Sjöv. Ett slags pråm, som på Filippinerna begagnas för transport af laster från och till fartyg. Cascon är omkr. 14 m. lång och 3 m. bred samt liknar en rektangulär låda. För lastens bevarande finnas flyttbara rottingtak. Tacklingen består af två master med segel, som utgöras af bastmattor och äro beklädda med lätta ribbor. - Casco begagnas äfven, såsom sjöförsäkringsterm, om fartygsskrof i allmänhet. Se Kasko. R. N.* Casco, barn, hvars båda föräldrar äro mulatter. Case boards [keis bå'əds], eng., lådbräder. Se Bräder. Caselli, Giovanni, italiensk lärd, abbé, f. 1815, d. 1891, sysselsatte sig mycket med elektriciteten och magnetismen. 1854 uppsatte han i Florens tidskriften "Ricreazione", afsedd att sprida fysikaliska kunskaper bland allmänheten, och samtidigt konstruerade han den efter honom uppkallade pantelegrafen. Sedermera konstruerade han en elektrisk motor. Casentino-dalen, den öfre Arno-dalen, mellan toskanska Apenninerna och Pratomagno. Längd 36 km. Berömd för sina skogar, sin vattenrikedom och de gamla småstäder, som kröna höjderna, är dalen mycket besökt af sommargäster. Caserta. 1. Provins i Italien (Kampanien), till 1871 kallad Terra di Lavoro. 5,268 kvkm. 797,734 inv. (1904), 151 på 1 kvkm. Provinsen, som genomflytes af Garigliano, Volturno m. fl. floder, är fruktbar och väl odlad. Bergen lämna vacker marmor och travertin. -- 2. Hufvudstad i nämnda provins, 22 km. n. om Neapel. 32,709 inv. (1901). Biskopssäte. Slottet, ett af de största och präktigaste i Europa, uppfördes 1752 af konung Karl III och under ledning af arkitekten Vanvitelli. Staden kallas C. nuova, till skillnad från det närbelägna C. vecchia, som en tid var hufvudorten i ett grefskap. Caserta, grefven af. Se Bourbon, sp. 1353. Cases [käs], Emanuel Auguste Dieudonné, grefve de las C., fransk politiker, Napoleon I:s förtrogne. Se Las Cases. Cash [kä'ʃ], eng. (eg. penningar, kontanter), en af främlingar i Kina och Japan brukad benämning på ett mindre skiljemynt och en mindre viktsort i dessa länder. Den kinesiska och japanska vikten cash (kin. li, jap. ring) är tusendedelen af en tael
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>