grefve, italiensk språkforskare, f. 1784 i Milano, d. 1849, förvärfvade redan vid unga år grundlig kännedom i de orientaliska språken. Hans förnämsta verk är Mémoire géographique et numismatique sur la partie orientale de la Barbarie, appelée Afrikiah par les arabes, suivi de recherches sur les berbères atlantiques (1826). Dels ensam, dels tillsammans med Mai utgaf han åtskilliga fragment af Wulfilas gotiska bibelöfversättning. Castiglione [kastiljåne], hertig af. Se Augereau. Castil-Blaze. Se Blaze, Fr. Castilho [kastiljå], Antonio Feliciano de, portugisisk skald, f. 1800, d. 1875. Vid sex års ålder blef C. till följd af en sjukdom i det närmaste blind och tvangs af detta lyte till ett stillsamt och kontemplativt lif (till större delen tillbragt hos en broder, som var präst på landet). Under dom Miguel måste han fly från Portugal och vistades därefter en tid på Azorerna, en tid i Brasilien. Efter sin återkomst valdes han till medlem af den portugisiska vetenskapsakademien. -- C. lefde under romantikens tid och sökte, ehuru med föga framgång, att ansluta sig till denna riktning. Till sitt skaplynne stod han närmare den äldre skolan, de s. k. arkadierna, och särskildt odlade han den af dem högt skattade bukoliska genren. Bland hans originalarbeten på vers märkas Cartas de Echo e Narciso (1821), Primavera (1822) och Amor e Melancholia ou a novissima Heloïsa (1828), en versifierad roman ur lifvet, hvilken på sin tid åtnjöt mycken popularitet. Den senare hälften af sitt lif egnade C. åt öfversättning af utländska diktverk. Bäst lyckades han i sin fria bearbetning af det franska dramat "Camões" af V. Perrot och A. Du Mesnil, en bearbetning, som i allmänhet anses som ett originalverk. Af värde äro hans tolkningar af latinska och grekiska författare, Ovidius, Vergilius, Anakreon m. fl. Han öfversatte och bearbetade stycken af Shakspere, Molière m. fl. och tolkade på sin ålderdom efter en fransk öfversättning Goethes "Faust", dock med föga framgång. -- C:s förtjänster ligga i det formella. Han var en god versifikatör, hans språk var lättflytande och välljudande, och han lånade trots sin klassiska läggning många ord och vändningar från talspråket. Se vidare hans son Julio de C., "Memorias de C." (1881), samt Th. Braga, "Historia do romantismo em Portugal" III (1881). E. S--f. Castilla [kasti'lja], spanska namnet på Kastilien. Castilla [kasti'lja], Ramon, peruansk statsman, till börden mestis, f. 1797, d. 1867, utmärkte sig i befrielsekriget mot spanjorerna, deltog i slaget vid Jungay (1839) som general och blef s. å. krigsminister. 1841--44 lefde han i landsflykt, störtade sistnämnda år diktatorn Vivanco och var 1845--51 president i Peru. 1854 ställde sig C. i spetsen för ett uppror mot regeringen och innehade ånyo presidentämbetet till 1862. Castille [kasti'j], Charles Hippolyte, fransk skriftställare, f. 1820, d. 1886, uppsatte 1847 tillsammans med Molinari tidskriften "Le travail intellectuel" och 1848 i förening med Bastiat tidningen "La république française" samt var i slutet af 1860-talet redaktör för tidningen "Globe". Han författade bl. a. Les hommes et les mœurs sous le règne de Louis-Philippe (1853), L'histoire de la seconde république française (1854--56), Portraits historiques au 19:e siècle (1856--60), Histoire de soixante ans (1859--63, ofullb.) samt flera om en liflig inbillningskraft vittnande romaner. Castillejo [-le'chå], Cristobal de, spansk skald, f. 1494 i Ciudad Rodrigo, d. 1556 i ett kloster nära Wien, sedan han trött på hoflifvet ingått på den prästerliga banan. Redan som yngling var han anställd som sekreterare hos Karl V:s  broder, sedermera kejsar Ferdinand I. G. var sin samtids oförtrutnaste och mest lysande försvarare af den gamla spanska lyriken gentemot den öfverhandtagande invasionen af de nyitalienska versformerna och konstlade uttryckssätten. Sina motståndare, som han kallade "petrarkister", bekämpade han med satirens skarpaste vapen. G. började sitt författarskap med några "comedias"; tiden för deras tillkomst är obekant, likaledes om de kommit till uppförande. Såsom skald var C. i besittning af den gamla nationella poesiens bästa egenskaper, om han än icke egde alla förutsättningar för en god lyriker. Genom behaglig form, god versifikation, ursprunglig friskhet, gratie, varm känsla står han framför sin tids lyriske skalder. Hans satir är uppsluppet cynisk, hans humor full af slipprigheter. Bästa profvet på hans "genero festivo", där han står oöfverträffad, är Diálogo entré el aulor y su pluma, där han af sin penna begär räkenskap för den tid han missbrukat densamma under 30 år. Ej mindre genial är Sermón de amores del maestro Buen-talente, llamado Fray Nidel de la orden del Cristel, en beskrifning på de ödesdigra följderna af kärlekens passion, hvarvid han  släpper loss satirens gissel mot prästernas skamlösa lefverne. Af samma kynne är Diálogo que habla de las condiciones de las mugeres (tr. 1544 i Venezia och 1546 i Toledo). Hans Farsa de la constanza, med en "introlto y argumento" på latin, i sju akter, är -- enligt Moratin -- föga dramatisk, men full af humor, gratie och uppsluppen cynisk satir. Originalet i manuskript lånades 1823 från biblioteket i Escorial af I. B. Gallardo och har sedan ej kommit till rätta. Obras de Castillejo, expurgadas por la inquisición (1573) är en af de första i Madrid tryckta böckerna; den omtrycktes 1592 i Antwerpen och 1600 i Madrid. G:s arbeten finnas i Rivadeneiras "Biblioteca de autores españoles", XVI och XXXII. Ad. H--n. Castillo [kastiljå], spanska författare. -- 1. Diego Enriquez de C., Henrik IV:s af Kastilien krönikeskrifvare, lefde i 1400-talets senare del, författade Crónica de Don Enrique Cuarto (1787), som skildrar händelserna 1454--74 i en torr moraliserande stil, utan litterärt, men med historiskt värde. 2. Alonso Solórzano de C., spansk roman- och komediförfattare, lefde under 1600-talets första hälft samt åtnjöt välförtjänt anseende som lycklig epiker och dramaturg. Bland hans många arbeten må nämnas komedierna El marqués del Cigarral, som är originalet till P. Scarrons "Don Japhet d'Arménie", Los agravios satisjechos, Las amazonas de España, Los esclavos de mi esclava, Hacer bien nunca se pierde, La fantasma de Valencia, El fuego dado del cielo, El infante de Alemania, La torre de Florisbella, La victoria de Norlingen, La casa confusa och El mayorazgo figura,