med vall och graf. Naturligtvis kunde ett sådant äfven vara afsedt för en längre tid; det kallades då ståndläger, castra stativa. Lägret var af den största betydelse i romarnas krigföring, och all omsorg användes för att det skulle uppfylla sitt ändamål. Utstakningen af detsamma skulle, enligt romersk landtmätarsed, egentligen ske därigenom att två linjer -- den ena i öster och väster (decumanus), den andra i norr och söder (cardo) -- drogos så, att de skuro hvarandra vinkelrätt. Iakttagandet af väderstrecken var dock af underordnad vikt i jämförelse med andra omständigheter. -- Lägrets form och anordning voro olika under olika tider. Vi ega två beskrifningar öfver ett romerskt läger: den ena är af Polybios, från puniska krigens tid; den andra tillskrifves Hyginus (under Trajanus), men är sannolikt vida yngre, möjligen från början af 3:e årh. e. Kr. Dessutom hafva lämningar efter romerska läger blifvit upptäckta i Frankrike och af castella vid den befästa riksgränsen i Germanien (se Limes och Saalburg). Äfven de militärkolonier, som anlades under kejsartiden, hade lägerform och gifva således viktiga bidrag till frågans utredning. Den här ofvan meddelade planritningen af ett romerskt läger är i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af Polybios gjorda beskrifningen.

</img>

Det här aftecknade lägret -- med omkr. 
636 meters sida -- var afsedt för en vanlig 
konsulshär af två legioner med rytteri, två alæ 
bundsförvanter med deras ryttare, tillsammans 
omkr. 18,000 man fotfolk och 2,400 ryttare, samt 
hjälptrupper. Formen var kvadratisk. Vid lägrets 
utstakning bestämdes först platsen för fältherretältet, 
prætorium. Detta utmärktes med en hvit fana, 
befälets kvarter med röda fanor och tältraderna med 
spjut. Framför fältherretältet lopp via principalis 
(högkvartersgatan), som skilde lägrets främre del 
från den bakre. I den främre delen, som var störst, 
voro platser, i sexdubbla tältrader, anordnade för 
legionernas rytteri och fotfolk (i dessas skilda 
afdelningar: hastati, principes och triarii) samt utanför 
dessa för bundsförvanterna. Parallellt med via 
principalis gick via quintana och vinkelrätt mot 
densamma via prætoria, som förde till den mot fienden 
vända porten, porta prætoria. Den motsatta porten 
hette porta decumana. Sidoportarna lågo i ändarna 
af via principalis. I bakre delen af lägret, där, i 
och omkring prætorium, högkvarteret befann sig, 
voro närmast via principalis platser för befälet, 
näml. 12 tribuner vid legionerna, 2 legater (ett 
slags generaladjutanter) och 6 præfecti, såsom 
bundsförvanternas romerske officerare kallades. Till 
vänster om prætorium var torg- och samlingsplatsen,