Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 1279-1280 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Castelbuono ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med vall och graf. Naturligtvis kunde ett sådant
äfven vara afsedt för en längre tid; det kallades
då ståndläger, castra stativa. Lägret var af den
största betydelse i romarnas krigföring, och all
omsorg användes för att det skulle uppfylla sitt ändamål.
Utstakningen af detsamma skulle, enligt
romersk landtmätarsed, egentligen ske därigenom att
två linjer – den ena i öster och väster (decumanus),
den andra i norr och söder (cardo) – drogos så,
att de skuro hvarandra vinkelrätt. Iakttagandet af
väderstrecken var dock af underordnad vikt i
jämförelse med andra omständigheter. – Lägrets form
och anordning voro olika under olika tider. Vi ega
två beskrifningar öfver ett romerskt läger: den ena
är af Polybios, från puniska krigens tid; den andra
tillskrifves Hyginus (under Trajanus), men är
sannolikt vida yngre, möjligen från början af 3:e årh.
e. Kr. Dessutom hafva lämningar efter romerska
läger blifvit upptäckta i Frankrike och af castella
vid den befästa riksgränsen i Germanien (se
Limes och Saalburg). Äfven de
militärkolonier, som anlades under kejsartiden, hade lägerform
och gifva således viktiga bidrag till frågans
utredning. Den här ofvan meddelade planritningen
af ett romerskt läger är i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med den af Polybios gjorda beskrifningen.



Det här aftecknade lägret – med omkr.
636 meters sida – var afsedt för en vanlig
konsulshär af två legioner med rytteri, två alæ
bundsförvanter med deras ryttare, tillsammans
omkr. 18,000 man fotfolk och 2,400 ryttare, samt
hjälptrupper. Formen var kvadratisk. Vid lägrets
utstakning bestämdes först platsen för fältherretältet,
prætorium. Detta utmärktes med en hvit fana,
befälets kvarter med röda fanor och tältraderna med
spjut. Framför fältherretältet lopp via principalis
(högkvartersgatan), som skilde lägrets främre del
från den bakre. I den främre delen, som var störst,
voro platser, i sexdubbla tältrader, anordnade för
legionernas rytteri och fotfolk (i dessas skilda
afdelningar: hastati, principes och triarii) samt utanför
dessa för bundsförvanterna. Parallellt med via
principalis gick via quintana och vinkelrätt mot
densamma via prætoria, som förde till den mot fienden
vända porten, porta prætoria. Den motsatta porten
hette porta decumana. Sidoportarna lågo i ändarna
af via principalis. I bakre delen af lägret, där, i
och omkring prætorium, högkvarteret befann sig,
voro närmast via principalis platser för befälet,
näml. 12 tribuner vid legionerna, 2 legater (ett
slags generaladjutanter) och 6 præfecti, såsom
bundsförvanternas romerske officerare kallades. Till
vänster om prætorium var torg- och samlingsplatsen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>