ädlingar, som omgåfvo Pompejus, kunde ej heller förlika sig med C:s råd att visa hofsamhet och mildhet samt att draga ut på kriget. Efter Pompejus' död begaf sig C. till Afrika och förberedde där ett kraftigt motstånd mot Cæsar. Slaget vid Thapsus (46) tillintetgjorde dock hans hopp att kunna upprätthålla republiken, och då han icke ville öfverlefva denna, beslöt han att gifva sig döden. Sedan han sörjt för att hans vänner vunnit räddning genom flykten, intog han, lugn som vanligt, sin middagsmåltid, läste därefter i Platons "Phaidon" och tog sin middagssömn, hvarpå han vid midnatten stötte ett svärd i bröstet. Man förband såret, men C. uppref förbindningen. Hans död väckte stort uppseende inom romarvärlden och lifvade i hög grad modet hos de redan hopplöse republikanerna, hvilkas sak nu, sedan den fått en sådan martyr, framstod i ett annat ljus än förut. Också fick C. efter döden många beundrare och loftalare, medan däremot andra, t. ex. Caesar, sökte framställa honom i en mindre fördelaktig dager. Ser man på karaktärens fasthet och grundsatsernas renhet, står C. utan tvifvel ganska högt. Att resultatet af hans sträfvanden skulle blifva så godt som intet, var dock helt naturligt, ty han saknade förutsättningarna för att kunna genomdrifva sina idéer. Han trodde sig, såsom en samtida romersk författare anmärkte, lefva i Platons stat och glömde, att han lefde i Roms gatsmuts. I själfva verket kräfde han af tiden mer, än denna kunde gifva, och blef därför såsom statsman föga lycklig. Som enskild man gjorde han sig förtjänt af samtidens och eftervärldens aktning. R. Tdh.

</img>
Catocala (af grek. kato, undertill, och
kalos, skön), Ordensflyet, zool., ett fjärilsläkte
af fam. Noctuidæ. Arterna, af hvilka 7 anträffats
i Sverige, höra ej blott till de största, utan
ock till de prydligaste inom sin familj. Vingarna
äro breda, å sidokanterna taggade; i hvila äro de
takformigt hoplagda; framvingarna äro gråa med taggiga
tvärlinjer, de bakre med lifliga blå, gula eller röda
färger. Abdomen är lång, thorax' ryggsida, lår och
skenben ulliga. Dessa fjärilar flyga snabbt sent
om kvällarna; om dagarna hvila de, sittande på
trädstammar, under hustak o. s. v. Larvernas
kroppsfärg liknar ofta trädens bark (jfr 
Mimicry). Larverna lefva på löfträd och förpuppa sig
ofvan jord under trädens bark, i mossa eller torrt
löf. Pupporna äro smala, blåstrimmiga. Det rödbandade
ordensflyet, C. nupta (se fig.), är allmänt under
högsommaren och igenkännligt på sina cinnoberröda
och svartbandade bakvingar; mellan vingspetsarna
är denna art anda till 80 mm. lång. Hos en annan
art, det blåbandade ordensflyet, C. fraxini,
är detta mått ännu större (ända till 105 mm.).
L-e.

Catodon, zool.   Se Kaskelotsläktet.

Catolynx, zool.   Se Kattsläktet.

Catonius, Nicolaus Holgeri, dramatisk
författare (födelseåret obekant), blef 1625 magister
i Uppsala, sedermera lektor i filosofi i Kalmar
och slutligen skolrektor därstädes. Död 1655. Han
författade ett drama, som uppfördes i Kalmar 1632,
efter afslutningen af ett prästmöte, hvars ordförande
C. själf var. Dess titel är Troijenborgh (tryckt i
Kalmar s. å.); det röjer inflytande af Asteropherus
och vittnar om en mindre vanlig poetisk begåfning,
särskildt om blick för den dramatiska motiveringens
betydelse.

Catorce [katå'rdse] l. Mineral de C., bergsstad i
mexikanska staten San Luis Potosi, 2,678 m. ö. h.,
vid järnvägen från Saltillo till San Luis Potosi,
med hytteverk och silfvergrufvor, hvilka länge voro
ofantligt gifvande. Omkr. 10,000 inv.

</img>
Cats, Jakob, nederländsk skald, f. 1577, blef 1625
kurator vid högskolan i Leiden, 1636 rådspensionär
och 1648 storsigillbevarare, hvilka ämbeten han skötte
på ett förträffligt sätt. 1652 drog han sig tillbaka
till privatlifvet och dog 1660. C. utgör en sällsam
motsats till sin samtida Vondel. Han saknar dennes
patos och höga retorik; han är stel, utan djupare
poetisk känsla, men hans nyktra snusförnuftighet,
hans borgerligt filiströsa lifssyn voro så äkta
holländska egenskaper, att han blef en af sitt
folks mest populäre skalder. "Het book van vader
C." ("Fader C:s bok"), såsom holländarna kalla hans
verk, var i öfver hundra år efter författarens död en
familjebok öfverallt i Nederländerna. Hans förnämsta
arbete är dikten Houwelijk (Äktenskapet), utgifven
1625. i hvilken han skildrar kvinnan såsom jungfru,
brud, maka och änka, nyktert moraliskt, men därför
icke utan frispråkighet. C:s samlade verk utkommo
första gången 1658; en ny upplaga utgafs 1873.
(J. M.)

Catskill mountains [kä'tskil mäVntins], en till det
apalachiska bergsystemet hörande bergsträcka mellan
Delawares källor och mellersta Hudson. Den når i
Slide mountain 1,282 m. och i Hunter mountain 1,231
m. Bergen äro rika på måleriska klyftor, vattenfall
samt vackra skogar och äro därför mycket besökta
af sommargäster från New York, Filadelfia och andra
orter.

Catt, Henri Alexandre de, fransk-schweizisk föreläsare
hos Fredrik II, f. 1725 i Morges, d. 1795 i Potsdam,
tillträdde sin föreläsarbefattning 1758 och ledsagade
konungen under hela återstoden af sjuåriga kriget,
men föll i onåd 1780. C:s till 1760 räckande noggranna
dagböcker öfver yttranden af Fredrik II samt de först
efter konungens död nedskrifna och i detaljerna ej
alltid trovärdiga memoarer, hvari han upptecknat
sina samtal med denne, utgåfvos 1884 af R. Koser
(i "Publikationen aus den königlich preussischen
staatsarchiven", del 22) samt utkommo 1885 i tysk
öfversättning.

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.