Cattack. Se Cuttack. Cattajo, slott. Se Battaglia. Cattaro (serbokroat. Kotor). 1. Krets i österrikiska kronlandet Dalmatien. 678 kvkm. 35,854 inv. (1900). - 2. Stad och hufvudort i nämnda krets, vid bakgrunden af Bocche di C. och vid foten af berget Lovcen (1,759 m.), nära den montenegrinska gränsen. 3,021 inv. (1900). C. är sedan gammalt befäst, men försvarsverken äro numera föråldrade. Sedan C. 1898 förklarades för krigshamn, hafva emellertid nya befästningar planlagts. I C. inklarerade år 1900 1,337 fartyg om 372,092 ton. Det är residens för en katolsk och en grekisk biskop, har ett öfvergymnasium, en navigationsskola och en artilleridepå. C. var kanske det romerska Acruvium och bildade under medeltiden en egen republik, men gaf sig 1420 frivilligt under Venezia. Det kom genom freden i Campo Formio (1797) till Österrike, som visserligen förlorade det genom freden i Pressburg (1805), men återfick det 1814. -1563 och 1667 förstördes det nästan helt och hållet af jordbäfningar. Catteau-Calleville [kattå'-kallvi'l], Jean Pierre Guillaume, fransk skriftställare, f. 1759 i Angermünde (Brandenburg), d. 1819 i Paris, tillhörde en hugenottfamilj, som lämnat Frankrike efter nantesiska ediktets upphäfvande. 1783 pastor vid reformerta församlingen i Stockholm, företog han från 1788 resor i Tyskland, Frankrike, Schweiz samt i de skandinaviska länderna. 1810 bosatte han sig i Paris och lämnade prästkallet. C. var ledamot af svenska vetenskapsakademien samt af Vitt. hist. o. ant. akad. Han utgaf Bibliothèque suédoise (1783) och författade Tableau général de la Suède (1789), Tableau des états danois considérés sous les rapports du mécanisme social (3 bd, 1802), Voyage en Allemagne et en Suède (3 bd, 1810), Tableau de la mer Baltique (2 bd, 1812), Histoire des revolutions de Norwège (2 bd, 1818), innehållande äfven en framställning af Norges dåvarande ställning och dess förhållande till Sverige, och Histoire de Christine, reine de Suède (2 bd, 1815; "Drottning Christinas historia", 1821-22, öfvers. af J. F. von Köhler). C. lämnade till Michauds "Biographie universelle" lefnadsteckningar öfver skandinaviska personligheter. J. Th. W. Cattermole [Wtemåul], George, engelsk målare, företrädesvis akvarellist, f. 1800, d. 1868. var redan vid sexton års ålder medhjälpare vid illustrerandet af Brittons verk öfver Englands katedraler och lämnade sedermera illustrationer till W. Scotts romaner och till den af C:s broder utgifna Historical annual. 1822-51 var han en af de mest framstående medlemmarna af Water-colour-society i London. En af hans bästa akvareller är Luther på riksdagen i Speier (graverad af Walker 1845). Efter 1850 började C. egna sig åt oljemålning. Cattimelibocus. Se Katzenelnbogen. Cattieya, bot. Se Orchidaceæ. Cattolica Eraclea, stad i italienska prov. Girgenti (Sicilien). 8,067 inv. (1901). Betydliga svafvelgrufvor. Catty [kä;ti], plur. catties, eng., den af européer och amerikaner brukade benämningen på den kinesisk-japanska vikt, som af infödingarna kallas kin, och hvilken närmelsevis motsvarar 0,6 kilogram. En catty är 1/100 af en pikul (kin. tan), hvilken senare såsom handelsvikt beräknas till 60,453 kg. (i tullväsendet och i samfärdseln med engelsmän dock till 60,479 kg.) samt såsom guld-, silfver- och myntvikt till 60,128 kg. (sistnämnda beräkning träffar dessutom in på de vanliga viktloden, som begagnas vid utlänningars handel i Kina). Hvarje catty innehåller 16 tael (kin. liang, jap. no). Catty-vikten förekommer äfven i Ostindien, men är där något tyngre, på olika orter växlande mellan 615 och 633 gr. Catullus, Cajus (l. Quintus) Valerius, romersk skald, född i Verona sannolikt 87 eller 84 f. Kr., död vid omkr. 30 års ålder, kom helt ung till Rom samt blef där upptagen i en krets af snillrika och framstående män af Valerius Catos skola, såsom skalderna Licinius Calvus och Helvius Cinna, talaren Hortensius, historieskrifvåren Cornelius Nepos m. fl. Han egde en landtgård på den natursköna halfön Sirmio, i Lacus Benacus (Gardasjön), och en vid Tibur. En gång företog han en resa till Mindre Asien, men för öfrigt tillbragte han hela sin lefnad i Rom, där han förde ett gladt och njutningsrikt lif. Bekant är hans kärleksförbindelse med den sköna och snillrika kvinna, som af honom benämnes Lesbia och hvilken antages hafva varit Clodia, Metellus Celers begåfvade och intagande hustru (se Cælius och Clodia). Förhållandet bröts efter någon tid, i följd af Lesbias tygellösa vandel. Från tiden för kärlekshandeln med Lesbia härröra de bästa af C:s dikter. Varm känsla, friskhet i uppfinningen, en behaglig ton och ett osökt framställningssätt utmärka dessa sånger, hvilka ofta tyckas vara alster af stundens ingifvelse. Särskildt fina och mästerliga äro vissa, såsom "Kyssarna" (carmen 5), "Sparfven" (c. 2, 3), "Sirmio" (c. 31), "Våren" (c. 46). C. trädde visserligen i de grekiske skaldernas fotspår, men i sina flesta och bästa stycken i själfständig romersk anda och med stor förmåga öfver formen. Vi ega i behåll etthundrasexton stycken, dels efterbildningar efter grekiskan, såsom bröllopskväden, ett i grekisk stil, väl efter Sapfo (c. 62), en romersk tillfällighetsdikt (c. 61) samt epyllier i den alexandrinska skolans smak (Epithalamium Pelei et Thetidos m. fl.), elegier o. s. v., dels erotiska sånger och tillfällighetsdikter. Åtskilliga stycken äro riktade mot personer, som genom föraktligt uppförande ådragit sig skaldens misshag. C. angrep till och med Cæsar - hufvudsakligen därför att denne gynnade en viss Mamurra -, men försonades sedan med honom. Nekas kan icke, att i C:s sånger förekommer åtskilligt, som är grofkornigt, plumpt och för anständigheten sårande, ej heller att hans skämt stundom är hänsynslöst och vittnar om ett lidelsefullt sinne; men i dem finnas så många förtjänster, att C. otvifvelaktigt bör anses som en af Roms förnämste lyriske skalder, om icke rent af såsom den förnämste. En förtidig död hindrade honom likväl från att utveckla sig till det rätta mästerskapet. Flera af C:s dikter finnas i svensk öfversättning. En förträfflig svensk tolkning af C:s sånger har lämnats af E. Janzon i "Sånger af Catullus från Verona" (i Uppsala univ:s "Årsskrift", 1889 och 1891). R. Tdh. Catulus, namn på en romersk familj, bland hvars medlemmar märkas följande: 1. Cajus Lutatius C., som genom sjösegern vid Egadiska öarna, 241 f. Kr., afgjorde det första puniska kriget till romarnas förmån. - 2. Quintus Lutatius Ord, som saknas under C, torde sökas under K.