Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Catulus, 2. Quintus Lutatius - Catulus, 3. Quintus Lutatius Capitolinus - Caub - Cauca - Cauchemar - Cauchois-Lemaire, Louis Auguste François - Cauchy, Augustin Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
</img> Återkommen till Paris 1838, valdes han till medlem af "bureau des longitudes", men regeringen vägrade att stadfästa valet. Efter februarirevolutionen (1848) blef han ånyo professor vid Sorbonne, och då efter andra kejsardömets upprättande (1852) Napoleon III ej af honom fordrade någon trohetsed, kunde C. i lugn till sin död, i Sceaux 23 maj 1857, fortsätta sina föreläsningar. - C:s verksamhet omfattar hela området för de matematiska vetenskaperna, öfverallt har hans snille frambragt nya resultat och öppnat nya vägar, kritiskt granskat och ordnat en föregående tids arbeten samt därigenom lagt en säker grundval för vidare forskningar. Inom algebran utbildade C. teorien för de imaginära kvantiteterna, framställde ett bevis för att hvarje algebraisk likhet har en rot och angaf en metod att bestämma antalet rötter, som ligga inom en sluten kontur. Vidare fullkomnade han teorien för de symmetriska funktionerna samt skapade och utbildade substitutionsteorien. Af stort intresse äro äfven hans arbeten i talteori samt öfver antalet värden, som en funktion kan antaga, då man på alla möjliga sätt utbyter de däri ingående bokstäfverna. Särdeles betydelsefulla äro hans arbeten öfver oändliga serier. Det var nämligen C., som i sin Cours d'analyse 1821 först klart framhöll betydelsen af en series konvergens och uppställde konvergenskriterier samt därigenom möjliggjorde en sträng och säker behandling af dithörande frågor. Epokgörande blefvo hans arbeten öfver definita integraler, därigenom att han införde imaginära kvantiteter i denna teori. Matematiken har knappt exempel på någon för dess utveckling mera fruktbringande idé. Den har varit källan till sin upphofsmans skönaste upptäckter, den bildar kärnpunkten i den cauchyska funktionsteorien och har gifvit förklaringen af många af funktionsteoriens mest fördolda hemligheter. Bland de många användningar C. själf gjorde af sin därur härledda "calcul des résidus" må nämnas framställningen af antalet rötter till en algebraisk eller transcendent likhet såsom en definit integral samt en liknande framställning af roten själf eller en godtycklig funktion däraf; vidare framställningen af en funktion såsom en definit integral längs begränsningen af det betraktade området, en form, hvarur lätt erhållas Taylors, Lagrangcs och Fouriers serieutvecklingar äfvensom en mängd viktiga satser ur teorien för entydiga funktioner. Lika betydelsefulla äro hans arbeten öfver vanliga och partiella differentialekvationer. Sålunda var C. den förste, Ord, som saknas under C. torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>