ou rudiments d'archéologie (1850; bd I, 5:e uppl. 1867, bd II, 3:e uppl. 1869) m. fl. --, dels genom stiftande af fornminnesföreningar, mer än någon annan för den nationella franska arkeologien. "Société d'archéologie pour la conservation des monuments nationaux" bildades af honom 1834, och till 1872 var han redaktör för den af sällskapet utgifna "Bulletin monumental". Cauquenes [kaukenes]. 1. Hufvudstad i chilenska prov. Maule, på en bördig högslätt vid floden C. och järnvägen mellan kusten och linjen Talca- Chillan. 9,895 inv. (1902). -- 2. By i chilenska prov. Colchagua, vid järnvägen, 89 km. s. om Santiago. Omkr. 15 km. högre upp i dalen, på 800 m. höjd, ligger badorten C. med klor- och svafvelsyrade källor och utmärkta badinrättningar. Caus [kås] l. Cauls, Salomon de, fransk fysiker och ingenjör, f. 1576, sannolikt i Dieppe, uppehöll sig en tid i England, där han (omkr. 1612) var ritlärare för prinsen af Wales, vistades därefter i Tyskland såsom byggmästare och ingenjör hos kurfursten Fredrik V af Pfalz, återvände därifrån till Frankrike 1624 och lefde sedan där. Först i nyare tider har man uppmärksammat hans skrifter: La perspective etc. (1612), Les raisons des forces mouvantes (1615) och Institution harmonique (s. å.). Af dem, synnerligast den andra, framgår, att C. hade funnit teorien för ångans användning som drifkraft och således på visst sätt kan anses som ångmaskinens uppfinnare, fastän han ej förstod eller af omständigheterna hindrades att praktiskt utföra sin teori. Berättelsen om att han som sinnesrubbad blifvit af Richelieu insatt på Bicêtre saknar historisk grund. Död 1626 i Paris. -- C. är hufvudpersonen i A. Munchs drama "Salomon de Caus" (1854). Causa (lat.), orsak. -- Causa belli (lat.), krigsorsak. -- Causa efficiens (lat.), filos., verkande orsak, en i tiden föregående förändring, som såsom sin verkan framkallar en i tiden efterföljande förändring. -- Causa finalis (lat.), filos., ändamålsorsak, resultatet af en verksamhet, för så vidt det ock är grund till verksamheten (se Teleologi). -- Causa formalis (lat.), filos., gestaltande orsak; så betecknas i den aristoteliska filosofien allmän grupper, fattade såsom släkttyper, de där såsom krafter omdana möjligheten till bestämda föremål. - Causa materialis (lat.), filos., det vid en verksamhet påverkade materialets inverkan på den inträdande förändringen; enligt den aristoteliska filosofien materien l. möjligheten såsom orsak. -- Causa occasionalis (lat.), filos , tillfällig orsak l. anledning för någon annan att utföra en verksamhet (jfr Ockasionalism). -- Causa sui (lat.), filos., det som är genom sig själft och sålunda ej för sin verklighet förutsätter något annat (jfr Absolut). Denna term förekommer inom den skolastiska filosofien, men har inom den nyare filosofiska terminologien fått burskap särskildt genom Spinoza, som så karakteriserar den absoluta substansen (se Spinoza). Cause célèbre [kås selåbr], fr., en sak, förnämligast en rättegång, som väcker stort uppseende och blir allmänt samtalsämne. Causerie [kåsri], fr. Se Kåseri. Causeur [kåsör], fr. Se Kåsör. Causeuse [kåsös], fr. Se Kåsös. Causeway [kå'swei], eng., upphöjd väg, gångbana, särskildt öfver sumpig mark eller grundt vatten; brobänk. -- Giant's causeway [djaiänts], "jättepromenaden", den omkr. 40 m. breda, af 40,000 basaltpelare bildade dammen i irländska grefskapet Antrim. Causses, Plateaux des [platå dä kåss], kallas i mellersta Frankrike, företrädesvis i depart. Lozère, Aveyron, Hérault, Gard, Tara och Lot, förekommande okultiverade högslätter af jurakalk (namnet är sannolikt bildadt af lat. calx, kalksten), karstliknande trakter med doliner, grottor och underjordiska vatten. Ytan är torr, utan källor och bäckar, med sparsam trädvegetation och befolkning. Högt belägna (700-1,100 m.), hafva de ett hårdt klimat; dock odlas råg, men företrädesvis idkas boskapsskötsel. De viktigaste C. äro Causse Méjan i Lozère, en kolossal, genom branta väggar fullkomligt isolerad högplatå mellan Tarn, Tarnon och Jonte, omkr. 400 kvkm., med endast 2,000 inv. ("caussenards"), C.-de-Sauveterre, skild från den förra genom Tarns flera hundra meter djupa klyfta, C. noir (så kallad med anledning af sina mörka barrskogar), mellan Tarn, Jonte och Dourbie, C. -de-Larzac, till vänster om Dourbie, C.-de-Rouergue, mellan Tarn och Lot, nedanför C. de Sauveterre, och C.-de-Quercy, mellan Figeac och Dordogne. Jfr Martel, "Les Cévennes et la region des Causses" (1894). Caussidière [kåsidiär], Marie, fransk revolutionsman, f. 1808, d. 1861, var sidenväfvare i Lyon och deltog i arbetarresningen i S:t Etienne i april 1834. Efter en tids fängelse blef han vinagent och dref en verksam revolutionär agitation. Under februarirevolutionen 1848 gjorde han sig till polisprefekt i Paris, upprättade en poliskår af de vildaste revolutionärerna och upprätthöll ordningen under upploppen 17 mars och 16 april därstädes, men höll sig med afsikt borta under det stora upploppet 15 maj, emedan han ogillade nationalförsamlingens hållning. Anklagad inför denna, måste han lämna polisprefekturen och efter juniupproret fly till England, där han blef vinhandlare. 1848 utgaf han 2 bd Mémoires, afsedda att rättfärdiga hans hållning. Han spelade sedan ingen politisk roll. E. A--t. Caussin de Perceval [kåsä dö pärsval], Armand Pierre, fransk orientalist, f. 1795, d. 1871, blef 1835 professor i arabiska språket och litteraturen vid collège de France och 1849 medlem af franska institutet. Hans förnämsta verk är Essai sur l'histoire des arabes avant l'islamisme (1847-49). Causticum, plur. caustica (lat., grek. kaustikon, brännande, frätande, af kaiein, bränna), med., frätmedel, som användes till förstörande af organisk väfnad. Jfr Kaustik. Cauterets [kåträ], kurort i franska depart. Hautes-Pyrénées (Gascogne). 932 m. ö. h. Dess i närheten belägna, alkaliska svafveltermer besökas af omkr. 22,000 kurgäster, mest halssjuka. Säsongen vara 1 juni-1 nov. Klimatet är mildt, men ganska fuktigt. Ln. Cauterium, plur. cauteria (lat., af grek. kauterion, brännjärn), med., brännmedel, som begagnas till förstörande af någon sjuk kroppsdel eller någon sjuklig bildning. Användes fordom jämväl för att stilla en blödning. Jfr Kauterisation. Cautin, provins i republiken Chile, mellan