utan bildar mera själfständiga partier. C:s
första opera var
Le nozze di Teti e di Peleo
(1639), den sista
Coriolano (1669), den
berömdaste
Giasone (1649; nyligen utg. af
Eitner). C. skref sammanlagdt 42 operor.
A. L.
Cavalli,
Giovanni, italiensk artilleriofficer,
f. 1808, gjorde såsom officer i
sardinska armén förbättringar i bro- och
fältartillerimaterielen. Under sin vistelse i Sverige
på 1840-talet såsom kontrollant vid tillverkningen
af de kanoner, som götos för sardinska regeringens
räkning vid Åkers styckebruk, gaf han Wahrendorff idén
till att förse sin bakladdningskanon med räfflor. C:s
försök ledde till antagande af räfflade kanoner inom
de flesta länder. C., som 1865 utnämnts till chef
för militärakademien i Turin, afled 1879. Han utgaf
flera arbeten rörande ingenjörs- och artillerivapnens
teknik.
Cavalli,
Per Axel Henrik, politiker, ämbetsman, f. 31
maj 1852 i Agunnaryd, Kronobergs län, blef student
1870, aflade 1873 i Lund examen till rättegångsverken,
blef 1876 länsbokhållare och 1882 landskamrerare
i Malmöhus län samt tog 1905 afsked från sistnämnda
befattning. C. blef tidigt och i stor utsträckning
tagen i anspråk för offentliga värf. 1888 och 1889
var han statsrevisor. Han har varit ledamot af
följande kommittéer: ang. nytt uppbördsreglemente
(1886-87), bevillning af utlänningar för
konserter och dramatiska föreställningar (1892-93),
utvidgning af arfsbeskattningen och stämpelskatten
(1893), inkomstbevillning (1894), ändringar i
bevillningslagstiftningen (1895), statens ansvarighet
för skada, förorsakad af vissa ämbetsmän (1895-96),
ändrade grunder för den kommunala beskattningen
(1897--1900) samt inkomstskatt och själfdeklaration
(1901). I första kammaren har han från och med
1890 års riksdag representerat Malmöhus län. Efter
att vid sin första riksdag ha varit suppleant i
bevillningsutskottet, har han från och med 1891
oafbrutet varit ledamot i samma utskott, från och
med 1894 därjämte ordförande. Vid 1892 års urtima
riksdag var han suppleant i särskilda utskottet för
försvarsfrågan och vid 1905 års båda urtima riksdagar
ledamot i särskilda utskottet för de unionella
angelägenheterna. C., som sedan några år tillbaka
tillhör kammarens protektionisters förtroenderåd, är
en af fraktionens mera habila och smidiga kapaciteter,
men har begränsat sina anföranden hufvudsakligen
till bevillningsfrågor. 1892 uppträdde han mot
en skrifvelse om progressiv beskattning i samband
med försvarsfrågans lösning, 1893 mot förslag om
obligatorisk själfdeklaration vid inkomstbevillning,
1895 för mellanrikslagens uppsägning och 1897 mot
förslaget om förlängning af samma lag, hvarvid
han förklarade, att riksdagen efter långvarig
och mogen pröfning intagit sin position och vore
beredd att bära följderna. 1898 förordade han en
tackjärnstull å 80 öre, 1899, 1901 och 1903 uppträdde
han mot majstullens borttagande, 1896 och 1905 mot
exporttull å järnmalm, 1902 för propositionen om
inkomstskatt. I rösträttsfrågan har han uttalat sin
obenägenhet för proportionella val. C. blef juris
hedersdoktor i Lund 1903 och har varit ordförande
i riksgäldskontoret från och med 1904. Han är
(nov. 1905) medlem af den delegation, som å Sveriges
vägnar underhandlar med Tyskland om handelstraktat.
T--s.
Cavallin, en gren af den svenska släkten Cavallius
(se d. o.). Från ryttmästaren
Samuel C., som var
son till biskopen O. Cavallius, härstamma följande
trenne bröder.
1.
Severin C., Samuel C:s sonsons son, präst,
skriftställare, f. 24 sept. 1820 i Borrlunda socken
af Malmöhus län, blef student i Lund 1833, filos.
doktor 1841, docent i grekiska 1843, prästvigd 1849,
kyrkoherde i Hvellinge 1858 och teol. doktor 1868. Död
i Hvellinge 30 maj 1886. Han är utgifvare af
Lunds stifts herdaminne, efter mestadels otryckta
källor bearbetadt (5 delar, 1854--58), ett af den
svenska litteraturens bästa arbeten af detta
slag, samt af
Förslag till revision af svenska
kyrkopsalmboken (1883), hvarefter han blef medlem
af "Psalmbokskommittén". Dessutom författade han
tre akademiska dissertationer och en mängd
tidningsuppsatser, minnestal m. m. Af hans
öfversättningar hafva Johann Arndts "Postilla",
M. F. Roos "Andaktsbok" och Hillers sånger fått en
mycket stor spridning.
2.
Samuel Gustaf C., den föregåendes broder, präst,
f. 6 april 1828 i Borrlunda socken af Malmöhus
län, blef student i Lund 1844, filos.
doktor 1850, var 1851--58 extra ordinarie lärare vid
elementarläroverken i Lund och Kristianstad,
blef 1858 adjunkt, 1859 lektor och 1861 rektor vid
läroverket i sistnämnda stad. Prästvigd 1868, blef
han 1870 kyrkoherde i Ystad, 1877 i S:t Peders
kloster vid Lund och 1878 kontraktsprost. Död i
Falun 17 juni 1883. C. deltog i flera kommittéer,
hvilka haft uppdrag att afgifva utlåtanden i
skolfrågor (bl. a. 1865-66 i kommissionen för
behandling af åtskilliga till språkundervisningen inom
elementarläroverken hörande frågor), och var ifrån
1874 examenscensor. Han utgaf en upplaga af Langes
grekiska grammatika och tre upplagor af Ovidius'
"Metamorphoses selectæ" samt författade åtskilliga
uppsatser i periodiska skrifter.
</img>
3. Kristian C., den föregåendes broder,
klassisk filolog, f. 3 sept. 1831 i Borrlunda socken,
Malmöhus län, blef student i Lund 1847, filos. doktor
(ultimus) 1853, docent i
romersk vältalighet och poesi 1857, adjunkt i samma
ämne 1864 och professor i grekiska 1875. Död i Lund
10 okt. 1890. C. var i främsta rummet latinfilolog
och intog såsom sådan en synnerligen framstående
plats genom lefvande och detaljerad kännedom om
den romerska litteraturen och en fin uppfattning
af språkets skiftningar. Men då hans akademiska
lärarverksamhet genom omständigheternas makt blifvit
öfverflyttad till grekiskan, visade han sig väl
bevandrad äfven på detta område. De 15 år, under
hvilka han beklädde den grekiska professuren vid
Lunds universitet, voro en period af rik blomstring
för det grekiska språkstudiet. Beundransvärd var i
synnerhet hans förmåga att hos sina lärjungar väcka
intresset för själfständig vetenskaplig forskning och
att vägleda dem till vetenskapligt betydelsefulla,
men dock efter deras krafter och förmåga
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
