tom idealitet. Såsom hans bästa verk betraktas hans Madonna in gloria, utförd samma år som han dog. -- G:s arbeten utöfvade ett visst inflytande på Paolo Veronese. C. R. N. (O. G--g.) Cawdor [kå'd9], by i skotska grefskapet Nairn. Där finnes en borg från 15:e årh., på den plats, där, enligt sagan, Macbeth mördade konung Duncan. Cavea (lat.), en del af den antika teatern. Se Teater. Caveant consules (lat.), rättare Videant consules (se d. o.). Caveau [kava], fr., källare, "grotta", namn på ett par franska litterära klubbar. Se Société du caveau. Cave canem (lat.), "akta dig för hunden", inskrift på dörren eller tröskeln till fornromerska hus, afsedd att varna för den innanför liggande bandhunden. Cavelier [kavlie], Pierre Jules, fransk bildhuggare, f. 1814, vann 1842 romerska priset för Diomedes bortförande Palladium. S. å. utställde han Ung grekisk kapplöpare, som segrar i de olympiska spelen. Från Rom hemsände han sin berömda staty Den slumrande Penelope. Bland hans senare arbeten äro statyn Sanningen (1853), den präktiga gruppen Gracchernas moder (1855) och Neofyten (världsutställningen 1867, alla tre i Luxembourgmuseet), vidare dekorativa bilder, såsom Seine och Rhen (öfver Hôtel de villes ur), Frans I till häst (på "cour d'honneur" i samma byggnad), Poesien och Historien och Abailard (för nya Louvre), staty af Pascal (för Tour Saint-Jacques i Paris), stod af Gluck (1881, för nya operan), Skulpturen (1891, för Musée Galliera). C. dog i Paris 1894. C. E. N. (G--g N.) Cavendish [ka'vndij] l. Candish [ka'ndij], sir Thomas, engelsk sjöfarare, f. i Suffolk omkr. 1555, deltog 1585 i Walter Raleighs expedition till Virginia, ehuru C. visserligen mer egnade sig åt privat rofferi än åt Raleighs kolonisationsplaner, och drog strax efter sin återkomst 1586 med tre af honom själf utrustade örlogsskepp ut på en jordomsegling, den andra engelska. I jan. 1587 nådde han Magalhães' sund, där han påträffade 23 utsvultna spanjorer, återstoden af den tre år förut af Sarmiento landsatta, 400 personer starka kolonien, hvilken skulle befästa den trängsta delen af sundet, och hvilka nu sökte nå Rio Plata. En af de räddade spanjorerna rymde i land, när C. i mars kastade ankar strax norr om det nuvarande Valparaiso, och kallade de spanska besättningarna längs kusten till vapen. Oupphörliga strider och plundringar föreföllo under färden norrut ända till Guayaquil-viken, där fartygen reparerades, spanska skepp plundrades och Guayaquil brändes som hämnd för ett af spanjorerna företaget utfall. I juli uppbringades utanför Guatemalas kust ett fartyg, hvilket medförde underrättelser om en från Filippinerna på väg varande rik last ombord på det spanska flaggskeppet i Sydhafvet, hvilket skepp togs i november. Sedan C. inlastat rofvet samt medtagit ombordvarande japanska och kinesiska lotsar, satte han 19 nov. kurs västerut. Hans väg genom ostindiska arkipelagen kan ej fullt utredas, men han måste hänga sin spanske lots, som sökt underrätta myndigheterna i Manila om hans förehafvanden. 19 mars 1588 passerade C. Godahopps-udden och ankrade (den förste engelsmannen) vid S:t Helena 8 juni, af seglade efter 12 dagar och mötte 3 sept. utanför Kap Lizard ett flamländskt fartyg, medförande underrättelsen om armadans undergång. De stora rikedomarna hade snart förslösats, och 1591 företog C. en ny expedition, i hvilken John Davis förde ett fartyg. Denna expedition mötte vidriga öden i Magalhães sund, och C. afled sommaren 1592 under ett försök att nå Ascension. Davis hemkom sommaren 1593 med blott en femtedel af sin besättning vid lif. G. Stg. Cavendish [ka'vndij], gammal berömd engelsk adelssläkt. Dess härledning från den gamla ätten Gernon är osäker och föga sannolik. Sitt namn har släkten troligen fått af gården Cavendish-Overhall i Surrey, som 1359 kom i dess ego. Släktens förste med säkerhet kände medlem var sir John C., öfverdomare vid King's bench under Edvard III och Rikard II, 1380 kansler för Cambridges universitet och mördad under bondeupproret 1381. Om släktens första öden och godsförvärf se Th. Ruggles, "Notices ... of the Cavendish family" (i "Archæologia", XI, 1794). I femte led härstammade från sir John C. bröderna George C. (f. 1500, d. omkr. 1561) och sir William C. (f. omkr. 1505, d. 1557). Den förre var anställd i Wolseys tjänst, kvarstannade hos sin herre efter dennes fall till hans död och har lämnat eftervärlden en målande skildring af den store kardinalens sista år. Denna skildring, Life of cardinal Wolsey, skrefs först 1557, då C. under Marias regering hoppades på katolicismens seger, men Elisabets tronbestigning hindrade arbetets utgifvande. Sedermera ansågs länge hans mera kände broder William som författare, men J. Hunter utredde 1814 författarfrågan ("Who wrote Cavendish's Life of Wolsey?"). En kritisk edition utgafs 1815 af Singer och omtrycktes 1885 af H. Morley i serien "Universal library". Brodern, sir William C., lade grund till släktens stora rikedomar såsom Henrik VIII:s rikt belönade medhjälpare vid klostergodsens reduktion; han påbörjade äfven 1553 byggandet af släktens stamgods, Chatsworth i Derbyshire. Släkten erhöll, som det påstods genom köp, 1618 earlvärdighet (af Devonshire), och dess hufvudman upphöjdes 1694 till hertig af Devonshire och markis af Hartington, hvilken senare titel därefter plägar bäras af hufvudmannens äldste son. Genom giftermålsförbindelse (1748) med en rik arftagerska tillhörande den irländska släkten Boyle, förvärfvade den 4:e hertigen åt familjen mycket omfattande godskomplexer i södra Irland, med Lismore castle som residens. Bland släktens medlemmar märkas ytterligare följande: 1. William C., hertig af Newcastle, sonson till sir William C. (se ofvan), f. 1592, d. 1676, stod i hög gunst hos Jakob I och Karl I, upphöjdes 1619 till viscount Mansfield och 1628 till earl af Newcastle, underhöll 1633 på sitt präktiga gods Welbeck castle Karl I och hans gemål med oerhördt dyrbara maskspel, till hvilka Ben Jonson skrifvit texten, och intog 1638-41 som guvernör för prinsen af Wales en inflytelserik ställning vid hofvet. Under inbördeskriget gjorde han sig vida känd som kunglig rytteribefälhafvare. I spetsen för på egen bekostnad uppsatta trupper stred han från hösten 1642 i trakten af York med Ord, som saknas under C, torde sökas under K.