den framgent bibehållna signaturen Mark Stera debuterade hon 1894 med berättelsen Sven Vingedal. Denna har sedan följts af Fyra berättelser (1896), Elise (1897), Slätten (1899), Fru Govenius (1902, följetong i Dagens nyheter) och Janinas hjärta (1905), utom längre och kortare berättelser i tidningar och tidskrifter. Fru C:s arbeten ha hittills framför allt skildrat ungdomligt känslo- och tankelif samt episoder från Polen. Reflexion och iakttagelse öfverväga i hennes författarskap. R--n B. Cederträ, bot. Se Ceder, Cedrela, Juniperus och Thuja. Cederträ-olja, kem., en flyktig olja, som erhålles ur veden af Juniperus virginiana (blyertspennträ) och består af ett kolväte, cedron, och en kamferart. Oljan användes till parfymer och såsom immersionsvätska för vissa mikroskoplinser. P. T. C.* Cedilj (fr. cédille, sp. cedilla, it. zediglia, dimin. af grek. zeta, z), ett tecken ('), urspr, ett upp- och nedvändt c, som i några språk, t. ex. franskan och portugisiskan, sättes under ett framför a, o eller u stående c, när denna bokstaf skall uttalas som s, t. ex. i fasçde, maçon, reçu. Af Geoffroy Tory infördes det 1529 i franska språket. Cedmon, angelsaxisk skald. Se Cædmon. Cedrat (it. cedrato) l. Citronat, tekn., det omogna gröna skalet af ett slags stor citron (Citrus medica), sedan det först blifvit kokadt i vatten och därefter öfvergjutet med sirap eller smält socker. Det införes från Italien och Spanien samt användes förnämligast i finare bakverk. Går ofta i handeln under namn af suckat (fr. succade). Cedrela L., bot., växtsläkte af fam. Meliaceæ. Dithörande arter äro höga träd med parbladiga blad samt inhemska i Amerikas tropiska delar. Veden af C. odorata är brunfärgad och svagt välluktande. Den nyttjas, liksom veden af flera andra till samma familj hörande växter (t. ex. mahognyträdet), för hvarjehanda ändamål, särskildt till cigarrlådor och sockerlådor och kallas därför sockerkistträ. Den kallas äfven "västindiskt cederträ", hvilket namn, liksom släktets latinska benämning, torde härröra däraf att veden till lukten påminner om Libanoncederns ved. Ldt. (G. L-m.) Cedren, kem. Se Cederträ-olja. Cedriret, kem. Se Cerulignon. Cedron, bot. Se Simaba. Cedro-olja, bot. tekn. Se Citrus. Cedrus, bot. Se Ceder. Cefalhematom (af grek. kefale, hufvud), patol. Se Hematom. Cefalodier, bot. Se Lafvar. Cefalonia [t j e-], italienska namnet på ön Kefallenia. Cefalopoder (af grek. kefale, hufvud, och pos. fot), zool., hufvudfotingar. Se Blötdjur. Cefalopod- och stromatopora-lagrcn på Gottland, utmärkta genom en stor rikedom på cefalopoder och de omtvistade korall-liknande stromatoporerna, äro enligt G. Lindström de yngsta, 6-9 m. mäktiga, lagren (h) på ön och anses af honom motsvara öfre Ludlow i England (jfr Silursystemet). A. G. N. Cefalotrypsi (af grek. kefale, hufvud, och thryptein, krossa). Se Embryotomi. Cefalu [t j e-], kretshufvudstad i italienska prov. Palermo (Sicilien). 13,273 inv. (1901). Vacker katedral. Biskopssäte. Marmorbrott, handel med olja och sardeller. C., som ligger vid hafvet, har ruiner både från romerska tiden och från den normandiska. Ceglie Messapica [tjelje], stad i italienska prov. Lecce. 16,867 inv. (1901). Stenbrott samt handel med olivolja och sydfrukter. Ceiba Gärtn. (Bombax L., Eriodendron DC.), bot., växtsläkte af fam. Bombacaceæ, innehållande resliga, i synnerhet i Syd-Amerika växande träd med fingrade blad och stora blommor. Fröna äro inbäddade i en tät hårmassa, hvarför dessa träd kallas bomullsträd, eng. silk-cotton-tree. Håren af C. pentandra och andra arter ha fått användning som stoppningsmaterial (ceiba-ull). G. L-m. Ceiba-ull, bot. Se Ceiba. Ceiling boards [si^-båds], eng., takbräder. Se Bräder. Celadon l. Seladon (fr. Céladon), ett i d'Urfés roman "Astrée" förekommande herdenamn, hvilket sedermera nyttjats som appellativ med betydelsen öm och smäktande älskare. CelAdOn, pseudonym för författaren A. Odel. Celadonporslin. Se Seladonporslin. Celakovsky [tje-], Frantisek Ladislav, tjechisk skald, f. 1799, d. 1852 i Prag. Efter skolstudier i Budweis och Pisek idkade han filologiska studier i Prag och visade tidigt intresse för skaldekonsten. 1833 öfvertog han redigeringen af den officiella tidningen i Prag, men måste snart lämna platsen af politiska skäl. 1841 kallades han till professor i slavistik i Breslau, men fick 1849 en liknande befattning vid Prags universitet. Såsom originaldiktare är C. företrädesvis känd genom den lyriska samlingen Ruze stolistá (Den hundrabladiga rosen), ett hundra erotisk-idylliska smådikter, som röja inflytande från tysk lyrik. För den tjechiska litteraturen blef C. epokgörande genom sina af Herder påverkade öfversättningar af främmande folkvisor och bearbetningar af tjechiska folkvisor: "Ohlas pisné ruských" (Genklang af ryska dikter) 1829, "Ohlas pisné ceskych" (tjechiska folkvisor af elegisk och satirisk art) 1839 samt en antologi af folkvisor från olika länder. C:s poetiska tolkningar äro för sin tid mycket förtjänstfulla, och särskildt hans öfversättningar från ryskan ha haft en stor betydelse för den skönlitterära slavistiken. - Af C:s söner var den äldre, Ladislav C., f. 1834, d. 1902, professor vid Prags tjechiska universitet och känd som framstående botanist; den yngre, Jaromir C., f. 1846, är professor i bömisk rättshistoria och har utgifvit en mängd skrifter af juridisk, historisk och pedagogisk art. A-d J. Celano [tjelänå], stad i italienska prov. Aquila (Abruzzo). 9,725 inv. (1901). Celano- eller Fucinosjön (lat. Lacus Fucinus) låg 4 km. s. om C. och hade på senare tid en areal af 157 kvkm. Den blott 23 m. djupa sjön var en härd för malaria och öfversvämmade ofta de låga stränderna. Kejsar Claudius lät därför afleda den genom en tunnel, som var dragen genom Monte Salviano. Denna tilltäpptes dock åter; Trajanus och Hadrianus återställde den för någon tid, och senare försök att af dika sjön misslyckades, till dess furst Torlonia under åren 1855-69 lät gräfva en ny kanal och därigenom kom sjön att försvinna (blott ett litet träsk i den gamla sjöns midt återstår nu). Arbetet kostade 35 mill.