renskumning och en enkel och noggrann reglering af denna, hvilken beror af mjölkens värmegrad, förhållandet mellan mjölktillopp, uttagen gräddmängd samt hastigheten. De största maskinerna kunna renskumma omkring 2,000 kg. mjölk i timmen. Centrifuger tillverkas såväl för maskin- som för handkraft, och särskildt på senare år hafva handseparatorer vunnit stor spridning, hvarigenom det blifvit möjligt äfven för småbrukare att hemma bereda förstklassiga mejerivaror eller att skumma mjölken hemma för att till mejeriet leverera endast grädden. Införande af mjölkseparering har vållat en fullständig omhvälfning i mjölkhushållningen och en oerhörd ökning af dennas produkter. Då mjölkens skumning utföres på en eller ett par timmar, i stället för att gräddsättningen i bunkar eller cylindrar tog ett dygn, kunna såväl grädde som skummjölk erhållas fullt färska och de af dem beredda produkterna framställas af långt finare beskaffenhet än förr var fallet. Mejeriprodukternas hållbarhet och goda egenskaper ökas dessutom genom den i samband med separeringen ofta skeende pastöriseringen (se d. o.) och därigenom att fasta föroreningar och bakterier vid separeringen utslungas ur mjölken och fastna i det sega slam, som afsätter sig på centrifugkulans insida. Genom den noggranna renskumningen, som numera anses böra drifvas så långt, att skummjölken vid maskinseparering ej bör hålla öfver 0,15 och vid handseparering ej öfver 0,20 proc. fett, tillvaratages mjölkens smörfett långt fullständigare än vid äldre tiders skumning, hvilket visar sig däruti, att till l kg. smör vid äldre tiders handskumning åtgingo 26-35 kg. mjölk, men vid separering pläga åtgå blott 23-25 kg. mjölk, hvilket i sin mån bidrager till ett betydligt bättre ekonomiskt resultat af mjölkhushållningen. H. J. Dft. Centrifugal (af lat. centrum, medelpunkt, och fugere, fly), som sträfvar att aflägsna sig från medelpunkten. Jfr Centripetal. Centrifugalfläkt, mek. Se Centrifugalventilator. Centrifugalkraft (jfr Centrifugal), mek., den ifrån en tyngd, T, som har kroklinig rörelse, utgående, utefter banans krökningsradie liggande, utåt riktade kraft, som är en följd af ändringen af hastighetens riktning i den krokliniga rörelsen. På grund af trögheten har T en benägenhet att gå utefter bantangenten i den punkt den passerar, och i följd häraf är det, om rörelsen skall blifva kroklinig, nödvändigt att på T anbringa krafter, som tvinga den att afvika från den rätliniga rörelseriktningen. Dessa krafter gifva upphof åt centrifugalkraften, C. Denna angifves till storleken af massan x hastighetens kvadrat, divideradt med banans krökningsradie. Massan åter angifves af vikten, dividerad med tyngdkraftens acceleration g = 9,81 m. per sekund eller tillnärmelsevis en tiondedel af vikten. C verkar på den kropp, som tvingar T att röra sig i den ifrågavarande krokliniga banan, och - märk väl! - verkar sålunda icke på T själf. C är ofta mycket större än den egna vikten. Om t. ex. T väger l kg. och rör sig med en hastighet af 40 m. i sek. uti en horisontal, cirkulär bana med 2 meters radie, så är, med användning af det afrundade värdet å g, C = l * 1600 / 10 * 2 = 80 kg., eller icke mindre än 80 gånger så stor som den egna vikten. Är därvid T angjord i en tråd, som tvingar den att beskrifva ifrågavarande rörelse, blir tråden spänd med nämnda 80 kg. Uti ett tvärsnitt af tråden tätt intill infästningen i T är tråden åverkad af tvenne lika stora och rakt motsatta, sträckande krafter, nämligen en utåt riktad, verkande på den mellan snittet och banans centrum liggande trådbiten, och en inåt banans centrum riktad, anbringad på T. Den förra af dessa båda krafter är T:s centrifugalkraft; den senare däremot T:s centripetalkraft (se d. o.). - Om T, i st. f. att vara infäst i en tråd, är lagd i ett vertikalt cylindriskt kärl, som tvingar den att röra sig på nyss angifvet sätt, så utöfvar T mot cylinderväggen ett tryck utåt af 80 kg., och detta tryck på kärlet är T:s centrifugalkraft. Kärlväggens tryck mot T inåt banans centrum är äfvenledes 80 kg., men detta tryck är T:s centripetalkraft. - Om T däremot glider utefter den konkava sidan af en i ett vertikalplan befintlig rutschbana, cirkulär eller ej, så är dess tryck mot banan sammansatt af centrifugalkraften och viktens mot banan vinkelräta komposant. Vid ett ställe af banan, där denna lutar 60° mot lodlinjen, är nämnda komposant = halfva vikten, hvarför, om vikt, hastighet och krökningsradie hafva samma värden som i det nyss anförda fallet, T:s tryck mot banan blir 80,5 kg. Härvid är förutsatt, att banans konkava sida är vänd uppåt; är denna däremot vänd nedåt, blir trycket mot banan minskadt med bemälda viktkomposant, eller till 79,5 kg. Centrifugalkraften är af stor betydelse vid all kroklinig rörelse med afsevärd hastighet. I roterande maskindelar, såsom svänghjul, slip- och polérskifvor, centrifuger, turbiner o. d., framkallar den ofta påkänningar, som kunna vara farliga för deras bestånd. Uppbringas nämligen hastigheten tillräckligt högt, framkalla de närmare omkretsen liggande delarnas centrifugalkrafter så stora sträckande belastningar å de närmare centrum befintliga partierna, att sönderslitning af godset eger rum, äfven om det utgöres af de starkaste materialier, som finnas att tillgå. Vid sönderslitningen utslungas delarna utefter de respektiva bantangenterna. Jordens afplattning mot polerna härrör af den centrifugalkraft, som under den tid, då jordens yttre lager öfverallt befunno sig i flytande tillstånd, uppkom därigenom, att jorden roterade kring sin axel. G. R. D. O. E. W. Centrifugalmaskin, fys., en liten apparat, som tjänar att belysa centrifugalkraftens verkan. Se Centrifug. O. E, W. Centrifugalpendel, mek. Se Konisk pendel. Centrifugalpump, mek., en pump, i hvilken vattnet uppfordras medelst ett hastigt roterande hjul, vanligen försedt med krökta skoflar. Till hjulets centrala del (fig. 1) inledes vattnet genom ett sugrör, nedsänkt i den vattenmassa, från hvilken uppfordringen eger rum, under det att vattnet afledes från hjulet vid den yttre omkretsen. Vattnet uppsamlas därvid vanligen i en snäckformig, rundtom pumphjulet gående kåpa, som kommunicerar med stigröret. Fig. 2 visar det yttre af en sådan pump, drifven af en elektromotor. Pumpen har sin plats på fotplattans vänstra sida och motorn på den högra. Före igångsättningen måste sugröret och hjulkåpan fyllas med vatten, ty eljes möter det svårighet att