Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cerneringskår ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Spanien olyckliga krigen i Tunisien 1573-74 och
erhöll slutligen 1575 afsked ur krigstjänsten. När
han sistnämnda år återvände till Spanien, blef det
fartyg, hvarpå han befann sig, taget af sjöröfvare
och han själf förd till Algeriet, där han måste
som slaf tillbringa fem år i sträng fångenskap,
hvarunder han gjorde flera djärfva försök till flykt
och dessemellan sysselsatte sig med att skrifva
dramer och dikter, af hvilka senare några få finnas
i behåll. Sedan han slutligen blifvit utlöst och
1580 återkommit till Madrid, torde han hafva åter
inträdt i krigstjänst och tjänstgjort i Portugal och
på Azorerna, hvarjämte han påstås hafva beklädt någon
underordnad post i Oran. Han återkom till Spanien
senast 1582. Två år därefter ingick han äktenskap, och
1585 offentliggjorde han första delen af herderomanen
Galatea, som han sedan aldrig fullbordade, ehuru
tanken härpå aldrig synes hafva lämnat honom. Hans
rykte skulle dock svårligen hafva spridt sig utom
Spanien, om det ej haft annat att stödja sig på än
detta verk i den då så populära, af Monte-mayor,
Gil Polo m. fl. företrädda stilen. "Galatea" vann
aldrig den framgång C. väntat sig. Han började snart
egna sig åt författandet af dramatiska arbeten, en
diktart, för hvilken han ansåg sig ega de största
förutsättningar. Denna uppfattning delades icke
af hans samtid, och hans dramatiska alster hafva
nu, med få undantag, endast litteraturhistoriskt
intresse. Enligt sin egen uppgift skref han på några
få år ej mindre än 20-30 teaterstycken, af hvilka en
del synes hafva uppförts med bifall, men af hvilka
blott tvenne, El trato de Argel (Lifvet i Algeriet)
och Numancia, kommit till eftervärlden. Det förra är
märkvärdigt endast såsom en skildring af de kristne
slafvarnas och följaktligen äfven af C:s eget lif
i Algeriet; men i det senare röjer sig, i trots af
styckets svaghet som dramatiskt alster, författarens
mäktiga snille. Då C. med sina pjäser hvarken vann den
framgång, hvarom han drömt, eller den inkomst, som för
hans existens var nödvändig, Öfvergaf han 1588 Madrid
och begaf sig till Sevilla, där han förtjänade sig ett
knappt uppehälle först såsom provianteringskommissarie
för "den oöfvervinneliga armadan" och sedan såsom
underordnad kronouppbördsman. Under de år, som nu
följde, lade C. aldrig sin litterära produktion helt
och hållet å sido. Men han åstadkom intet af större
betydenhet före det verk, som skulle göra hans namn
odödligt: El ingenioso hidalgo don Quijote de la
Mancha. Första delen var till salu i Madrid 1605,
möjligen redan i slutet af 1604. När romanen
skrefs är svårt att säga. Af vissa anspelningar framgår,
att det var efter 1591. Den påbörjades i Argamasilla
de Alba, men det torde vara mycket ovisst, huruvida
den gängse traditionen är riktig, enligt hvilken
C. skulle hafva begynt sitt verk i fängelset, där
han satt häktad under tre månader 1597, anklagad för
förskingring af kronans medel, ett brott, hvartill han
sedermera bevisades vara oskyldig. Den utomordentliga
popularitet, som denna snillrika skapelse snart vann,
föranledde, då andra delen lät vänta på sig, en
obekant författare att under pseudonymen don Alonzo
Fernandez de Avellaneda utgifva en fortsättning
(1614), som var vida underlägsen början, men som vi
sannolikt hafva att tacka för att Don Quijote blef
fullbordad. Uppbragt öfver denna litterära stöld,
skyndade nämligen C. att i
en senare del (1615) afsluta Don Quijote så,
som endast han kunde göra det och att därjämte
i förbigående gifva den objudne fortsättaren en
välförtjänt näpst.
 |
| Don Quijote. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
