Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 101-102 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Delisle - Delisle, Joseph Nicolas - Delisle, Jacques, fransk skald. Se Delille - De l'Isle, Romé, fransk mineralog. Se Romé de l'Isle - Delisle, Leopold Victor - Delit - Delitzsch - Delitzsch,Franz Julius D

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i historia och geografi, fick en plats som censor af sin
forne elev hertigen af Orléans ("regenten"). D. skref bl. a.
Relation historique du royaume de Siam (1684),
Atlas historique et géographique (1718) och
Abrégé de l’histoire universelle depuis la création du monde (7 bd, utg. 1731).

2. Guillaume D., den föregåendes son, fransk
geograf, f. 1675, d. 1726, elev af sin fader och
Cassini, arbetade med framgång på att förbättra såväl
de historiska som de rent geografiska kartorna och
utgaf bl. a. en världskarta (1700), kartor öfver
Europa, Asien och Afrika samt en jordglob af 31
cm. diameter. Därvid lade han alla intill hans tid
gjorda astronomiska iakttagelser till grund för sina
arbeten. Antalet kartor af hans hand utgör 134, af
hvilka särskildt 1724 års upplaga af hans världskarta
visar de framsteg geografien dittills gjort. Mest
värderad af hans kartböcker är den Atlas géographique,
som Phil. Buache utgaf 1789. D. efterlämnade dessutom
Traité du cours des fleuves och flera andra arbeten
i franska vet.-akad:s handl., af hvilken han 1702
blef medlem. Han blef "förste kunglig geograf" och
undervisade Ludvig XV i geografi.

Delisle [dəlīl], Joseph Nicolas, fransk
astronom och geograf, f. 1688, d. 1768, medlem af
franska vet.-akad. 1714, direktor för Petersburgs
observatorium 1725—47, är mest känd för en af honom
angifven, från Halleys afvikande metod för solparallaxens
bestämning vid Venuspassager. Enligt D:s metod är det
möjligt att bestämma solparallaxen genom observation
endast af en fas af fenomenet, t. ex. planetens inträde
eller utträde, på tvenne geografiskt kända punkter.
K. B.

Delisle [dəlīl], Jacques, fransk skald. Se Delille.

De l’isle [dəlīl], Romé, fransk mineralog. Se Romé de l’Isle.


Delisle [dəlīl], Léopold Victor, fransk paleograf
och historiker, f. 24 okt. 1826 i Valogne (Manche),
anställdes 1852 vid nationalbiblioteket i Paris samt
befordrades 1872 till bibliotekarie och 1874 till
dess chef, hvarifrån han erhöll afsked 1905. 1857 blef
han medlem af Académie des inscriptions. Hans svar på
prisämnet Études sur la condition de la classe agricole en Normandie au moyen-âge (1851)
förskaffade honom Goberts pris. Vidare har D. utgifvit:
Catalogue des actes de Philippe Auguste (1856),
ett mästerstycke i sitt slag, med en längre inledning rörande källorna,
Recueil de jugements de l’echiquier de Normandie au XIII:e siècle (1860) och
Le cabinet des manuscrits de la bibliothèque nationale (3 bd, 1869—81),
Inventaire général et méthodique des manuscrits français (2 bd, 1876—78) m. m.
D. anses som samtidens förnämste biblioteksman. Sedan
1889 är han ledamot af Vet.-soc. i Uppsala. Se vidare
Lacombe, "Bibliographie des travaux de Léopold Delisle" (1902),
upptagande 1,889 skrifter och uppsatser.

Délit [delī], fr., brott, anger i sin vidsträcktare
betydelse hvarje kränkning af bestående rätt. I
fransk straffrätt har man dock redan 1791 indelat
förbrytelserna i tre kategorier: 1) Crimes,
handlingar, som straffas med döden, deportation
(se d. o.) eller minst 5 års straffarbete eller
fästning; de dömas af cours d’assises (se Cour), där
jury då användes. 2) Délits, handlingar, för hvilka
straffet är mindre än för crimes, men öfverstiger
15 frcs böter eller 5 dagars fängelse; de dömas af
tribunaux correctionnels ("korrektionsdomstolar";
se Frankrike, Författning och förvaltning). 3)
Contraventions, handlingar, som straffas med 15
frcs böter eller 5 dagars fängelse eller mindre; de
dömas af tribunaux de simple police (polisdomstolar;
se Frankrike, Författning och förvaltning). Denna
schematiska tredelning återfinnes äfven i flera andra
länders af fransk rätt påverkade lagar, så t. ex. i
tyska strafflagen under benämningarna verbrechen,
vergehen och übertretungen. — D. manqué [mãke’],
misslyckadt försök till förbrytelse. — D. tenté
[tãte’], påbörjad, men ofullbordad förbrytelse.

Delitzsch, kretsstad i preussiska regeringsområdet
Merseburg, prov. Sachsen, vid Muldes biflod Lober.
10,479 inv. (1900). Cigarr-, socker- och skofabrikation,
kvarnrörelse och trädgårdsskötsel. I staden finnas ett
realprogymnasium, ett skollärarseminarium och en
straffanstalt för kvinnor.


Delitzsch. 1. Franz Julius D., tysk teolog, f. 23
febr. 1813 i Leipzig, d. 4 mars 1890 därst., blef
1846 teol. professor i Rostock, 1850 i Erlangen
och 1867 i Leipzig. D. var en af 1800-talets mest
framstående teologer, hvilkens inflytande sträckte
sig vida utom Tysklands gränser genom en af alla
erkänd lärdom, parad med personlig fromhet. En af
sin tids störste talmudister, öppnade han genom
Zur geschichte der jüdischen poesie (1836)
för den kristna världen ett dittills alldeles
okändt område, och i
Anekdota zur geschichte der mittelalterlichen scholastik unter juden und moslemen (1841)
framdrog han intressanta aktstycken om den judiska
skolastiken. Hans författarverksamhet var lika
omfångsrik som grundlig, med många geniala och
originella uppslag och tankar. Den gammaltestamentliga
exegesen var hans mest älskade arbetsfält, och såsom
gammaltestamentlig exeget med stor auktoritet intog
han länge en ortodox-konservativ ståndpunkt samt
förhöll sig gentemot den nyare kritiken polemiskt
afvisande i den bekanta kommentar till gamla
testamentet, som han tillsammans med C. F. Keil
utgaf och i hvilken han skrifvit kommentarerna till
Psaltaren (1859—60; 4:e uppl. 1884; sv. bearbetn. af A. Hammar, 1890),
Job (1864; 2:a uppl. 1876), Jesaja (1866; 4:e uppl. 1889),
Ordspråksboken (1873), Höga visan och Predikaren (1875). Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>