staden af svenskarna och började af dem förstärkas, men måste åter utrymmas 17 s. m. Fästningsverken äro nu sedan länge slopade. L. W:son M. Demmin, August, tysk konst- och konstslöjdshistoriker, f. 1823 i Berlin, d. 1898 i Wiesbaden, var bosatt i Paris 1840—72 och använde en stor del af hvarje år till resor i Europa och Asien för konstarkeologiska studier och gräfningar. Sedan 1872 var han bosatt i Wiesbaden. D. inlade förtjänst om kännedomen af keramiken och stridsvapnens utveckling. De viktigaste af hans arbeten äro Guide de l'amateur de faïences et porcelaines (1861, 4:e uppl. 1873), Guide des amateurs d'armes et armures anciennes (1869, med öfver 5,100 afbildningar), Encyclopédie... des beaux-arts plastiques (5 bd, 1872—80; med 6,000 afbildningar), alla äfven i tyska upplagor, samt Keramikstudien (4 bd, 1881—83) och Studien über die stofflichbildenden künste und kunsthandwerke (7 serier, 1887—93). D. författade äfven lustspel, dramer, romaner och nationalekonomiska uppsatser. Demmler, Georg Adolf, tysk arkitekt, f. 1804 i Güstrow, d. 1886 i Schwerin, studerade vid Bauakademie i Berlin, inträdde 1824 i mecklenburgisk tjänst och hade stor förtjänst om arkitekturen i synnerhet i staden Schwerin, hvars förnämsta byggnader äro af honom, såsom Teatern, Rådhuset, Arsenalen och Regeringsbyggnaden, men framför allt Storhertigliga slottet, hvari det gällde att till gamla rester från Wallensteins dagar lägga passande nya former, hvilka hämtades från den franska renässansen. Inblandad i det politiska oväsendet 1848 och 1849, måste han lämna arbetet, som ej blef slutfördt efter hans förträffliga planer, utan ändrades och 1858 fullbordades under berlinaren Stülers ledning. Under tiden var D. borta på resor, men fick återkomma 1857 och ombyggde 1875 teatern. (G—g N.) Demobilisera (af fr. démobiliser), krigsv., återförsätta en armé från krigsfot till fredsfot. Demobiliseringen omfattar: 1) styrkans nedbringande genom hemförlofning af det manskap, som tjänat till dess ökande från freds- till krigsstyrka; 2) ersättnings- och besättningstruppers upplösning och hemförlofvande; 3) afyttrande af det under freden öfverflödiga antalet hästar och fordon; 4) återlämnande till förråden af för fredsförhållandena obehöfliga vapen och ammunition; 5) indragande af sådana befattningar, som tillkommit endast för krigets skull; 6) upphäfvande af krigstillståndet för de fästningar, hvilka blifvit däruti försatta m. m. d. Demobiliseringen sker särskildt för hvar och en af arméns största taktiska och administrativa enheter. Den skulle således vid svenska armén ske arméfördelningsvis. Jfr Mobilisera. G. U. (C. O. N.) Democritus, grekisk filosof. Se Demokritos. Democritus (Christianus Democritus), pseudonym. Se Dippel, J. K. Demodex, zool. Se Hårsäckkvalstret. Demodŏkos (grek. Δημόδοϰος), en i Odysséns åttonde sång uppträdande gudaingifven blind sångare hos faiak-konungen på Scheria. Demŏfon (grek. Δημοφῶν, lat. Demŏphon), myt. — 1. En son af Keleos i Eleusis. Såsom spädt barn vårdades han af Demeter, under hennes vistelse i Keleos hus. — 2. En son af Theseus och Phaidra (eller amasonen Antiope). Han var konung i Aten och deltog, enligt den yngre sagan, i tåget mot Troja. A. M. A. Demogeot [dəmåʃ<over>å</over>], Jacques Claude, fransk litteraturhistoriker, f. i Paris 1808, d. därst. 1894, var professor vid Faculté des lettres i Paris. Utom en mängd större och mindre litteraturhistoriska studier utgaf han den mycket använda handboken Histoire de la littérature française depuis ses origines jusqu'à nos jours (1851, 27:e uppl. 1903). Demografi (af grek. demos, folk, och grafein, skrifva), begagnas, i synnerhet i franska arbeten, såsom synonymt med befolkningsstatistik. Andra användningar af ordet, af en del tyska författare, hafva ej kommit i allmännare bruk. Demoiselle [dəmωaṡä'l], fr. (af mlat. dominicella, af lat. domina, husfru, härskarinna), urspr. adlig jungfru eller fru; i senare tid beteckning för ogift fruntimmer af ofrälse börd. Jfr Mademoiselle. De Moivre [də mωavr], Abraham, fransk matematiker. Se Moivre. Demokrat, anhängare af demokratiskt samhällsskick (se Demokrati). Demokrater, politiskt parti i Nord-Amerikas förenta stater. Partimotsättningen mellan federalister och antifederalister (se dessa ord), som uppkom under striderna om ratifikationen af Förenta staternas författning (1787—89), kunde omkr. 1815 sägas alldeles ha upphört, i det att det senare partiet, hvars medlemmar sedan 1793 kallats republikaner och vid nämnda tid började upptaga namnet demokrater, då blef allenahärskande och fortfor att vara det under Monroes från partistrider fria presidentskapstid ("Era of good feeling", 1817—25). Ur detta stora partis sedan inträffade splittring ha de moderna amerikanska partierna framgått. Demokraterna organiserades först åren 1825—29 af Martin van Buren som ett oppositionsparti mot regeringens af presidenten J. Q. Adams och statssekreteraren Henry Clay ledda anhängare; de samlades kring general Andrew Jackson och kommo till makten genom dennes seger vid presidentvalet 1828. I samband med presidentvalet 1832 fulländades organisationsarbetet inom båda de stridande partierna, hvilka då höllo de första allmänna partikonventen (national conventions). Adams' och Clays anhängare kallade sig nationella republikaner, van Burens och Jacksons demokratiska republikaner, partibenämningar, som snart utbyttes mot de kortare whigs och demokrater. Inom demokraternas led inträffade redan följande år en splittring, i det att ytterlighetsmännen från sydstaterna under Calhouns ledning starkt opponerade sig mot presidenten Jacksons energiska uppträdande för Unionens upprätthållande i den s. k. nullifikationsstriden (jfr Nullifikation). Denna söndring bilades fullständigt 1837. Partiets program innefattade vid denna tid som hufvudpunkt ett kraftigt häfdande af den gamla jeffersonska grundsatsen om de särskilda staternas rättigheter gentemot centralmakten. I samband härmed stod Jacksons strid mot Förenta staternas banks privilegierade ställning; sydstaternas ekonomiska intressen förmådde därjämte partiet att motsätta sig den protektionistiska tullpolitik, hvars främste målsman var whigledaren Clay. Demokraterna segrade