Hathor-templet i Dendera.

Dendera (Dendra), by i Öfre Egypten, prov. Kene, 45 km. n. om Tebe, på vänstra Nilstranden midtemot Kene. 8.895 inv. (1897) jämte 1,383 icke bofasta beduiner. Namnet härledes af kopt. Tentore, grek. Tentyris, fnegypt. Ta-n-rer l. Ta-nt-rer "(enl. Brugsch och Dümichen "flodhästens land", emedan flodhästen användes som symbol för gudinnan Isis, i D:s inskriptioner identifierad med "Hathor). Berömdt bland D:s storartade tempelruiner, hvilka ligga på något afstånd på en bergplatå vid ökenranden, är särskildt ett åt Hathor, den egyptiska kärleksgudinnan, helgadt tempel, hvars grundläggning traditionen för tillbaka till gamla rikets tid, men som sedermera nybyggdes under de siste ptolemaiorna och de förste romerske kejsarna. Det är väl bibehållet samt utmärker sig för rikedomen på bildverk och hieroglyfer. Väggar och pelare (alla med kapitäler i form af Hathorhufvuden) äro täckta med reliefer och inskrifter. Väggskulpturerna i det inre framställa kejsarna Augustus, Tiberius, Claudius och Nero offrande på fornegyptiskt sätt. Genom portalen kommer man in i en under Augustus påbörjad, under Nero fullbordad, 42,4 m. lång, 27,5 m. hög förhall, hvars tak uppbäres af 18 pelare och som framtill dessutom stödes af 6 pelare, som till sin halfva höjd voro förenade genom ett bröstvärn. Därefter följa tre salar af olika storlek och ett adyton, omgifvet af elfva sidogemak jämte ett hufvudgemak. Hela templet är 81,5 m. långt och 34 m. bredt. Bredvid västra ändan af detsamma ligger en liten under Nero fullbordad helgedom åt Isis, till hvars pyloner förde en dromos af 170 stegs längd, och 90 steg nordligare, nu halft begrafvet, ett per-mes (födelsehus), helgadt den unge Horus. I taket af ett litet kapell ofvanpå helgedomen var afbildad den berömda djurkretsen, som nu finnes i egyptiska museet i Paris. De många hieroglyfiska inskrifterna hafva delvis utgifvits af A. Mariette, '"D., description générale du grand temple" (6 bd, 1870—76, med 166 pl.) och af J. Dümichen, "Baugeschichte des Denderatempels" (1877, 57 pl.). Om djurkretsbilden se Riel, "Der tierkreis und das feste jahr von D." (1878). Dendermonde (fr. Termonde), befäst arrondissemangshufvudstad i belgiska prov. Öst-Flandern, vid Dendres inflöde i Schelde. 9,719 inv. (1900). D. är en viktig järnvägsknut, har en kyrka från 12:e årh. med målningar af van Dyck, ett rådhus från 14:e årh. samt industri af bomullsväfveri, linneblekning och garfveri. I D. finnes ett biskopligt collège samt en akademi för teckning. I D. fanns förr ett birgittinkloster, Thronus Mariæ. Till följd af lättheten att sätta den omgifvande trakten under vatten tvangs Ludvig XIV år 1667 att upphäfva stadens belägring. Fästningsverken, som slopades 1784, men återställdes efter 1822, ingå i första försvarslinjen utanför Antwerpen. Dendra. Se Dendera. Dendre [dā'dər] l. Dender, flod i Belgien. Den uppstår vid Ath i Hainaut genom sammanflöde af två källarmar, Öst-D. l. Cambron och Väst-D. l. Irchanvelz, flyter i nordlig riktning genom nyssnämnda provins och en del af Öst-Flandern samt förenar sig med Schelde vid Dendermonde. Hela längden från Östra D:s källor är 117 km., däraf 65 km. äro kanaliserade. Dendriter (af grek. dendron, träd), geol., trädformigt förgrenade, mosslika teckningar eller tunna, rosliknande hinnor, hvilka stundom förekomma på väggarna af fina sprickor och förklyftningar eller skiktytor i sandsten, kalksten m. fl. bergarter samt emellan skiffringsytor i lerskiffer o. s. v. Den med förhållandet obekante kan möjligtvis betrakta dendriterna såsom fossila växter; men i själfva verket äro de af kemiskt ursprung och af lika så oorganisk natur som de dendritiska isfigurer, hvilka ibland om vintern bilda sig på fönsterrutor. Dendriterna utgöras dels af mineralier, t. ex. svafvelkis (metallglans och gul färg), järnoxidhydrat och manganoxidhydrat (brun och svart färg), dels af lösliga salter, t. ex. gips. De hafva bildats därigenom, att i bergartens hårfina sprickor inträngt lösningar af järn-, mangan- eller andra salter, ur hvilka sedermera olösliga mineralföreningar urskilts, antingen genom lösningsmedlets afdunstning eller på grund af en sönderdelande inverkan af vissa beståndsdelar i stenen. En föreställning om de växlande formerna hos dendritiska bildningar kan man få genom att sammanpressa tvenne glasskifvor, mellan hvilka man placerat en droppe af någon färgad vätska. E. E.

Dendriter på skiktyta af kvartsit. 1/4 av nat. storl.

Dendrobium, bot. Se Orchidaceæ. Dendrocalamus Nees. bot., ett släkte