Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 141-142 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dendera - Dendermonde - Dendra. Se Dendera - Dendre - Dendriter - Dendrobium, bot. Se Orchidaceæ - Dendrocalamus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hathor-templet i Dendera.

Dendera (Dendra), by i Öfre Egypten,
prov. Kene, 45 km. n. om Tebe, på vänstra
Nilstranden midtemot Kene. 8.895 inv. (1897) jämte
1,383 icke bofasta beduiner. Namnet härledes af
kopt. Tentore, grek. Tentyris, fnegypt. Ta-n-rer
l. Ta-nt-rer "(enl. Brugsch och Dümichen
"flodhästens land", emedan flodhästen användes
som symbol för gudinnan Isis, i D:s inskriptioner
identifierad med "Hathor). Berömdt bland D:s
storartade tempelruiner, hvilka ligga på något afstånd
på en bergplatå vid ökenranden, är särskildt ett åt Hathor,
den egyptiska kärleksgudinnan, helgadt tempel, hvars
grundläggning traditionen för tillbaka till gamla
rikets tid, men som sedermera nybyggdes under de siste
ptolemaiorna och de förste romerske kejsarna.
Det är väl bibehållet samt utmärker sig för rikedomen på
bildverk och hieroglyfer. Väggar och pelare (alla
med kapitäler i form af Hathorhufvuden) äro täckta med
reliefer och inskrifter. Väggskulpturerna i det inre
framställa kejsarna Augustus, Tiberius, Claudius och
Nero offrande på fornegyptiskt sätt. Genom portalen
kommer man in i en under Augustus påbörjad, under
Nero fullbordad, 42,4 m. lång, 27,5 m. hög förhall,
hvars tak uppbäres af 18 pelare och som framtill
dessutom stödes af 6 pelare, som till sin halfva höjd
voro förenade genom ett bröstvärn. Därefter följa tre
salar af olika storlek och ett adyton, omgifvet af
elfva sidogemak jämte ett hufvudgemak. Hela templet är
81,5 m. långt och 34 m. bredt. Bredvid västra ändan
af detsamma ligger en liten under Nero fullbordad
helgedom åt Isis, till hvars pyloner förde en dromos
af 170 stegs längd, och 90 steg nordligare, nu halft
begrafvet, ett per-mes (födelsehus), helgadt den unge
Horus. I taket af ett litet kapell ofvanpå helgedomen
var afbildad den berömda djurkretsen, som nu finnes
i egyptiska museet i Paris. De många hieroglyfiska
inskrifterna hafva delvis utgifvits af A. Mariette,
’"D., description générale du grand temple" (6
bd, 1870—76, med 166 pl.) och af J. Dümichen,
"Baugeschichte des Denderatempels" (1877, 57 pl.). Om
djurkretsbilden se Riel, "Der tierkreis und das feste
jahr von D." (1878).

Dendermonde (fr. Termonde), befäst
arrondissemangshufvudstad i belgiska
prov. Öst-Flandern, vid Dendres inflöde i
Schelde. 9,719 inv. (1900). D. är en viktig järnvägsknut, har en kyrka
från 12:e årh. med målningar af van Dyck, ett rådhus
från 14:e årh. samt industri af bomullsväfveri,
linneblekning och garfveri. I D. finnes ett biskopligt
collège samt en akademi för teckning. I D. fanns förr
ett birgittinkloster, Thronus Mariæ. Till följd
af lättheten att sätta den omgifvande trakten under
vatten tvangs Ludvig XIV år 1667 att upphäfva stadens
belägring. Fästningsverken, som slopades 1784, men
återställdes efter 1822, ingå i första försvarslinjen
utanför Antwerpen.

Dendra. Se Dendera.

Dendre [dā’dər] l. Dender, flod i Belgien. Den
uppstår vid Ath i Hainaut genom sammanflöde
af två källarmar, Öst-D. l. Cambron och
Väst-D. l. Irchanvelz, flyter i nordlig riktning
genom nyssnämnda provins och en del af Öst-Flandern
samt förenar sig med Schelde vid Dendermonde. Hela
längden från Östra D:s källor är 117 km., däraf 65
km. äro kanaliserade.

Dendriter (af grek. dendron, träd), geol.,
trädformigt förgrenade, mosslika teckningar eller
tunna, rosliknande hinnor, hvilka stundom förekomma
på väggarna af fina sprickor och förklyftningar eller
skiktytor i sandsten, kalksten m. fl. bergarter samt
emellan skiffringsytor i lerskiffer o. s. v. Den
med förhållandet obekante kan möjligtvis betrakta
dendriterna såsom fossila växter; men i själfva
verket äro de af kemiskt ursprung och af lika så oorganisk natur
som de dendritiska isfigurer, hvilka ibland om vintern
bilda sig på fönsterrutor. Dendriterna utgöras dels
af mineralier, t. ex. svafvelkis (metallglans och
gul färg), järnoxidhydrat och manganoxidhydrat
(brun och svart färg), dels af lösliga salter,
t. ex. gips. De hafva bildats därigenom, att i
bergartens hårfina sprickor inträngt lösningar af
järn-, mangan- eller andra salter, ur hvilka sedermera
olösliga mineralföreningar urskilts, antingen genom
lösningsmedlets afdunstning eller på grund af en
sönderdelande inverkan af vissa beståndsdelar i
stenen. En föreställning om de växlande formerna
hos dendritiska bildningar kan man få genom att
sammanpressa tvenne glasskifvor, mellan hvilka
man placerat en droppe af någon färgad vätska.
E. E.

Dendriter på skiktyta af kvartsit. 1/4 av nat. storl.

Dendrobium, bot. Se Orchidaceæ.

Dendrocalamus Nees. bot., ett släkte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>