Suspiria de profundis (1845) eller Daughter of Lebanon bevarar klassiskt rykte. Genom Confessions of an opiumeater (1821; "En opiiätares bekännelser", 1869), som skildrar hans eget lif under missbruket af opium, inverkade han bl. a. på Baudelaire, hvilken öfversatte detta arbete till franska. För öfrigt omfatta hans essayer de mest olika ämnen, biografiska och historiska, filosofiska och teologiska (särskildt sysslade han med tysk filosofi), politiska och nationalekonomiska samt kritiskt estetiska (såsom Rhetoric och Style). Hans område sträckte sig från humoristiska och ironiska stycken ända till skildringar af hemskt visionära sinnestillstånd (On murder considered as one of the fine arts, Letters to a young man whose education has been neglected, The spanish military nun, The vision of sudden death). Bästa upplagan af D:s verk utgafs af Masson i 14 bd 1889—90. D:s Posthumous works utgaf Japp 1891. Litt.: H. A. Page, "Life and writings of De Quincey" (1881), Masson, "De Quincey" (s. å.), Findlay, "Personal recollections of Thomas de Quincey" (1886), och A. H. Japp, "De Quincey memorials", (2:a uppl. 1890), F. Christoph, "Einfluss Jean Pauls auf De Quincey" (1899), och W. Dunn, "De Quincey's relation to german literature" (1900). R—n B. Der. Se Deir 2. Derabgherd, stad i Persien. Se Darab. Dera Ghazi khan [dī'rā gā'ṡī-kān]. 1. Distrikt i brittisk-indiska prov. Punjab, divisionen Derajat. 14,519 kvkm. 445,163 inv. (1901). Exportartiklar äro indigo och säd. — 2. Hufvudstad i nämnda distrikt, 3 km. v. om Indus. 23,731 inv. (1901). Deraʿie (Derʿije), stad i arabiska landskapet Nedjd, vid karavanvägen från Röda hafvet till Persiska viken, var vahhabiternas (se d. o.) hufvudstad samt hade, innan det 1818 förstördes, omkr. 60,000 inv. I dess ruiner ligga nu fem af murar omgifna byar med tillsammans omkr. 1,500 inv. Vahhabiternas nuv. hufvudort, Er-riad, ligger omkr. 10 km. s. ö. därifrån. Dera Ismail khan [dī'rā iṡmā-ī'l-kān]. 1. Distrikt i brittisk-indiska prov. Punjab, divisionen Derajat. 24,450 kvkm. 527,705 inv. (1901). Exportartiklar äro säd och bomull. — 2. Hufvudstad i divisionen Derajat och i distriktet D., 7 km. v. om Indus. 31,737 inv. (1901). D. består af den med en lermur omgifna infödingsstaden, den engelska staden och militärstationen samt är en viktig genomfartsort för handeln på Afganistan. Staden har sitt namn efter Ismail khan, en belutsjhöfding, som i 15:e årh. slog sig ned där och hvars ättlingar residerade där i 300 år. Derajat [dīrədʃā't], division i brittisk-indiska prov. Punjab. 57,796 kvkm. 1,360,669 inv. (1901), mest muhammedaner. Befolkningen består af flera stammar, af hvilka den mest betydande är djatstammen. D. indelas i fyra distrikt: Dera Ismail khan, Dera Ghazi khan, Bannu och Muzaffargarh. Hufvudstad är Dera Ismail khan. Derangemang. Se Derangera. Derangera [-raȵʃēra], fr. déranger (af rang, rad, ordning), bringa i oordning, bringa på obestånd; störa, besvära. — Derangemang [-ʃema'ȵ], fr, dérangement, rubbning, oordning, förvirradt skick. Jfr Rangera. Derʿat, stor ort i Hauran, med 4,000—5,000 inv., på en bördig högslätt mellan Haurans berg och Jordan. Det är forntidens Edreï, hufvudstad i konung Ogs rike Basan, hvilket intogs af Israel redan under Moses tid efter en strid vid Edreï. Staden räknades senare till Manasse (4 Mos. 21: 33; 5 Mos. 1: 4; 3: 1; Jos. 12: 4). Längre fram fick den namnet Adraa, Adraka och är från flera kyrkomötens (Seleucia 359, Konstantinopel 381 och Chalcedon 451) akter bekant som biskopssäte. Under de nuvarande husen ligger gamla staden, ett virrvarr af gränder med bostäder på ömse sidor samt uppåt gående ljus- och luftschakt. Derb, ty., egentl. brukbar, kraftig, hård, betecknar i mineralogien, att ett mineral förekommer under växlande former i massor större än en hasselnöt. P. T. C.* Derbe, en befäst stad i sydöstra delen af Lykaonien, hörde under den romerska republikens tid till den galatiske konungen Amyntas' rike. År 41 e. Kr. införlifvades det af Claudius med den romerska prov. Galatien. Paulus besökte D. på sin första och andra missionsresa (Apg. 14: 20; 16: 1). Det lykaoniska språket talades då ännu i D. Stadens läge är ännu icke fullt kändt. Jfr. W. M. Ramsay, "Historical geography of Asia Minor" (1890). E. S—e. Derbend, pers. och turk., bergpass, hålväg. — Derbendschi, passvaktare, milis till skydd för befäst bergpass; gatuppsyningsman. Derbent l. Derbend (arab. Bab el abwad, "hufvudport", l. Bab el Kadid, "järnport"), befäst stad i prov. Dagestan, vackert belägen på västra stranden af Kaspiska hafvet och rik på praktfulla byggnader i orientalisk stil. 14,821 inv. (1897). Staden sträcker sig utefter ett med vin- och fruktträdgårdar, majs- och krappfält betäckt berg, utefter hvars sidor husen ofta hänga som svalbon. Den med en hög, stark mur omgifna staden består af fästningen, som med guvernörens ståtliga, gamla slott bildar den öfre staden, vidare af den mellersta stadsdelen, omkr. 1,000 boningshus, och af den lägre staden med många fiskarhyddor, värdshus för sjöfolk, tullhus och skeppsvarf. I D. finnas en grekisk och en armenisk kyrka, flera moskéer och synagogor samt 3 basarer med orientaliska och västerländska väfnader. Invånarna lefva hufvudsakligen af landtbruk och någon industri (vapen-, siden- och bomullstygstillverkning), handel och sjöfart. I närheten af D. börjar den kaukasiska muren. — D. omnämnes först på 500-talet. Det var under medeltiden det lysande residenset för en kan, som dock oftast stod i beroende af Persien. Omkr. 1220 eröfrades det af mongolerna; senare bemäktigade sig turkarna under Mustafa I den nedre staden, men fördrefvos snart. 1722 eröfrades D. af ryssarna från perserna, som afstodo det i freden 1723, men 1736 fingo det tillbaka. 1796 togs det åter af ryssarna under Zubov och afstods slutligen 1813 genom fördraget i Gulistan. Derby [da'bi l. d<over>ə</over>'bi], 1. Grefskap i mellersta England. 2,625 kvkm. 504,610 inv. (1901). Nordvästra delen (High peak) är bergig, södra delen jämn och fruktbar. En fjärdedel af marken är åker, hälften bete. Af mineral finnas kol och järn, bly och zink. Liflig industri. — 2. Hufvudstad i nämnda grefskap, från hvilket den 1888 skildes såsom eget förvaltningsområde ("county borough"). D. ligger på en öppen slätt vid Derwent och har en areal af 21 kvkm., med 114,848 inv. (1901). Jämte sidenväfveri, som infördes här 1717, först i England, och som utgör