renings- och desinfektionsåtgärder vid fall af lungsot. Dessa anvisningar, som lämpligen kunna följas äfven för desinfektioner efter andra slag af smittsamma sjukdomar, meddelas i "Bihang till Svensk författningssamling n:r 25" för 1904. G. Wrgn. Desinfektionskalk, kem. Se Klorkalk. Desinfektionsmedel. Se Desinfektion. Desinfektör (fr. désinfecteur), apparat för verkställande af desinfektion. Desinficiera (af fr. dés, ifrån, bort, och lat. inficere, smitta), aflägsna smittämnen, verkställa en desinfektion (se d. o.). Jfr Desinfektera. Desintegrator (af fr. dés, ifrån, bort, och lat. integer, hel, ren), benämning på en af Carr i Birmingham uppfunnen krosskvarn, som förnämligast består af två parallella och i motsatt riktning roterande runda järnskifvor, mellan hvilka befinner sig ett antal i koncentriska cirkelrader vinkelrätt mot skifvorna anbragta stålbultar. Dessa bultrader äro fästa hvarannan i den ena, hvarannan i den andra skifvan och bringas alltså vid rotationen att parvis passera hvarandra i motsatt led. Det gods, som skall krossas, införes vid maskinens centrum mellan skifvorna och slungas till följd af centrifugalkraften ut mot periferien, men måste därvid passera genom hela serien af de åt olika håll med stor hastighet roterande bultraderna, hvilkas bultar sönderslå godset. Maskinen användes för krossning och mekanisk sönderdelning af ämnen sådana som lera, gips, kol, chamotte, ben, superfosfat, träflis (i sulfit- och sulfatfabriker) m. m. G. H—r. Désirade, La [deṡira'd], fransk ö bland Små Antillerna, 14 km. ö. om Guadeloupe och tillhörig guvern. Guadeloupe. 27,2 kvkm. 1,399 inv. (1901). Den är genomdragen af en vulkanisk bergskedja, och den starkt sandhaltiga marken frambringar endast bomull. I dess nordöstra del ligger en lepraasyl. D. upptäcktes 3 nov. 1493 af Columbus, som kallade den Deseada (den efterlängtade). 1728 besattes den af fransmännen. Désirée [deṡirē], fr., Desideria. Désiré Hazard [aṡār], pseudonym för Octave Feuillet. Desjardins [däʃardä̃]. 1. Abel D., fransk historieskrifvare, f. i Paris 1814, d. i Douai 1886, blef professor i historia i Douai 1857, skref bl. a. Études sur saint Bernard (1849), Vie de Jeanne d'Arc (1854; 3:e uppl. 1885), L'esclavage dans l'antiquité (1857) och Charles IX (1874) samt utgaf det konsthistoriska praktverket La vie et l'œuvre de Jean de Bologne (1883) och handlingar rörande den diplomatiska förbindelsen mellan Frankrike och Toscana under 1400- och 1500-talen (1859—86). 2. Ernest D., den föregåendes broder, fransk historieskrifvare och geograf, f. 30 sept. 1823 i Noisy-sur-Oise, d. 1886 i Paris, blef 1861 professor (maître de conférences) vid lärarseminariet i Paris och 1875 ledamot af Académie des inscriptions, för hvars handlingar han sedermera blef hufvudredaktör. De viktigaste bland hans många arbeten äro: Voyage d'Horace à Brindes (1855), Le Pérou avant la conquête espagnole (1858), Alesia (1859), Le grand Corneille historien (1861), Aperçu historique sur les embouchures du Rhône (1866), prisbelönt af Franska institutet, Les Antonins, d'aprés les documents épigraphiques (1875) och Géographie historique et administrative de la Gaule romaine (1876—93). — Hans son Paul D., f. 1859, lycée-lärare i retorik i Paris, har framträdt som spirituell författare (i "Journal des débats" m. fl. tidningar), särskildt i etiska och uppfostringsfrågor (Le devoir présent, 1892, m. m.). Desjardins [däʃardä̃'], Louis Joseph Isnard, fransk gravör, f. 1814 i Paris, d. 1894 därst., var till en början historiemålare, öfvergick därpå till gravyren och utförde förtjänstfulla stick efter gamla mästare samt blef uppfinnaren af kromotypografien ("gravure Desjardins") och utförde i färglagd gravyr tryck, som blefvo mycket populära, efter målningar af Decamps, Hubert m. fl. Desjardins [däʃardä̃']. 1. Achille Arthur D., fransk författare och rättslärd, f. 1831 (eller 1835) i Beauvais (dep. Oise), d. 1901, blef juris och filosofie doktor samt beklädde åtskilliga poster i förvaltningen och utnämndes 1875 till generaladvokat (avocat général) vid kassationsdomstolen. D. skref en mängd vetenskapliga arbeten af stort värde: Les devoirs; essai sur la morale de Cicéron (1865; 2:a uppl. 1893), Les états généraux (1871), båda prisbelönta af Franska institutet, Les parlements du roi (1879), Servan et l'instruction criminelle (1883), Traité de droit commercial maritime (9 vol., 1878—90), det mest omfattande och vetenskapliga arbetet på franska öfver sjörätten m. fl. D. blef 1882 medlem af Franska institutet. 2. Michel Albert D., den föregåendes broder, fransk rättslärd och politiker, f. 1838 i Beauvais (dep. Oise), d. 1897 därstädes, blef juris och filosofie doktor samt 1869 agrégé vid juridiska fakulteten i Paris. Medlem af nationalförsamlingen 1871 för dep. Aisne, slöt han sig till högra centern och blef understatssekreterare först i undervisnings-, sedan i inrikesministeriet. Han uppträdde mot Thiers och bidrog till hans fall samt spelade en framstående roll under de första åren af Mac Mahons presidentskap. Sedan han fallit igenom vid valen 1875, blef han 1877 professor i straffrätt i Paris. D. författade en mängd framstående juridiska arbeten: De la compensation et des demandes reconventionelles (1864), De l'action prescriptis verbis; étude historique sur les causes d'interruption de la prescription (1877), Étude sur l'inamovibilité de la magistrature (1880), Traité du vol dans les principales législations de l'antiquité et spécialement dans le droit romain (1881) m. fl. D. blef 1887 medlem af Franska institutet. E. A—t. Des-jatina (ry., af desjat, tio), ryskt ytmått, 2,400 kv.-sasjen, 117,600 ryska l. engelska kv.fot = 109,25 ar. Desjnev, Kap, sedan 1898 enligt kejserlig befallning det ryska namnet på Ost-Kap, Asiens östligaste udde. Namnet skall erinra om kosacken Simeon D., hvilken var den förste, som (1648) seglade genom Berings sund, och som sålunda är uddens upptäckare. Deskription (lat. descriptio, af describere, beskrifva), beskrifning, skildring. — Deskriptiv, beskrifvande, skildrande. — Deskriptiv geometri. Se Geometri. Deskvamera (lat. desquamare, af de, af, bort, och squama, fjäll), fjälla, affjälla. — Deskvamation, affjällning. Deslandes [dälã'd]. Raymond, fransk författare, f. 1825, d. 1890, författade dels ensam, dels