målat äfven porträtt (prinsen af Wales m. fl.). Hans tidigare krigstaflor äro liffulla och rörliga, hans senare Drömmen, Revyn i Châlons för ryske tsaren (1898 m. fl.) ganska banala bravurstycken. Hans senaste större målning är den i Panthéons absid uppsatta triptyken Äran (i skiss utställd 1904, färdig 1905). D. har ock lämnat teckningarna till det stora arbetet "L'armée française, types et uniformes" (2 bd, folio, 1885—88). I Luxembourg finns äfven den ofta reproducerade akvarellen Invigningen af stora operan i Paris (1877). Bland hans målningar med icke-militära motiv märkes Pliktens offer (till brandkårens heder 1894). Jfr Vachon, "Detaille" (praktverk 1897). G—g N. Detalj (fr. détail, af détailler, eg. skära i bitar), enskildhet, smådel, smärre parti af ett helt, särskild omständighet, biomständighet; sjöv. Se Detaljofficer. — Detaljera, uppräkna styckevis, omständligt eller utförligt framställa. Detaljhandel (se Detalj), nationalek., handel i smått, kramhandel, minuthandel, i motsats till grosshandel eller partihandel. Intill senaste tider har detaljhandeln egt två kännemärken, som böra hållas åtskilda, nämligen det ena att sälja varor för omedelbar förbrukning och i små kvantiteter, det andra att drifva denna handel i jämförelsevis liten skala, med liten omsättning och med ett begränsadt antal artiklar. Genom uppkomsten af såväl konsumtionsföreningar som stormagasin har emellertid uppstått en storhandel i detalj; och de vanlige detaljhandlarna ha erhållit farliga konkurrenter, som genom en ofta ofantlig omsättning nedbringa driftkostnaderna i mycket hög grad och därför äro i stånd att lämna varorna till långt billigare pris. Nationalekonomiskt är detta uppenbarligen en stor vinst, då mycket arbete därigenom inbesparas. — Det har ofta visat sig, att den fria konkurrensen på detaljhandelns område framkallat stor ökning af detaljisternas antal. Mindre omsättning måste då falla på hvarje handlande, hvilket genast medför en ökning af hans driftkostnader; och då därtill hvarje handlande fortfarande måste lefva af sin vinst, blef följden af handelns frigifvande ofta en prisstegring i stället för en prissänkning. Att priserna i längden kunna hållas uppe, beror åter på den betydelse afståndet spelar i detaljhandeln, i det de flesta människor som regel köpa sina nödvändighetsartiklar i den butik, som är dem närmast. Under dessa förhållanden kan man knappast säga, att de nationalekonomiska "lagarna" för prisbildningen ega tillämpning på den vanliga detaljhandeln, i det skillnaden ofta är oproportionerligt stor mellan varans pris och dess produktionskostnad. — En annan fara, som detaljhandeln visat sig medföra både på landet och i städerna, är konsumtionskrediten, som ofta innebär befolkningens ekonomiska beroende af handelsmännen och ett utbredt ocker-system. — Å andra sidan ha detaljhandlarna på många håll sammanslutit sig. De ha därvid dels det nyttiga syftet att hindra en inbördes illojal konkurrens och kunna stundom genomdrifva exempelvis samma stängningstid för alla; dels vända de sig äfven mot storhandeln på området och ha därvid på vissa ställen, särskildt i Tyskland, tillvunnit sig statsmaktens hjälp mot stormagasin och konsumtionsföreningar. Se vidare Kooperation och där meddelad litteratur. Om detaljhandel af brännvin se Brännvinslagstiftning, sp. 442—443. E. Hkr. Detaljist, person, som idkar detaljhandel (se d. o.). Detaljofficer, sjöv., officer eller mariningenjör, som å svenskt örlogsfartyg utsetts af fartygschefen till biträde åt sekonden vid tillsyn af fartygets detaljer: nämligen 1:a detaljen, omfattande artilleri- och skepparuppbörderna (artilleriofficern); 2:a detaljen, omfattande torpeduppbörden (torpedofficern); 3:e detaljen, omfattande styrmansuppbörden (navigeringsofficern); 4:e detaljen, omfattande proviant-, beklädnads- och utredningsuppbörderna (proviantofficern); och 5:e detaljen, omfattande maskin- och timmermansuppbörderna (fartygsingenjören). H. W—l. De te fabula narratur, lat., "historien handlar om dig" (mutato nomine, d. v. s. med förändradt namn), ett ofta användt citat ur Horatius' "Satiræ", I, 1, v. 69—70. Detektiv (af lat. detegere, aftäcka, uppdaga), egnad att leda till uppdagande af förbrytelser eller upptäckande af förbrytare eller afvärjande af brottsliga anslag; tjänsteman i detektiva polisen (se Polis). Detektivkamera kallas en sådan fotografisk kamera, med hvilken man obemärkt kan fotografera gatuscener, personer etc. Kameran göres så liten som möjligt, och man ger den ett sådant yttre (t. ex. formen af en bok, af en reskikare), att dess funktion är dold, eller placerar den så under rocken, att endast objektivet framsticker genom ett knapphål. J. Htzg. Detektor (af lat. detegere, afslöja, uppdaga), elektrot., en af Marconi uppfunnen apparat, hvilken tjänstgör som mottagare vid trådlös telegrafering. Den består af en järnkärna, som man bibringar långsamt varierande magnetism genom rotation af en stålmagnet; kärnan är försedd med två lindningar, den ena i förbindelse med mottagningstråden, den andra verkande på en telefon, i hvilken tecknen kunna afhöras. Verkan beror därpå, att järnets hysteresis minskas under inflytande af de elektriska vågorna. A. E—m. Detention (af lat. detinere, tillbakahålla, fasthålla), innehafvande af en sak; besittning. — Detentionsrätt, jur. , af äldre juridiska författare använd beteckning för retentionsrätt i inskränktare bemärkelse. Se Retentionsrätt. L. A. Determinant (af lat. determinare, bestämma, af terminus, gräns). 1. Biol. Se Descendensteori, sp. 201 ff. — 2. Mat. En vid beräkningen af de obekanta i ett system af lineära ekvationer (ekvationer af första graden) erhållen talförbindelse, som utgör en viss funktion af de i systemet ingående koefficienterna. Om man beräknar de obekanta, x och y, ur ekvationssystemet <tab>a₁x+b₁y=u₁,<br> <tab>a₂x+b₂y=u₂, så erhålles vid lösning: Den gemensamma nämnaren, hvars termer utgöras endast af produkter af de obekantas koefficienter,